SDP:s vice ordförande Niina Malm varnade för att lönestöld är ett “dolt vardagsproblem” i Finland som berör betydligt fler arbetstagare än vad den offentliga debatten ger intryck av.

– Lönestöld är inte bara enskilda brottsfall. Det handlar också om att arbetstagare inte får betalt för kvälls-, natt- och helgtillägg eller övertidsersättning – eller att man systematiskt betalar för låg lön. Detta sker i Finland varje dag.

Malm påpekade att många fall aldrig kommer till myndigheternas kännedom.

– Alltför många arbetstagare vet att de får fel lön, men vågar inte säga ifrån. Rädslan för att förlora jobbet är verklig, särskilt bland unga, invandrare och personer i osäkra anställningar.

Malm kopplade fenomenet direkt till arbetsmarknadspolitiken och regeringens linje. När arbetstagarnas ställning försvagas och osäkerheten ökar, växer också risken att bli utnyttjad. Lönestöld uppstår inte i ett vakuum, utan hänger direkt samman med vilka spelregler som byggs upp i arbetslivet.

– Det är orättvist att oseriösa aktörer vinner i konkurrensen. I Finland vill de flesta företagare och arbetsgivare göra rätt och konkurrera på schyssta villkor. Nu undergräver dock de som stjäl löner och agerar ohederligt hela fältet och snedvrider konkurrensen. En ärlig finländsk arbetsgivare gynnas av att fenomenet tas på allvar.

Malm kommenterade frågan i samband med att FFC:s målsättningar inför riksdagsvalet 2027 publicerades. Hon ansåg att de föreslagna åtgärderna är centrala även för att bekämpa lönestöld. Kärnan i FFC:s målsättningar är att bekämpa arbetsmarknadsbrottslighet, där viktiga åtgärder är kriminalisering av underbetalning och fackföreningars rätt att väcka talan. Ett starkt kollektivavtalssystem, arbetstagarskydd och effektiv tillsyn är inte ideologiska frågor, utan konkreta sätt att förhindra underbetalning och missbruk.

Malm efterlyste också en bredare förståelse av vad lönestöld innebär.

– Ofta tänker man att lönestöld är en del av arbetsrelaterat utnyttjande. I verkligheten är det ofta vardagligt: tillägg betalas inte, arbetstider registreras fel och lönen blir lägre än avtalat. Detta måste synliggöras, konstaterade Malm.

– Vi behöver tydligare lagstiftning om kriminalisering av underbetalning, effektivare tillsyn och verkliga möjligheter för arbetstagare att försvara sina rättigheter. Lönestöld måste bekämpas i alla dess former – inte bara i de mest uppenbara fallen. Man ska få rätt lön för sitt arbete. Det är en grundläggande princip som man inte ska kompromissa med, avslutade Malm.