Och det hände sig vid den tiden då Europa översvämmades av flyktingar. En viss partisekreterare satte sig i bilen för att fara till Hangö från partikansliet i Helsingfors. Han var mycket frustrerad och irriterade sig på den tröga stortstadstrafiken. Förutom att han var upprörd över den stora flyktingströmmen, som drabbat Finland, snurrade hans tankar kring budgetförhandlingarna, där flera andra partier krävde utökade resurser för att kunna integrera de flyktingar som skulle få uppehållstillstånd. Dessutom var han sen.

När han sist och slutligen lyckades lämna trafikkaoset ökade han farten till 10 km över den tillåtna hastighetsbegränsningen. Han körde utmed väg 51 i full fart och passerade både Karis och Ekenäs utan att ägna dem en tanke. Han körde om flera bilar och irriterade sig på de cyklister som fanns på vägen. Just innan Lappvik passerade han en cyklist som vinglade till lite grand. Han mumlade något mellan tänderna och kastade en blick i backspegeln och såg cyklisten som hade svart hår och mörkt skägg. ”Förgrymmade utlänningar”, svor han till.

Telefonen ringde. Det var partiordföranden. Med en blick på klockan förstod han att han var alldeles för sen till det viktiga partimötet. I samma stund svängde vägen till höger, men bilen fortsatte rakt fram, plöjde genom lupinerna vid vägkanten, genom dikesrenen och brakade sedan rakt in i skogen. Bilen studsade till och blev stående med bakhjulen snurrande.

Cyklisten kom strax efter och såg de röda bakljusen på bilen. En blå Mercedes och en röd Volkswagen susade förbi utan att reagera på den förolyckade bilen. Istället för att sakta in, ökade de farten. Han steg av cykeln och gick fram till den brummande bilen och stängde av motorn. Partisekreteraren satt fastklämd i förarsätet och en rännil av blod rann nerför hans mungipa. Han var medvetslös. Telefonen på sätet bredvid honom fortsatte att ringa – utan att någon svarade.

Cyklisten, en flykting, som väntade på att bli kallad till Migrationsverket för intervju, visste hur han skulle kalla på hjälp. Han ringde 112 och ropade ”accident, accident, ambulance, Lappohja”. Efter 25 minuter hördes ambulanssignalerna och cyklisten drog en lättnadens suck. Han gick ut på vägen och viftade med båda händerna mot ambulansen som var på väg i full fart.

Ambulansföraren, en kvinna, och hennes kollega, tog snabbt in situationen och såg att partisekreteraren behövde svetsas loss. De gav första hjälpen på plats och ringde sedan efter förstärkning. Efter mer än en halvtimme anlände en polisbil. Poliserna började dirigera trafiken och tog sedan cyklistens personuppgifter. De tackade honom för hans insats.

I Hangö väntade partikamraterna förgäves på sin sekreterare. De fick senare veta att partisekreteraren var skadad, men vid liv på Lojo sjukhus. De fick också höra att en flyktings agerande hade sett till att hjälpen snabbt kom fram.

”Vem var partisekreterarens nästa?” ”Den som visade barmhärtighet mot honom.” Och Mästaren tillägger ”Gå du och gör som han!”

Mästaren illustrerade de viktigaste buden ”Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd och din nästa som dig själv” med originalberättelsen i Lukas evangelium kapitel 10:30-37.