Fakta i målet är följande:

Asyl beviljades för 19 201. Arbetstillstånd beviljades för 43 233, trots att Sverige år 2019 hade 300 000 arbetslösa. Av dessa beviljande arbetstillstånd var cirka 5000 för bärplockare, plantörer och skogsarbetare. 688 för städare och hemservicepersonal, 653 för snickare, murare och anläggningsarbetare, 1117 för snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden. 6000 var civilingenjörer eller IT-utbildade.

Anknytningsinvandrade var 31 785 personer och där cirka hälften medföljde dem som fick arbetstillstånd eller var studenter. För studier utifrån kommande var 15 669 personer och de som kom till Sverige med “EU/EES”-rörlighetsrätt och status var 9 680 personer. Så såg det ut 2019  – i verkligheten. När man går till de konkreta siffrorna och hårda basfakta.

En klart positiv tendens i sammanhanget är hur till exempel allt fler unga syriska flyktingar relativt snart efter att de kom till Sverige går vidare till högskole- och universitetsstudier. Den gruppen studenter från Syrien blir ständigt fler. Antalet har nästan fördubblats de senaste två åren.

Ökningen har i sin tur lett till att de från inbördeskrigets Syren hitkomna syrierna redan nu är den näst största gruppen utländska studenter efter finländarna vid våra högskolor och universitet. Och det har skett på bara några få år. Och 2020 så kan det bli ännu fler, säger Andreas Sandberg, avdelningschef på Universitets- och högskolerådet.

Ett sådant exempel är Dima Zidan som går en civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Hon kom till Sverige för fyra år sedan och började studera 2018.  Och som hon själv berättar i  ett reportage i Sveriges radio nyligen så var det faktiskt lite svårt för henne att veta hur systemet fungerar här i Sverige eftersom det skiljer sig från det i Syrien.

– I universitet här måste man hitta själv den information man behöver och forska för att få kunskap. Men i Syrien var all information färdig i böcker eller i färdiga länkar, säger Dima Zidan.

Intressant och speglar väl hur det med lite god vägledning och olika kompletteringar i basfärdigheterna går att få ännu fler unga att göra samma resa som syrianskan Dima.

Och som Anders Sandberg vid  Universitets- och högskolerådet säger är det alls alls inte omöjligt att syrierna snart kan gå om finländarna som största gruppen utländska studenter vid svenska universitet och högskolor.  Och då ska man ha i åtanke att syriska studenter med svensk gymnasieexamen inte räknas in i den här statistiken.

Den här goda utvecklingen bidrag på ett mycket positivt sätt till att Sveriges kompetensförsörjning av ingenjörer, IT-tekniker, medicinare, tandläkare, läkare, sjuksköterskor med flera. Lika viktigt är också alla som med vissa kompletteringar och uppdateringar av sin yrkeskunskap sedan kan få jobb som bilmekaniker, plåtslagare, murare, undersköterskor i vård och äldreomsorg och annat liknande.

En annan  sak är sedan att etableringstiden från när man kommer hit och till att hen kan övergå i jobb och egen försörjning varierar beroende på varifrån hen kommer och med hur det ser ut med den grundutbildning som hen har med sig i bagaget. Och där finns givetvis stora skillnader om den enskilde kommer från Syrien eller Somalia.

Det är detta och den faktiska verkligheten som de mellan politiska partierna nu pågående migrationsförhandlingarna handlar om. Men när SD-ledaren Åkesson i Sveriges riksdag partiledardebatt slarvigt populistiskt berör frågan så får han det att låta som om alla är flyktingar. Regeringen Löfvens uppfattning är ju för övrigt att  arbetskraftsinvandringen ska och måste minska och fler av de nu öppet arbetslösa här hemma på olika sätt måste få stöd och hjälp med att komma i jobb och arbetsförberedande utbildningar.

Robert Björkenvall  – frilansjournalist, utredare med erfarenhet från bl a riksdag och regeringskansli m.m.