Nordiska rådets session i Helsingfors avslutas i dag, torsdag, i god och värdig anda. En av veckans höjdpunkter var förmiddagens tal av Martti Ahtisaari som uppmuntrade alla att försvara och arbeta för det nordiska samarbetet.

Dagens hetaste fråga var ändå språket, alltså finskans och isländskans ställning inom NR, som skapat en del friktioner i år. Rådet kunde ändå gå vidare enhälligt, till skillnad från presidiemötet i Reykjavik i september.

Den nya kompromissen i spårkfrågan innebär bland annat att protokoll och motioner ges också på finska och isländska i fortsättningen. Huruvida finska och isländska kan få status som arbetsspråk klarnar först på NR:s session i Oslo 2018.

Svenska ledamoten Hans Wallmark från konservativa gruppen presenterade med lättnad och glädje kompromissen man arbetat fram under sessionen. En omröstning hade blivit smolk i bägaren och antagligen lett till en förlust för finskans ställning, vilket passat sällsynt illa med tanke på värdlandet Finlands 100-årsjubileum.

Erkki Tuomioja (SDP) konstaterade att Finlands reservation, som gjordes på Island, nu kan tas bort. “Vi är nöjda” konstaterade han och välkomnade att NR nu enhälligt förstärker isländskans och finskans ställning i rådet.

Anledningarna till varför man skjuter upp frågan om arbetsspråk är i huvudsak två. Dels vill rådet utreda konsekvenser och praktiska aspekter, dels var så få islänningar nu på plats på grund av nyvalet att en omröstning hade varit orättvis.

Sannfinländarnas Juho Eerola talade om en bra kompromiss och berättade att han har en arbetsam uppgift i att få det egna partiet att inse vikten av nordiskt samarbete. Han kopplade det till språkfrågan på så vis att han bedömer att den negativa inställningen beror på finskans ställning inom NR.

SDPS:s Maarit Feldt-Ranta tog i en replik till Eerola upp resultatet från en färsk enkät som visar att 90 procent av finländarna anser det nordiska samarbetet vara viktigt. “Kanske 10 procent är vårt gäng” svarade Eerola som lovade arbeta för ökad förståelse för det nordiska i de egna leden. Feldt-Ranta välkomnade också kompromissen som NR med gemensamma krafter nått.

Till de gemensamma krafterna hör inte Blå framtids Simon Elo. Han släntrade i stället in i sista stund och föreslog omröstning, vilket blev ett pinsamt kapitel då han inte var insatt i frågans vändningar och arbetet på sessionen.

– Elo har inte deltagit alls i arbetet. Vi har arbetat här i långa dagar och diskuterat hur vi kan gå vidare. Om man inte deltar ska man inte släntra in i sista stund på detta sätt. Vi har nu tre viktiga beslut som förbättrar språkfrågan, sade Feldt-Ranta.

Staffan Danielsson från Mittengruppen beklagade också Elos krav på omröstning.

– I en omröstning är det en sida som vinner, och en som förlorar. Frågan gagnas av samsyn, inte av strid, sade Danielsson.

Elo lovade tänka på saken först då Hans Wallmark upplyst honom om att sannolikheten är stor att Elos förslag skulle förlora i en omröstning: “Tips: ingen från Island är här idag. De förtjänar en möjlighet att delta”. Om Elos förslag förlorar skulle frågan vara avförd från dagordningen och förbättringarna gå om intet, både de aktuella och de som kan bli verklighet i Oslo.

Elo fick mothugg även av Laura Huhtasaari (Sannf) och Paavo Arhinmäki (VF) och blev utan understöd. I sin ensamhet drog han tillbaka sitt förslag och sade att han bara ville “shake it up a bit”.

Socialdemokraternas gruppledare Phia Andersson anspelade på detta i den sista talturen:

– Jag har inte kommit för att ruska om utan tycker det är glädjande att vi kan arbeta så här. Hela den socialdemokratiska gruppen står bakom kompromissförslaget.