MENY

Oppositionen tystas i Kambodja

Kuva: Foto: Pascal Laureyn/IPS
Poliser hade samlats vid landets högsta domstol för att förhindra protester i samband med att oppositionspartiet CNRP på torsdagen upplöstes.

I slutet av förra veckan upplöstes Kambodjas största oppositionsparti av landets högsta domstol. Det var bara det senaste i en lång rad tillslag mot avvikande röster som genomförts i landet.

 

Inför torsdagens beslut att upplösa det viktigaste oppositionspartiet CNRP hade nästan ett kvadratkilometer stort område runt domstolsbyggnaden blivit avspärrat av myndigheterna. Även i avlägsna provinser hade vägspärrar upprättats för att sätta stopp för befarade demonstrationer, och vissa oppositionspolitiker hade belagts med tillfällig husarrest. Men myndigheternas oro visade sig vara obefogad. Ingen vågade gå ut på gatorna för att protestera.

Under de senaste månaderna har kambodjanska myndigheter genomfört kraftiga tillslag mot oppositionen. Politiker, journalister och aktivister har trakasserats. Åtgärden mot CNRP inför nästa års val i landet innebär att det enda parti som hade kunnat konkurrera med regeringspartiet CPP nu har blivit upplöst.

Det styrande partiet har suttit vid makten i över tre årtionden och landets ledare Hun Sen är den premiärminister i världen som suttit längst tid vid makten.

Upplösningen av CNRP var en ren formalitet. Högsta domstolens ordförande är en högt uppsatt medlem av regeringspartiet och en nära allierad till premiärministern. CNRP var det sista demokratiska hindret för Hun Sens fortsatta tillgång till landets resurser, som han måste ha tillgång till för att kunna köpa sig stöd från landets elit.

 

Förhoppningar krossades

Få kambodjaner vågar numera vara öppet kritiska mot regeringen, i synnerhet efter mordet på den populära journalisten och regeringskritikern Kem Ley. Mordet på honom förra året betraktas som en vändpunkt, fram till dess hade många kambodjaner hoppats på att landet med tiden skulle bli allt mer demokratiskt. Mångas förhoppningar begravdes tillsammans med Kem Ley i hans hemstad Takeo.

Vid hans grav sitter hans mamma och hackar grönsaker. Här har Phauk Se suttit varje dag sedan i juli förra året. Bredvid graven sitter bilder på Kem Ley som togs direkt efter att han blivit mördad. De visar hur han ligger mellan bord och stolar medan blod rinner under hans huvud. Han blev mördad medan han drack sitt morgonkaffe på en bensinstation i huvudstaden Phnom Penh.

Vid graven besöks hans 80-åriga mamma varje dag av gäster som kommer med mat och gör henne sällskap en stund. Kem Leys grav har förvandlats till en slags pilgrimsplats. Hans påstådda mördare sitter fängslad.

– Det är inte den verkliga mördaren, men om myndigheterna verkligen hade velat hade de kunnat hitta den riktiga gärningsmannen, säger Phauk Se.

Få tror att mördaren agerade ensam. Men ingen vågar vara öppen med sina misstankar.

– Vem har den verkliga makten? Det finns bara en gruppering som kan organisera ett sådant mord. Det fanns ett extra finger på avtryckaren, och alla vet vems finger det var, säger Kem Leys bror Kem Rithisith, utan att namnge någon.

På marknaden i Takeo går affärerna trögt och försäljarna ligger i hammockar och väntar på sina kunder. Mao Much Nech jobbar här med att sälja billiga smycken, och vill inte avslöja vilket politiskt parti han stödjer.

– Det är en känslig fråga. Men regeringen förlorade i värdighet på grund av mordet. Det är dags att vakna och göra motstånd, säger han.

En kvinna som står och säljer färggranna klänningar vill inte bli citerad med sitt namn.

– De rika blir bara rikare och de fattiga fattigare. Vi vill ha en förändring, säger hon.

De flesta som arbetar på marknaden uttrycker hur besvikna de är på landets regering.

Hun Sens parti är medvetna om att de skulle ha svårt att vinna ett riktigt val. CNRP var nära att vinna valet för fyra år sedan och hade nya framgångar i de lokalval som hölls i juni. Det är uppenbart att det val som ska hållas i juni nästa år skapat oro hos regeringen.

 

”Missnöjet kommer att öka”

CNRP:s partiledare Kem Sokha sitter fängslad. Hälften av partiets 55 parlamentsledamöter har flytt från landet. En av dem är partiets vice ordförande Mu Sochua, som IPS talar med på telefon. Hon är stridslysten.

– Upplösningen av CNRP är en stor felkalkylering av Hun Sen. Missnöjet kommer bara att öka. Fram till nu har missnöjet kanaliserats fredligt genom CNRP, men snart kan människor komma att bege sig ut på gatorna för att visa sin ilska, säger hon från Marocko.

Hon flydde landet efter att ha blivit tipsad om att hon var på väg att gripas.

– Det behövs bara en gnista för att våldsamma protester ska bryta ut, som i Tunisien under den arabiska våren. Jag är orolig för våldsamheter, Hun Sen kommer att göra allt för att hänga sig kvar vid makten. Om folk vågar protestera så kommer de att mötas av stridsvagnar. Vi vill att folket ska fortsätta ha hoppet uppe, säger hon.

Nu reser Mu Sochua runt i världen för att stärka stödet för en gräsrotsrörelse för demokrati i Kambodja.

– CNRP är mer än ett politiskt parti, eftersom vi inte bryr oss om det politiska spelet. Vi vill uppnå demokrati i Kambodja, det är vårt verkliga mål.

Det nu upplösta partiets huvudkontor står numera tyst och öde. Byggnaden är nästan tömd på folk, några vakter sitter och tittar på en såpopera. Politikern Kimsour Phirith riskerar att gripas när som helst, men ser trots det glad ut.

– Jag är inte rädd och har inte gjort något fel. Men CPP är rädda – för att förlora makten. Vi bevittnar demokratins död i Kambodja. Hun Sen visar sitt rätta ansikte och är numera en diktator. Vi förlitar oss på länderna i väst, endast ekonomiska sanktioner kan hjälpa oss, säger Kimsour Phirith.

Människorättsgrupper fördömer upplösningen av CNRP och anser att omvärlden måste agera.

– Det internationella samfundet kan inte likgiltigt bara se på, utan måste skicka en stark signal om att dessa tillslag är oacceptabla, säger James Gomez, som är regionchef för Amnesty International.

EU har publicerat ett kritiskt uttalande om utvecklingen och USA har meddelat att de drar in sitt stöd till Kambodjas valmyndigheter, om det planerade valet nu ens kommer att hållas.

På torsdagskvällen försökte premiärminister Hun Sen i ett tal – helt utan ironi – att övertyga befolkningen att regeringen är djupt hängivna ett demokratiskt styre.

80-åriga Phauk Se, mor till den populäre journalisten och regeringskritikern Kem Ley, som mördades i juli 2016. En man sitter fängslad för mordet, men få anser att mordet har klarats upp.

 

ÄMNESORD

Diskussion

”Politisk handling krävs i kampen mot havsföroreningar”

Kuva: Foto: Zadie Neufville/IPS
Uneps chef Erik Solheim säger att miljökostnaderna för det plastavfall som dumpas i haven ligger på minst åtta miljarder dollar om året.

Norrmannen Erik Solheim är chef för FN:s miljöprogram Unep och dess globala kampanj för att stoppa föroreningarna av världens hav. I denna intervju understryker han att det krävs politisk beslutsamhet för att målet ska kunna uppnås.

 

Norges tidigare miljöminister påpekar att politiskt ledarskap är avgörande i kampen mot föroreningarna av haven.

–En stor förändring är att det finns en ökad förståelse för frågan och en ökad insikt om de extremt allvarliga problem vi står inför. Som ett resultat av detta har vi sett flera olika nya initiativ.

Enligt Erik Solheim har även företrädare för den privata sektorn börjat agera på allvar, exempelvis genom att ändra hur de paketerar sina varor.

–Vissa stora nationella och internationella kedjor har exempelvis börjat byta ut plasten mot papper. Även stater har agerat, vilket är avgörande. Vissa länder har förbjudit mikroplast, vissa plastpåsar. Här har exempelvis Kenya, Rwanda och Bangladesh gått i täten.

Erik Solheim säger att det finns en växande förståelse för vad den marina nedskräpningen innebär.

–Vi måste få industrierna att ändra sig och människor måste använda sig av sin konsumentmakt.

Kampen mot plasten förs mot en mångmiljardindustri. Samtidigt visade en OECD-studie förra året att den ekonomi som världshaven står för har en stor tillväxtpotential, som dock hotas av havens försämrade hälsa.

–Regeringar måste se till att de som förorenar får betala för sig, och arbeta hårdare för återvinning, återanvändning och avfallshantering. Lösningen ligger i att se till att avfallet till att börja med inte hamnar i haven, säger Erik Solheim.

 

Plastproduktionen ökar

Enligt Unep-chefen kostar allt det plastavfall som hamnar i haven världen minst motsvarande åtta miljarder dollar om året.

–Men den beräkningen är säkerligen i underkant, om vi skulle räkna in de samlade långsiktiga konsekvenserna.

Varje år beräknas upp till över tolv miljoner ton plast hamna i haven, varav 80 procent kommer från landområden och hänger samman med bristande sophantering.

Enligt forskningsinstitutet Worldwatch Institute ökar samtidigt den globala produktionen av plast med mellan 4 och 5 procent varje år.

Plastavfallet sprider sig över hela världshaven. Till och med på en pytteliten obebodd ö i Stilla havet, som ligger långt från platser bebodda av människor, har flera ton av uppspolad plats återfunnits. Plast har även återfunnits på extrema havsdjup.

Vid sidan av plastavfallet drabbas världshaven också av de stora utsläpp som främst kommer via floder, vars vatten är förorenat av en rad olika näringssektorer, däribland jordbruket.

Vissa miljöaktivister menar att det krävs tuffa och impopulära åtgärder för att stoppa nedskräpningen av haven men att många folkvalda politiker drar sig för att genomföra dessa.

–Det handlar om att presentera miljöåtgärder på ett positivt och konstruktivt sätt. Vi får inte betrakta det som kostnader eller uppoffringar, utan som en möjlighet – något som gynnar hälsa, ekonomi och planeten i stort, säger Erik Solheim.

Han understryker att en ren natur även innebär affärsmöjligheter, eftersom turister inte vill spendera tid på en strand fylld av plastpåsar.

–Om inga åtgärder genomförs nu så får vi längre fram förbereda oss för den största kostnaden – förstörelsen av haven. Det är billigare att stopp föroreningarna nu än att tvingas rensa upp i framtiden. Det är det budskapet vi måste få fram, för att regeringarna kan känna sig inspirerade och stärkta att agera.

Diskussion

Bortslösad mat hade kunnat mätta alla hungrande

Kuva: Foto: Claudia Ciobanu/IPS
En tredjedel av all mat som produceras i världen beräknas på olika sätt gå förlorad, samtidigt som nästan en miljard människor tvingas gå hungriga.

En tredjedel av all mat på jorden som produceras för människor går på olika sätt förlorad, enligt FN. Den bortslösade maten skulle räcka för att stilla hungern hos alla människor som tvingas gå till sängs hungriga.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

”Vi är så jämställda i Norden, men inte i näringslivets toppskikt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Tove Dahlgren.

Anders är det vanligaste namnet för verkställande direktörer och styrelseordföranden för börsbolag i Sverige. Det gäller även i rekryteringens beredning. Anders väljer alltså Anders och frågan är hur man bryter ”Anders kretslopp”. Motsvarande utmaning finns i ännu större grad i Finland.

Lue lisää

Diskussion

Små östater vill rusta mot klimathot

Kuva: Foto: Desmond Brown/IPS
Paradiset Dominica förvandlades till katastrofområde i samband med orkanen Maria i september 2017.

Små östater behöver kunna stå emot klimatförändringarnas effekter. Dominica satsar på att bli världens första klimatresilienta nation med kapaciteten att kunna hantera klimatförändringar och samtidigt kunna fortsätta utvecklas.

Lue lisää

Diskussion

Fler vill se utvidgat flyktingbegrepp

Kuva: Foto: Catherine Wilson/IPS
Tusentals människor är sedan flera generationer tillbaka bosatta på konstgjorda öar i Salomonöarna. Befolkningen på ön Raolo är en av många som nu hotas av klimatförändringarna.

Allt fler människor tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringarna. Ändå erkänns inte klimatflyktingar inom FN:s flyktingkonvention.

Lue lisää

Diskussion