Under den 25:e arbetarkongressen enades alla SAMAK:s medlemmar, det vill säga de nordiska socialdemokratiska partierna och fackförbunden i Norden, kring Arlanda-deklarationen.

Den består av tre punkter.

Den första gäller behovet av ett historiskt kompetenslyft på arbetsmarknaden. Kompetens anses spela en central roll i tider då de tekniska förändringarna sker i snabb takt. Socialdemokraterna anser att kompetenslyftet ska vara en del av omställningen till ett grönt näringsliv.

Den andra punkten gäller handlingsplaner mot social dumpning och arbetslivskriminalitet. Kongressen gjorde ett tillägg till det ursprungliga förslaget på denna punkt och tillade att offentliga upphandlingar på alla nivåer, kommunal, regional och statlig, ska omfatta seriositetskrav, det man i Sverige kallas socialt krav eller ansvar vid upphandling.

Den tredje punkten handlar om att lyfta organisationsgraden. En större andel behöver höra till facket för att den nordiska modellen ska utvecklas och stå stabilt. Det är lika viktigt att arbetsgivarna är organiserade. Eftersom det organiserade arbetslivet är en grundpelare i den nordiska modellen anser SAMAK att myndigheterna måste ta ansvar.

Modellen ska utvecklas

Att deklarationen godkändes var främst en formalitet. Den var nämligen starkt förankrad i förväg och relativt allmän till sin karaktär. Partierna har dock på olika sätt arbetat för målen på nationell nivå. SDP vill till exempel att läroplikten i Finland förlängs till 18 år så att alla i praktiken får en (avgiftsfri) utbildning på andra stadiet.

– Vi har inte råd att, som idag, ha tiotusentals unga som inte gått mer än grundskola, sade SDP:s partisekreterare Antton Rönnholm på kongressen.

Han tog också fasta på behovet av avgiftsfri förskoleutbildning och rätt till vidareutbildning i arbetslivet. De dagar arbetstagaren har rätt till utbildning per år räcker inte långt.

De svenska socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad ledde ordet då deklarationen presenterades på arbetarkongressen. Hon jämförde den nordiska S-familjen som en familj med syskon som kan gnabbas och ha små konflikter, men som alltid står tillsammans då det gäller.

– Vi har idag fått höra hur nordiska modellen trots allt ifrågasättande visat sig fortsätta leverera bäst i världen. Men som alltid: vi måste utveckla modellen, ha en modell som lever i takt med tiden. Så att morgondagen blir bättre än gårdagen var. Därför enas vi kring tre åtgärder, sade Rådström Baastad och tog upp de tre nämnda punkterna.

Arbetet behövs, för även om de politiska motståndarna anammat en retorik som omfattar den nordiska modellen går de en helt annan väg i sak.

– Moderaterna vill öppet avveckla arbetsrätten och lagstifta för sänkta löner, konstaterade Rådström Baastad.

“Handlar främst om människobilden”

Deklarationens ämnen diskuterades också under ledning av Marte Gerhardsen (ordförande för norska tankesmedjan Agenda). Antton Rönnholm sade då att vi har alla grundförutsättningar för att klara av stora förändringar.

– Samtidigt som det kommer folk från andra länder och beundrar vår modell så håller den borgerliga regeringen i Finland på att avveckla det system vi har, sade Rönnholm som tycker den avgörande frågan handlar om människobilden.

Vad vågar vi tro att människor kan? Vad kan människor i en framtid med utvecklad artificiell intelligens och liknande?

Rönnholm lyfte fram att vänstern måste tro att människan har tillräckligt med potential till vad som behövs och måste se till att skola och utbildning motsvarar tidens krav.

– Vi som politisk vänster måste tro att människan har otroliga kompetenser som vi inte ännu drar nytta av.

– Vi behöver en lika stor reform som då grundskolan skapades. Hos högern säger man att det är så invecklat med teknologi och att det därför behövs en basinkomst, låg som kanske 500 euro i månaden för att kratta löv eller andra basic saker. Det kan vi inte tro på. Vi håller på att bygga en vision av hur Finland ska se ut från 2030, sade Rönnholm.

Hur beskatta i framtiden?

Logi Einarsson (partiordförande för Samfylkingin Island) var inne på samma linje.

– Vi vet inte med säkerhet vad som händer då teknologin utvecklas snabbare än någonsin. Vi måste vara bättre, måste våga, måste ha bättre utbildning och bättre grundskola. Vi måste börja från de små barnen och skapa kreativitet, inte bara teknik.

Ännu viktigare är det dock enligt Einarsson att börja diskutera hur vi förhåller oss till skatter.

– Ska teknologin utvecklas utan tanke om hur vi beskattar utvecklingen? I så fall kommer ojämlikheten att växa kraftigt. Det som teknologin utvecklar gagnar endast företag nu. Det måste gagna var och en av oss. Om det lyckas kan vi se rätt utveckling, ekologiskt utveckling, bekämpa klimatförändringar och förbättra livskvaliteten, sade Einarsson.

Norska Arbeiderpartiets vice ordförande Hadia Tajik gjorde en koppling till dagens arbetsliv med allt fler otrygga arbetsförhållanden, korttidskontrakt som upplevs som någonting trendigt av högern.

– Det handlar om kompetens och arbetsgivare som investerar i sina anställa. Då du har endast visstidsanställda investerar du inte i personalen på samma sätt om folk du tänkt ha kvar länge hos dig.

Raimo Pärssinen, svensk S-riksdagsledamot och ordförande i arbetsmarknadsutskottet, poängterade vikten av att bejaka tekniken och aldrig tro att vi är klara om vi ska hänga med i globaliseringen. Han lyfte upp behovet av att få människor att gå samman och behålla idén om solidaritet. EU-toppmötet om sociala frågor i Göteborg är ett gott exempel, enligt Pärssinen.

Han manade till eftertanke om hurdana arrangemang vi accepterar.

– Redan en sådan sak som egenanställning. En sådan sak finns inte i min värld.

Skatteflykten måste stoppas

Storbolagens skatteflykt togs också upp som ett akut problem i debatten.

Pernille Rosenkrantz-Theil (dansk folketingsmedlem), sade att skatteövervakningen måste förbättras och att det är i dagens läge är uselt att de rikaste kommer undan lättast.

Antton Rönhholm sade att frågan är viktig med tanke på vem som drar nytta av den ökande produktiviteten i framtiden.

– En annan fråga gäller skattekonkurrens. Där ser jag EU och regionala samarbetssätt som lösning, inte problem.

En tredje viktig fråga är enligt Rönnholm konkurrenslagstiftningen. Han efterlyste en utvecklad socialdemokratisk syn på internationella jättar och nämnde att även om till exempel Google inte är störst på någon marknad “men nästan störst på alla så är det ett konkurrensproblem”.