Internationellt

Nya bakslag i kampen mot fattigdomen

Foto: Priyanka Borpujari/IPS
Många miljontals fler riskerar att falla ned i extrem fattigdom i spåren av coronapandemin. Bilden visar kvinnor i distriktet Dhemaji i Indien.

FN:s ambitiösa målsättning om att innan 2030 få bort hunger och extrem fattigdom i världen blir allt svårare att uppfylla. Antalet hungrande i världen har i stället fortsatt att öka, visar en ny FN-rapport. Samtidigt riskerar ytterligare många miljoner att falla ned i extrem fattigdom i spåren av coronakrisen.

IPS

Arbetarbladet

 

Abby Maxman, ordförande för biståndsorganisationen Oxfams Amerika-avdelning, betonar att pandemin inneburit ytterligare ett hårt slag mot miljontals människor som redan var hårt drabbade av konflikter, orättvisor och klimatförändringarnas effekter.

 

Hon säger till IPS att det internationella samfundet nu bör enas kring ett ”ekonomiskt räddningspaket för alla”, som inkluderar en full finansiering av de humanitära insatser som krävs för att nå ut med livsavgörande insatser. Oxfam menar att biståndet till fattiga länder måste öka kraftigt, samtidigt som dessa länder bör erbjudas omedelbara skuldavskrivningar för att möjliggöra insatser för att minska smittspridningen och stärka sjukvården.

 

Abby Maxman säger att uppmaningen särskilt är riktad mot G20-länderna, som uppmanas lägga fram konkreta planer på hur de ska samarbeta för att rädda liv genom stora satsningar på att förbättra den globala folkhälsan.

 

Yasmeen Hassan, chef för kvinnorättsorganisationen Equality Now, säger att coronapandemin slagit särskilt hårt mot grupper som redan var ekonomiskt sårbara och marginaliserade – och att det är tydligt att kvinnor och barn drabbats allra hårdast.

 

– Sedan början av krisen har vi sett en ökning av könsbaserade mord på kvinnor, sexuella övergrepp i hemmen och internetbaserade sexuella övergrepp. Även antalet barnäktenskap ökar på grund av att familjer blivit allt mer desperata i sin kamp för överlevnad, säger Yasmeen Hassan till IPS.

 

Samtidigt pekar nya uppgifter från FN på en fortsatt dyster utveckling. Bara i år beräknas ytterligare 71 miljoner människor falla ned i extrem fattigdom. Den senaste upplagan av FN:s årliga rapport om tillståndet för livsmedelssäkerheten i världen, som kom förra veckan, visar att nästan 690 miljoner människor i världen tvingades gå hungriga under förra året. Det var tio miljoner fler än föregående år, och nästan 60 miljoner fler än för fem år sedan. Rapportförfattarna konstaterar att om den nuvarande trenden fortsätter kommer inte det globala utvecklingsmålet om att få ett slut på hungern till 2030 att uppnås.

 

Alla politiska och ekonomiska svar på krisen måste ha ett jämställdhetsfokus. Eftersom kvinnor och flickor drabbats så hårt av pandemin måste deras röster inte bara höras vid förhandlingsborden, utan också styra diskussionerna”

 

Och ovanpå detta slår den pågående pandemin särskilt hårt mot de redan fattiga och sårbara.

 

– Fattigdomen kommer att öka på grund av covid-19, säger Abby Maxman vid Oxfam.

 

I april beräknade hennes organisation att närmare en halv miljard människor riskerade att falla ned i fattigdom på grund av pandemin. Det skulle innebära att de framsteg som gjorts i kampen mot fattigdom halkade tillbaka med flera decennier i vissa regioner, däribland i södra Afrika.

 

Enligt en ny rapport från Oxfam kan ytterligare 121 miljoner människor hamna på gränsen till svält i år på grund av coronakrisens konsekvenser i form av bland annat massarbetslöshet, störningar i produktion och distribution av mat, samt minskat bistånd.

 

– Så många som 12 000 människor om dagen kan komma att dö i hunger i spåren av covid-19, vilket kan bli fler än antalet som dör av viruset, varnar Abby Maxman.

 

Yasmeen Hassan betonar att coronaviruset inte bär skulden till de orättvisor som nu drabbar så många, utan att pandemin snarare belyser det förtryck och den diskriminering som råder.  Hon säger att det arbete som organisationer som strider för kvinnors rättigheter bedriver har blivit allt mer betydelsefullt – men att finansieringen av dessa grupper nu har minskat eftersom allt mer pengar går till att begränsa smittspridningen.

 

– Alla politiska och ekonomiska svar på krisen måste ha ett jämställdhetsfokus. Eftersom kvinnor och flickor drabbats så hårt av pandemin måste deras röster inte bara höras vid förhandlingsborden, utan också styra diskussionerna, säger Yasmeen Hassan.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE