Det var i oktober 2023 som den av västvärlden terrorstämplade organisationen Hamas genomförde omfattande attacker mot civila i södra Israel. Flera hundra försvarslösa personer, som deltagit i en musikfestival, dödades kallblodigt.

Hamas attacker skedde främst i gränsområdet mot Gaza. Organisationens medlemmar utförde även våldtäkter och andra former av övergrepp på unga vuxna som försökte fly, skriver den svenske journalisten Johan-Matias Sommarström i sin bok Det var där vi mötte mörkret. Detta var den största attacken mot israeliska civila sedan Yom Kippur-kriget 1973.

Israel var inte sen med att svara. Premiärminister Benjamin Netanyahu beordrade armén att inleda en omfattande militär operation mot Hamas i Gaza – med omfattande flygbombningar, artilleribeskjutning och senare med markstyrkor. Motangreppen inleddes samma dag, och den 8 oktober deklarerades krig mot Hamas. Attackerna har sedan dess fortsatt under flera år.

Netanyahus uttalade mål är att “förstöra Hamas militära och styrande kapacitet” samt att befria de israeliska gisslan som tagits. Hamas tog cirka 250 personer till fånga. I oktober föregående år släpptes de sista överlevande.

Hamas försvagat

När Israel inledde sina attacker bestod Hamas ledning av bland annat bröderna Yahya (chef för Hamas i Gaza) och Muhammed Sinwar, samt Mohammed Deif, en av de högst uppsatta bakom attackerna mot israeliska civila. Av dessa har Yahya Sinwar och Deif dödats.

Enligt amerikanska Middle East Institute består Hamas ledning nu av Khalil al-Hayya, Khaled Mashal, Zaher Jabarin, Muhammad Ismail Darwish samt en femte person som förblivit anonym. Ledningen befinner sig i Qatar.

Hamas bildades år 1987 efter den första intifadan. Organisationens ledning har varit avsevärt försvagad sedan de israeliska motangreppen under hösten 2023. Gaza är till det närmaste jämnat till marken efter Israels otaliga attacker. Frågan ställer sig om Gaza kan byggas upp igen och kan situationen förbättras för de palestinska invånarna?

Varken mat eller vatten

Arbetarbladet har intervjuat aktivister och forskare om situationen i Gaza. Mohammed, som är uppvuxen på Västbanken och endast vill uppge sitt förnamn, beskriver det som skett i Gaza som fruktansvärt.

– Invånarna i Gaza har varken mat eller vatten. Dessutom beskjuter Israels armé området. Befolkningen har ingen tillgång till sjukvård, och många människor, däribland barn, dör varje dag.

Mohammed (framme) hoppas Finland erkänner Palestina som självständig stat. (Foto: John Illman)

Världshälsoorganisationen WHO uppger att många invånare har mycket begränsad och otillräcklig tillgång till både mat och vatten. FN-organ och hjälporganisationer beskriver situationen som en allvarlig humanitär kris. Människorna lider av svält.

Tidningens reporter träffade Mohammed vid en demonstration utanför riksdagshuset i Helsingfors. Närmare 100 personer hade samlats för att visa sitt stöd för Palestina och protestera mot Israels militära operationer som hårt drabbat civilbefolkningen i Gazaremsan.

Mohammed ser positivt på att delar av det internationella samfundet reagerat på Israels attacker. Yle rapporterar att flera länder har fördömt Israels agerande – bland annat Frankrike, Kanada och Storbritannien – medan Qatar, som medlar i konflikten, lyft fram att kriget underminerar säkerheten i regionen.

– Men många länder kunde ha visat stöd redan i ett mycket tidigare skede, säger Mohammed.

Som exempel på internationell påverkning har EU diskuterat behovet att ompröva delar av samarbetet med Israel med hänvisning till allvarliga människorättsbrott (DW). Tyskland har dessutom stoppat militära exportleveranser till Israel som skulle kunna användas i Gaza efter protester mot Netanyahus planer.

Palestinierna förs bort

Forskaren Olli Ruohomäki vid Utrikespolitiska institutet beskriver Gaza, efter otaliga israeliska attacker, som dödens stad. Civilbefolkningen lever i ruiner utan skydd mot Israels attacker.

Ruohomäki lyfter fram att det är premiärminister Netanyahu som har beordrat dessa operationer, vilka främst varit riktade mot Hamas (som Mohammed kallar befrielserörelse). Israel har framgångsrikt försvagat Hamas men inte förintat organisationen, eftersom terrororganisationer ofta är flexibla och kan återbildas med nya ledare som träder fram.

Forskaren Olli Ruohomäki beskriver Gaza som dödens stad. (Foto: Privat)

Enligt statistikbyrån Statista har över 60 000 personer ur civilbefolkningen i Gaza dött till följd av Israels anfall. Protester mot dessa attacker har väckts både i Israel och internationellt – inte minst i storstäder som London, Barcelona och Paris.

Den israeliska armén har som mål att invadera hela Gazaremsan, skriver spanska El País. Netanyahu planerar även att tömma Gaza på palestinier.

– Det är ett brott mot internationell rätt, säger Ruohomäki.

Genèvekonventionerna från år 1949 skyddar civila vid väpnad konflikt. Civila får till exempel inte tvingas lämna sina hem utan absolut militär nödvändighet.

Ruohomäki påpekar dessutom att det är oklart vilket land som skulle vilja ta emot Gazas befolkning. Länder som Sydsudan, Libyen, Egypten och Jordanien har nämnts, men han anser att det av ekonomiska och inrikespolitiska skäl är orealistiskt.

Inget självständigt Palestina

Det är inte bara Gaza utan hela Palestina som går en oviss framtid till mötes. Mohammed pekar på situationen på Västbanken, där Israel fortsätter att bygga ut bosättningar på palestinsk mark. Till exempel Skotska The National News har rapporterat om israeliska planer för nästan 47 390 nya bosättningsenheter hade antingen godkänts, utlysts eller vidare utvecklats under senaste år – den högsta nivån sedan 2017.

Mohammed menar att den omständigheten att stater erkänner Palestina som stat, skulle kunna stoppa bosättningarna eller åtminstone bromsa den här utvecklingen.

– Jag önskar också att den finländska regeringen erkänner Palestina.

Närmare 140 länder har redan erkänt Palestina – bland annat Spanien och vissa andra europeiska länder. Israel är däremot inte intresserat av en självständig palestinsk stat, eftersom det anser att det skulle utgöra ett säkerhetshot.

Mohammed tror att Israel kommer att fortsätta attackerna mot Gaza och utvidga bosättningarna på Västbanken trots internationella protester. Samtidigt anser han att Palestina, trots allt närmar sig självständighet, eftersom allt fler länder erkänner staten.

Ruohomäki påpekar att Gaza inte militärt kan stå emot Israel. Regionen saknar flygvapen och luftvärn med kapacitet att stoppa avancerade stridsflyg och annat reguljärt försvar som skulle kunna möta Israels militär på lika villkor. Med till exempel luftvärnssystemet Iron Dome hör Israels försvar till de teknologiskt mest avancerade i världen. Landet har dessutom betydande underrättelsekapacitet.

Vad sker härnäst?

Israels attacker har fått ilskan att pyra bland palestinierna. Därför är det inte alls säkert att stödet för Hamas minskar.

– Särskilt unga män utan framtidshopp kan ansluta sig till Hamas, även om inte alla lockas, säger Olli Ruohomäki.

Efter Israels attacker finns det sannolikt en hel del Hamasanhängare som ruvar på hämnd.

Med polariseringen är stor. Att ena befolkningen i Gaza är svårt, eftersom befolkningen är splittrad mellan Hamas, Fatah och politiskt oberoende grupper.

Gaza styrs sedan år 2007 av Hamas, efter att gruppen övertog makten från Fatah. Det palestinska självstyret är alltså splittrat, vilket försvårar en enad strategi mot Israel.

Ruohomäki tillägger att Hamas gynnas av att Gaza förblir fattigt. Många är fortsatt beroende av internationell hjälp och över 40 procent av befolkningen är arbetslös. Konflikten mellan Hamas och Israel fortsätter.

Ruohomäki konstaterar att det är i första hand Netanyahu som kunde lugna ner situationen genom att avsluta de israeliska attackerna. Även USA och Donald Trump, som står Israel nära, har ett betydande inflytande.

Försök till vapenvila och fredssamtal har hittills inte lyckats. USA:s fokus ligger för närvarande på andra frågor – inte minst efter angreppet på Iran tidigare under våren. Vilken betydelse det har för möjligheterna till fred i Gaza återstår att se.

Flera EU-länder, bland annat Spanien, Irland och Sverige, har uttryckt sin vilja att införa sanktioner mot Israel. Ungern och Belgien (och tidigare Tyskland) har varit mer restriktiva och stöder Israels rätt till självförsvar. Gemensamma EU-sanktioner mot Israel är därför inte sannolika i nuläget. Också den här utvecklingen kan påverkas av hur kriget i Iran utvecklas.