Internationellt

Markrättigheter till urfolk kan stoppa skogsskövling

Foto: Mario Osava/IPS
Svedjebränning av skog i närheten av Amazonas.

I den nya studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS lyfter forskarna Kathryn Baragwanath och Ella Bayi fram statistik som visar att ursprungsbefolkningar fungerar som mycket effektiva väktare av naturen – under förutsättning att deras markrättigheter har blivit fastställda av myndigheterna.

Studien bygger på uppgifter från 245 områden i brasilianska Amazonas där urfolken fått sina rättigheter godkända i enlighet med en process som pågått i landet mellan 1982 och fram till 2016. Forskarna har granskat hur befolkningarna agerat för att stoppa avskogningen både innan och efter att de fått sina markrättigheter godkända – och deras slutsats är urfolken bara lyckades få bukt med problemen efter att de fått sina rättigheter fastställda fullt ut.

Skogsskövlingen av urfolkens områden sker främst i utkanterna av deras territorier. Men enligt forskarna lyckades ursprungsbefolkningarna i genomsnitt minska denna skövling med hela 66 procent – under förutsättning att processen med fastställandet av markrättigheter hade slutförts.

Enligt brasiliansk lag sker denna process i fyra steg, och forskarna betonar att det är avgörande att hela processen genomförs – eftersom det också innebär att urfolken kan hänvisa till gällande lagar och få stöd av staten i sina insatser.

I studien lyfter forskarna fram exempel där polisen också agerat genom att gripa skogsskövlare och beslagta deras lastbilar och traktorer.

Forskningen bygger dock på uppgifter som samlades in innan Brasiliens nuvarande president Jair Bolsonaro kom till makten. Processerna med att fastställa markrättigheter för urfolk har pågått under lång tid och under ett flertal presidenters styre – ända fram till att Michel Temer kom till makten för fyra år sedan. Sedan dess har utvecklingen helt avstannat. Och enligt forskarna innebär det att de regeringar som haft makten i landet sedan dess kan bära ansvar för att ytterligare 1,5 miljoner hektar skogar skövlats i landet, varje år.

Det kan även vara ett bidragande skäl till att Brasiliens rymdforskningsinstitut, INPE, på senare år har rapporterat om en tilltagande skogsskövling i landet.

Fiona Watson, vid människorättsorganisationen Survival International, betonar att om urfolkens rättigheter ska ge några effekter krävs det också att statsmakten tar sitt ansvar. Men under president Jair Bolsonaro sker snarare det motsatta, säger hon.

– I ställer för att tillämpa lagen har president Bolsonaro och hans regering använt sig av en slägga för att slå sönder de konstitutionella rättigheter som urfolken så länge kämpat till sig, vattnat ur miljöregler och på ett brutalt sätt monterat ned de myndigheter som ansvarar för att skydda urfolken och miljön, säger Fiona Watson.

Enligt henne ställs Brasiliens ursprungsbefolkningar i dag mot beväpnade kriminella grupper som ”eldas på av Bolsonaros hatiska uttalanden”.

Detta samtidigt som den nya studien alltså visar att om ursprungsbefolkningarnas rättigheter respekterades, och staten tog sitt ansvar – så skulle det leda till en minskad skogsskövling.

Enligt forskarna Kathryn Baragwanath och Ella Bayi kan metoden vara en av få som på sikt kan rädda Amazonas.

*En längre version av denna artikel har även publicerats av nyhetssajten Mongabay

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE