Rapporten heter Tillåta, förbjuda, tolerera och den publicerades både på originalspråket finska och i svensk översättning av Håkan Mattlin. Efter Saukkonens presentation kommenterades hans inlägg av Nasima Razmyar, Ramieza Mahdi och Pär Stenbäck. Syftet med rapporten är att diskutera spelregler när det gäller integration.

Allra först välkomnades gästerna av Nils Erik Forsgård som är chef för Magma. Han talade om spelreglernas betydelse när man ska behålla sin religion, kultur och språk som invandrare. Forsgård påpekade att i Sverige och Nederländerna stängs gränserna nästan helt, medan det pågår avgettoisering i Danmark. I Tyskland och Frankrike talar man om parallellsamhällen.

– Här i Norden handlar integrationen om ekonomin, sade Forsgård. Den finländska arbetsmarknaden är enligt Forsgård präglad av icke-flexibla lösningar och det finns ingen gränsöverskridande integrationsdebatt i Norden. Han betonade att debatten är rätt allmänt hållen i Norge och Finland.

– Nästan hälften av finländarna förhåller sig negativt till invandring enligt en opinionsmätning publicerad av Helsingin Sanomat, påpekade Forsgård och nämnde att den negativa inställningen gäller också om invandringen motiveras med behovet av arbetskraft.

Nils Erik Forsgård höll ett välkomstanförande. (Foto: Topi Lappalainen)

Sedan var det dags för Pasi Saukkonen att presentera sin bok.

– Vi hade ökad tolerans på 1990-talet, minoriteters ställning förbättrades och den liberala demokratin verkade segerrik efter det kalla krigets slut, påpekade Saukkonen och betonade att det började blåsa nya vindar kring millennieskiftet.

– Demokratin är i kris och värdekonservatismen ökar. Jag önskar en aktiv och bredare diskussion i Finland, sade Saukkonen.

Han ställer en hel del frågor i boken.

Vilka är de gemensamma spelreglerna i ett liberalt och demokratiskt samhälle med kulturell mångfald som förstärker dess funktionsförmåga?

Vad borde tillåtas, vad tolereras och vad förbjudas?

Vad borde alla medborgare acceptera för att den liberala demokratin kan bevaras?

Vad kan man inte tillåta, trots att samhället är öppet och tolerant?

Hur skapar man en hållbar känsla av gemenskap trots att man tänker olika?

Saukkonen betonade att alla människor har lika värde.

– Vi är fria som individer att fatta beslut om våra egna ärenden. Det är alla till gagn att acceptera etnisk, språklig och kulturell mångfald. Ingen ska behöva dölja sin kulturella identitet. Man får kräva kulturella rättigheter, men i ett liberalt samhälle har man rätt att begränsa kulturella praktiker om de försvagar mänskliga rättigheter eller är andra till skada.

En av Saukkonens poänger är dessutom att om man missbrukar yttrandefriheten, kan det försvaga andras yttrandefrihet.

– Demokratin har rätt till självförsvar. Barn ska uppfostras till demokratiska värderingar och man ska inte ta det för givet att människor tänker demokratiskt, tydliggjorde han en av de viktigaste teserna.

– Samhälle och nation är imaginära gemenskap som måste byggas på nytt gång på gång. Man måste värna om den inre kohesionen i samhället, framhöll Saukkonen.

Det finns en hel del praktiska frågor som uppstår när man diskuterar integration, till exempel täckande klädsel, huruvida man ska skaka hand eller olika familjeformer.

– Minoriteter och de som flyttar till landet har breda kulturella rättigheter, men det finns en etniskt och kulturellt trång uppfattning om finskhet, påpekade Saukkonen.

Huvudstadsregionen präglas enligt honom av mångfald, medan största delen av resten av landet av strävan till enhetskultur, med undantag för finlandssvenska och samiska områden.

– Finland har haft bättre förutsättningar än många andra länder att förbereda sig på utvecklingen, men de bästa möjligheterna börjar vara förbi, ansåg Saukkonen.

Pasi Saukkonen presenterade sin nya bok. (Foto: Topi Lappalainen)

Efter Saukkonens presentation fick biträdande borgmästare i Helsingfors Nasima Razmyar ordet. Hon funderade på frågor om det neutrala samhället och vad nationalitet och nationell identitet betyder för henne.

– Principerna är i kärnan av mitt arbete som politiker. De västerländska principerna ifrågasätts kontinuerligt och jag måste ständigt försvara dessa principer. Demokratin utmanas varje dag. Människovärdet utmanas med kränkningar av mänskliga rättigheter. När vi försvarar grundprinciperna, är vi samtidigt emot någonting. Det uppstår en konstellation vi mot dem. Man kan inte låta bli att försvara demokratin och människovärdet. Men vems uppgift är det att godkänna de allmänna principerna och vara neutral?

Razmyar höll med om att det finns universella rättigheter och minoriteters rättigheter.

– De sistnämnda får inte kränka de universella rättigheterna. Man måste också förstå speciella rättigheter.

Hon hade speciellt fastnat för Saukkonens tes om att den offentliga makten bör vara kulturellt neutral.

– För min del kommer den nationella samhörigheten från känslan. Samhället är vi och vi är alla människor med våra känslor och fel, konstaterade Razmyar.

Efter Razmyar stod Ramieza Mahdi i tur att kommentera rapporten. Hon har jobbat med integrationsfrågor i Vasatrakten.

– Det handlar om hur jag uppfattas i samhället, om hur invandrare ska bete sig, sade Mahdi och menade att hon först hade varit skeptisk mot bokens grundkoncept.

– Jag har fått många aha-upplevelser och boken är fantastisk. Diskussionen berör både oss som är invandrare men också majoriteten. Den här diskussionen saknar jag i integrationsarbetet, sade Mahdi och förklarade att den kritiska inställningen hade försvunnit när hon läste boken.

Mahdi påpekade att nästan alla partier är överens om behovet av arbetskraftsinvandring och helst vill man ha arbetskraft från Europa.

– Vem är det som sätter tonen, vilka normer är det som existerar?, frågade sig Mahdi och menade att spelreglerna ska skapas gemensamt, det handlar om tvåvägsintegration.

– Varför blandar man ihop assimilation med integration? var en annan fråga som Mahdi ville lyfta fram i debatten om integration. Hon var av den åsikten att Saukkonens bok skulle fungera som läromedel i skolorna för att bättre förklara vad integration egentligen handlar om.

– Vi måste följa våra liberala värderingar, jämställdheten och jämlikheten får vi inte glömma för kulturens skull, sade Mahdi. Hon påpekade att man inte kan tillåta omskärelse av flickor när det motiveras med religion.

Mahdi tog också upp frågan om yttrandefriheten och hur den kan missbrukas.

– Vad vill man åstadkomma med koranbränningar i Sverige? Det är för att skapa osämja mellan folkgrupper. Finns det inga gränser där? Har man inte då brutit mot de gemensamma spelreglerna? frågade sig Mahdi.

Minister Pär Stenbäck inledde sin kommentar med några demografiska synpunkter. Han påminde bland annat om att Beijing och Shanghai har världens lägsta födelsetal idag.

– Kan vi upprätthålla den teknisk-ekonomiska civilisationen om det inte finns de rätta händerna och hjärnorna på de rätta ställen?, frågade sig Stenbäck.

– Vi har ännu kanske lite tid att motarbeta tendensen att vi får parallellsamhällen i Finland. Det finns risk att islamiska minoriteter drar sig från samhället om de upplever att deras värderingar inte är kompatibla med samhället.

Sedan menade Stenbäck att invandringen inte kommer att försämra kohesionen i samhället, bara den får tid att fungera.

– Vi har haft möjligheten att studera erfarenheter av andra länder, påpekade Stenbäck.

– Det uppstår rollmodeller i samhället. När vissa invandrare gör karriär, ser andra invandrargrupper att det är möjligt att erövra samhället.

Stenbäck menade att han skulle gärna se invandrare på ministerposter, högre tjänstemannaposter och i kulturskapande positioner.

– Invandrarna behöver nycklar till samhället och skolan är en stark integrerande faktor. Då glömmer vi att otroligt många invandrare kommer hit som äldre. Vilken kanon får dessa invandrare? Jag skulle efterlysa en mer systematisk kanonbildning också för föräldrainvandrare, konstaterade Stenbäck.

Även Stenbäck menade att provokationer som koranbränning är inte nyttiga om man vill stå för en dialog mellan kulturerna och religionerna.

– Kanske finns det en skillnad mellan svenskt och finländskt i det avseendet, funderade Stenbäck.

– Jag talade i början om migrationstrycket. Det beror på om det sker nya flyktingkatastrofer typ Afghanistan, Syrien och Ukraina. Samhället behöver andhämtning för att kunna anpassa sig, sade Stenbäck om behovet av att invandringen sker kontrollerat.

– Vi vill se oss som toleranta. Tolerans betyder att man motvilligt accepterar någonting. Det är inte samma sak som att fullt ut acceptera. Jag tror inte att det ska vara nyckelordet i integrationen, framhöll Stenbäck.

– Utan att tala om domstolar kan man ha förlikningsmekanismer för minoriteter. Att tala om shariadomstolar stöter mot en mur i det finländska samhället.

Ramieza Mahdi, Pär Stenbäck, Nasima Razmyar och Pasi Saukkonen deltog i panelen. Mikko Majander fungerade som moderator.

Sedan följde en paneldiskussion där Mahdi, Stenbäck, Razmyar och Pasi Saukkonen var med i panelen. Som moderator fungerade Mikko Majander som är samhällsanalytiker på Magma.

Saukkonen sade sig sakna kritik. Han påpekade att Paavo Haavikko hade skrivit i en av sina böcker att han hoppades att boken innehåller fel, för att väcka diskussion

– Jag menar inte att jag vill ha att ett årtal är fel eller att det finns felaktiga citat från lagstiftningen. Men boken kan inte vara hela sanningen när ämnet är såpass komplicerat. Det behövs diskussion så att de som tillhör majoritetsbefolkningen och företrädare för minoriteter möts på riktigt.

Majander ville veta om Sveriges framtid är vår framtid och hur perspektiven skiljer sig om man ser på saker från Helsingfors eller från Vasa.

– I ett dagis i Helsingfors ser man Finlands framtid. Det är samtidigt glädjande men också skrämmande, att i vilken slags värld barnen växer upp i? När Vårt land spelas, hurdana känslor väcks då? När unga värnpliktiga med somalisk eller afghansk bakgrund klär på sig uniformen, hurdana känslor väcker det? En skolflicka sade att hon inte äter så mycket när det inte finns halalkött och den vegetariska maten inte är så god. Halalkött har moraliska problem, men hur etiskt är det med vår kycklingproduktion? undrade sig Razmyar.

– Jag tror att små kommuner lyckas att integrera människor bättre, sade Mahdi.

Hon påpekade att ändå flyttar många till huvudstadsregionen på grund av arbete.

– Man hittar gemenskap och samhörighet i mindre kommuner men det är ofta svårare att hitta arbete i mindre kommuner. Integration är en komplex fråga. Man vill ha människor med samma bakgrund nära sig och så flyttar man dit, konstaterade Mahdi. Gällande Sverige påpekade hon att hon ser duktiga politiker i Sverige med invandrarbakgrund från olika invandrargrupper och i olika partier.

– Om vi får beröm för att vi har en bra integrationspolitik, är det väl ingen här som tror på det. Vi har problematiserat sakerna så mycket. Vi har beslutat att vi ska gå för arbetskraftsinvandring och har en växande flyktingkvot, konstaterade Stenbäck.

Saukkonen var kritisk till att man ofta bara talar om sysselsättning när man talar om integration.

– Man kan hitta sin plats på olika sätt i samhället. En människa med arbete kan på många sätt vara utanför samhället och en arbetslös kan vara integrerad. Och i Sverige har man lyckats bra med integrationen trots att det finns allvarliga problem där.

– Nationalekonomiskt går det bra för Sverige. Man har desarmerat den demografiska bomben på förhand, höll med Stenbäck.

Saukkonen lyfte också fram att exempelvis invandrare från Filippinerna skickar enorma summor pengar till hemlandet.

– Frågan om hur många invandrare Finland vill ta hit för att arbeta här är förenklande.

Majander gav beröm för boken att Saukkonen också vågar diskutera det som ska förbjudas.

– Det sägs att om man är liberal, så måste man tillåta allt. Så är det inte utan man måste se till helhetens intressen, andra än individuella behov. Synpunkterna måste omvandlas i administrativa och politiska termer. Verkställigheten är en annan sak, påpekade Stenbäck.

– Alla har rätt till sin egen kultur och sitt eget modersmål men samtidigt finns det gränser. Om kulturen kränker individens rätt att existera, så är det inte ok. Hatprat mot minoriteter skadar mycket, sade Mahdi.

Panelen fick svara på mångsidiga frågor och diskussionen var på många sätt upplysande.