Det fanns en speciell orsak till att Lindtman valde att tala om Norden. Han hade nämligen representerat SDP vid SAMAK:s årsmöte i Stockholm tidigare under veckan.

– Budskapet från Stockholm var tydligt: det nordiska samarbetet är inte bara viktigt – det är i denna tid en nödvändighet. När det åter är krig i Europa, när säkerhetsmiljön har förändrats permanent och när de internationella relationerna söker en ny balans, måste Norden agera tillsammans. Vi har en gemensam historia av solidaritet. Och nu måste vi också bygga gemensam säkerhet, gemensamt inflytande och en gemensam riktning, sade Lindtman i talet som han höll på svenska.

I det sammanhanget lyfte Lindtman fram frågan om kärnvapen som hade diskuterats i Stockholm.

– Finland är nu medlem i Nato. Vi är en del av den gemensamma avskräckningen, som stärker vår säkerhet. Men samtidigt måste vi hålla fast vid den nordiska linjen – ansvar och återhållsamhet.

Lindtman var tydlig med att han inte vill att Finland ska vara det land som avskaffar alla restriktioner och han påminde åhörarna om att statsminister Petteri Orpo så nyligen som för två år sedan hade försäkrat att det inte fanns något behov av att ändra på lagstiftningen som gäller kärnvapen.

– Och än mindre ska sådana beslut fattas förhastat, genom att åsidosätta det parlamentariska samarbete i utrikes- och säkerhetspolitiken som i årtionden har prövats, fungerat och gett resultat. Kärnvapen är de mest förödande och skrämmande vapen som mänskligheten känner. Det måste vi alltid minnas. I Norden har säkerhet aldrig byggts enbart på styrka – utan också på tillit och förutsägbarhet. Det måste vi hålla fast vid.

Sedan tog Lindtman upp den senaste vändningen i de transatlantiska relationerna, vilka har försämrats på grund av president Donald Trumps hot gällande Grönland.

– Frågan handlar tyvärr inte bara om retorik. Den handlar om i vilken riktning det internationella systemet rör sig. När vi talar om till exempel Grönland handlar det inte bara om ett område. Det handlar om internationell rätt. Det handlar om staters suveränitet.

Lindtman betonade att det nordiska svaret är tydligt: man accepterar inte att den starkare dikterar villkoren för den svagare.

– I Mellanöstern har Trump just inlett ett anfallskrig utan mandat i internationell rätt, och det är svårt att se en väg ut. Den konfliktens vågor kommer oundvikligen att nå också våra stränder, även om Finland inte skickar fartyg till Hormuzsundet.

Sedan vände Lindtman blicken mot inhemsk politik och den ekonomiska situationen här hemma.

– Också i Finland förs nu en debatt där många mörka röster hörs. Både från höger och vänster sägs det att vi måste ge upp välfärdssamhället om vi ska leva upp till de finanspolitiska mål som redan EU-medlemskapet kräver av oss. Som om inget kunde göras. Som om det inte fanns alternativ.

Han påminde om att anpassningskraven på den finländska ekonomin är inte lika stora som när Paavo Lipponen var statsminister på 1990-talet och han tog också fram andra historiska exempel från Finland och Norden för att sätta saken i perspektiv.

– Lärdomen av dessa exempel är tydlig: Också ur svåra situationer kan man resa sig. Men bara om besluten fattas i tid, ansvarsfullt och rättvist. Därför vänder sig nu människors blickar mot oss. Mauno Koivisto sade en gång att man aldrig ska överskatta hur mycket människor följer politiken, men inte heller underskatta deras förmåga att förstå den. Människor ser redan igenom högerns misslyckanden och tomma tal. Enligt en färsk undersökning från Maaseudun Tulevaisuus är SDP redan klart det mest betrodda ekonomiska partiet.

Sedan åberopade Lindtman behovet av målmedvetna beslut som skapar ekonomisk tillväxt i Finland.

– Vi måste ta ett ambitiöst steg i finansieringen av tillväxt, uppmuntra gröna investeringar och stärka forskning, utveckling och innovation.

Lindtman poängterade också att det ska löna sig att arbeta och att det gäller att se företagen som partners. Enligt honom behöver företagen en stabil och förutsägbar verksamhetsmiljö, samtidigt som han betonade att företagen bör bära sitt ansvar.

– Vi förväntar oss att företagen tar ansvar för sina anställda, investerar i Finland och bygger hållbar tillväxt. Samtidigt måste vi hålla fast vid rättvisa. Finland lyckas bara om alla är med. Samhället måste erbjuda verkliga möjligheter för var och en – oavsett bakgrund.

Lindtman betonade att anpassningsåtgärderna måste vara rättvisa och bördorna fördelas enligt betalningsförmåga.

– Tillväxt uppstår genom balans – genom att arbetstagarnas trygghet och företagens förutsättningar går hand i hand.

Lindtman sade också att vi inte kan kompromissa med säkerheten.

– Det betyder att vi måste värna vårt försvar, vår gränssäkerhet och hela samhällets resiliens.

Samtidigt underströk han att säkerheten handlar också om trygghet i vardagen och påminde om att Finland måste göra sin del för att uppnå klimatmålen.

– Men det handlar inte bara om en skyldighet. Det handlar också om en stor möjlighet. Den gröna omställningen är en enorm tillväxtmöjlighet för Finland – om vi vågar ta vara på den och om den offentliga makten inte vacklar från de uppställda klimatmålen.

Dessutom påminde han om att Finlands framgång är bunden till Europas framgång.

– Därför ska vi inte vara åskådare, utan aktiva aktörer. Finland måste föra fram egna idéer, bygga samarbete och stärka Europa. I framtiden får vi inte heller längre hamna i en situation där ett enda land kan lamslå beslut som är livsviktiga för hela vår kontinent.

Lindtman var också noga med att poängtera vikten av förtroende för när det gäller ekonomin, arbetslivet och det politiska beslutsfattandet.

– Därför måste vi sluta skrämmas. Vi måste bygga förtroende bland unga människor som funderar på sin framtid. I dessa oroliga och farliga tider vänds människors blickar mot oss socialdemokrater.

Han hävdade att riksdagsvalet 2027 kommer att bli ett förtroendeval.

– Förtroende för att demokratin fungerar. Förtroende för att politiska beslutsfattare skyddar sina medborgare. Förtroende för att framtiden kan bli bättre.

Han påminde om 1940- och 1950-talen då det fanns socialdemokratiskt ledda regeringar i alla av de nordiska länderna och menade att det kan blir verklighet nu på 2020-talet.

– I Stockholm denna vecka satte vi som mål att socialdemokraterna om ett år ska vara det största partiet i varje nordiskt land. Att vi upprepar det som senast hände för 70 år sedan. Inte därför att makten skulle vara ett självändamål, utan därför att vi tillsammans bygger ett starkare, rättvisare och tryggare Norden.

Till sist vände han sig till publiken och berömde FSD:s båda riksdagsledamöter, Anette Karlsson och Johan Kvarnström.

– Anette och Johan gör ett starkt arbete i riksdagen och bygger broar både mellan svensk- och finskspråkiga och mer brett i andra frågor som är viktiga för Socialdemokraterna. Men lika viktigt är det arbete som ni aktiva medlemmar gör ute på fältet.

Lindtman uppmuntrade FSD:arna till att sätta målet högt och sträva efter en rejäl valvinst bland de svenskspråkiga väljarna.

Talet har publicerats i sin helhet på FSD:s webbplats.