Hon påminde om att Sverige en gång var världens mest jämlika land.

-Det var en effekt av den socialdemokratiska samhällsmodellen. Vi behöver därför inte uppfinna hjulet på nytt eftersom de grundläggande mekanismerna idag fungerar på samma sätt.

Onsdagsklubben samlas regelbundet till månadsmöten i det socialdemokratiska partihuset vid Sveavägen 68 i centrum av Stockholm. Medlemskåren domineras av pensionerade socialdemokratiska parti- och fackliga aktivister. Medlemstalet är för närvarande cirka 470. Marika Lindgren Åsbink som var inbjuden gästföreläsare dubbelarbetar för närvarande som utredningsstrateg vid den fackliga Landsorganisationen LO och samtidigt som analyschef för tankesmedjan Tiden.

Hon poängterade bland annat att ojämlikheten är skadlig för tillväxten även om klyftorna i de nordiska länderna varit små. Nu ser vi dessutom missnöjesyttringar och politisk instabilitet som de populistiska rörelserna står för i Europa.

En orsak är skattepolitiken. Lindgren Åsbrink sade sig väl förstå att höga skatter inte är särskilt populära.

– Människor tycker nämligen inte om att bli av med det som dom uppfattar som sitt. Och ingen tycker personligen om att få högre skatt.

Hon ansåg att det finns två viktiga aspekter när det gäller att förebygga ökade klyftor i samhället.

– Den ena aspekten handlar om fackets roll och hur man ska sköta fördelningen mellan arbete och kapital. Den andra aspekten handlar om välfärden. Den viktigaste välfärdsfunktionen berör tryggheten vilket innebär att man inte behöver gå från hus och hem om man förlorar jobbet.

Lindgren Åsbrink konstaterade att man i Sverige efter andra världskriget satsade på en hög produktivitet.

– Man hade en låg arbetslöshet som hjälpte människorna att ställa krav. Den ökade fackanslutningen bidrog dessutom till större jämlikhet för där facket är starkt finns det en påverkan på politiken.

Lindgren Åsbrink ansåg att det inte är förvånande att ojämlikheten igen har ökat i Sverige.

– Det har skett en polarisering i samhället som slagit hårt mot facket när den fackliga organisationsprocenten fallit. Dessutom är anslutningsgraden idag lägre inom LO än inom tjänstemannacentralen TCO. Detta är ovanligt därför att i andra länder är det så att organisationsprocenten är högre bland arbetarna än bland tjänstemännen.

Lindgren Åsbrink konstaterade att man är mindre benägen att vara med i facket om man har en tillfällig arbetsplats.

– De mest osäkra anställningarna har ökat och bland arbetarna är det vanligare med deltid än bland andra yrkesgrupper.

– För närvarande har vi i Sverige en permanent arbetslöshet som är större än under 1990- talskrisen. Det spelar direkt en roll för jämlikheten.

Som exempel tog hon det faktum att arbetslösheten är högre ju längre bort från Sverige man är
född och ju mindre utbildning man har. Därför är det viktigt att invandrarna kan etablera sig på
arbetsmarknaden.

– Integrationen av invandrarna i Sverige är ganska framgångsrik, ansåg Lindgren Åsbrink. Efter några år får invandrarna i allmänhet jobb. Däremot är utbildningsnivån på dem som nyligen kommit till Sverige lägre jämfört med dem som redan varit i Sverige en tid.

Hon varnade för att sänka lönenivån på vissa områden.

– Risken är nämligen då att lönesänkningarna drar med sig andra sektorer.

Lindgren Åsbrink ansåg att en stor del av välfärden handlar om finansieringen,

– Vi får en åldrande befolkning när vi skulle behöva en högre nivå på välfärden.

Hon pekade därtill på den geografiska aspekten.

– De glest befolkade regionerna har svårt att få välfärden finansierad.

Därefter ställde Lindgren Åsbrink följande fråga: Varför har ojämlikheten i Sverige igen ökat?

Hon konstaterade att alla i Sverige visserligen fått reallöneökningar.

– Men den fattigaste tiondedelen har fått mindre, medan den rikaste tiondedelen har fått mer.

Detta är förklaringen till ökad ojämlikhet.

– I toppen hos den rika tiondedelen finns ökade kapitalinkomster och mera kapitalkoncentration på grund av stigande fastighetsvärden och att arven blivit större och mer koncentrerade i en globaliserad ekonomi.

Lindgren Åsbrink konstaterade att det finns svenskar som bildar tvåmansföretag och som lyfter sin lön som kapitalinkomster vilket leder till lägre skatt.

– Men detta skapar inte mera jobb. Samtidigt har de som har lägre inkomster drabbats av nedskärningarna i och med de beslut som politikerna fattat. De tidigare borgerliga regeringarna har dragit ner på arbetslöshetskassorna och på sjukförsäkringen. Idag är det bara en minoritet av de arbetslösa som har rätt till a-kassan. Och barnbidraget höjdes förra året första gången sedan år 2006.

Marika Lindgren Åsbrink pekade på den politiska situationen i dagens Sverige.

– Med det politiska landskap vi har idag är det svårt att få politisk majoritet för besluten.