MENY

Över 70 000 rohingya uppges vara på flykt från Burma

Kuva: Foto: Anurup Titu/IPS

Nya våldsutbrott i delstaten Rakhine i Burma har lett till att över 70 000 rohingya nu uppges befinna sig på flykt. Många från den förföljda muslimska minoritetsgruppen har tagit sig över gränsen till grannlandet Bangladesh.

I slutet av förra veckan uppgav FN:s migrationsorgan IOM att över 18 000 rohingyas efter den senaste tidens våldsutbrott hade tagit sig över gränsen till Bangladesh medan ytterligare många tusentals befann sig i ett ingenmansland mellan de båda länderna.

På söndagen uppgav Vivian Tan vid FN:s flyktingorgan UNHCR till al-Jazira att antalet flyktingar som flytt över gränsen nu stigit till över 70 000.

Flykten har föranletts av att den burmesiska militären genomfört ”upprensningsaktioner” sedan arméposteringar den 25 augusti ska ha blivit attackerad av gerillagruppen Arsa. Det är attacker som ska ha kostat 110 människor livet. Armén anklagas för att efter detta ha bränt ner byar och genomfört nya attacker mot minoritetsgruppen.

En del av flyktingar ska ha flytt över gränsfloden Nauf och bangladeshiska gränsvakter har bärgat lik ur floden där många flyktingar omkommit.

FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, fördömde i förra veckan i ett pressmeddelande attackerna mot arméposteringarna – och de burmesiska myndigheternas agerande. Han sade att ”årtionden av återkommande och systematiska människorättsbrott” med stor sannolikhet bidragit till att ”göda en våldsam extremism” som alla förlorar på.

Så sent som i oktober förra året genomförde den burmesiska armén en liknande insats efter att gränsstationer hade blivit attackerade, vilket ledde till att närmare 90 000 människor från folkgruppen rohingya tvingades på flykt. Enligt FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter, OHCHR, talar mycket för att de aktioner som då genomfördes av armén skulle kunna klassas som brott mot mänskligheten.

Det är anklagelser som de burmesiska myndigheterna vid upprepade tillfällen har tillbakavisat. Sedan länge har dock den burmesiska regimen fört en mycket exkluderande politik gentemot minoritetsgruppen, ifrågasatt deras medborgarskap, begränsat deras rörelsefrihet och förvägrat dem olika former av sociala tjänster. Det har lett till att en majoritet är statslösa och lever i djup fattigdom.

FN:s flyktingorgan UNHCR har länge hävdat att den muslimska minoritetsgruppen är en av världens mest ”exkluderade, förföljda och sårbara” folkgrupper.

Hanif Hassan Ali Al Qassim, som är ordförande för organisationen Geneva Centre for Human Rights, uppmanar den burmesiska regeringen att agera för att förhindra de människorättsbrott som begås mot civilbefolkningen i samband med den militära upptrappningen i delstaten Rakhine.

– De upprörande vittnesmål som kommer från rohingyas som flyr från Burma bekräftar att allvarliga människorättsbrott begås mot civilbefolkningen. Världssamfundet kan inte vända bort blicken från den oroväckande situation som råder i Burma. Vi uppmanar till att förföljelserna av rohingya omedelbart upphör, säger Hanif Hassan Ali Al Qassim.

Den nya våldsvågen i Rakhine inleddes bara dagar efter att en internationell rapport om situationen i delstaten hade publicerats av en kommission ledd av FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan. Rapportförfattarna rekommenderar bland annat att den burmesiska regeringen ser över landets medborgarlagar, ger rohingya rätten att röra sig fritt samt genomför socioekonomiska investeringar i Rakhine. Om dessa åtgärder inte genomförs är riskerna för nya våldsutbrott och en tilltagande radikalisering stora, enligt Kofi Annan, som understryker att detta dessutom ytterligare skulle förvärra den svåra fattigdom som råder i delstaten.

IOM:s chef William Swing uppmanar samtidigt omvärlden att bidra med mer stöd till de flyktingar som tagit sig till Bangladesh, ett land som under flera decennier har varit en fristad för närmare en halv miljon rohingya.

Burmas ledare Aung San Suu Kyis kontor har samtidigt anklagat internationella hjälporganisationer för att hjälpa ”terrorister”, vilket lett till en oro för biståndsarbetares säkerhet. Zeid Ra’ad al-Hussein säger att dessa ”obevisade anklagelser” mot internationella biståndsorganisationer väcker stor oro och kan leda till att det blir omöjligt för dem att nå ut med nödvändig humanitär hjälp.

– Sådana uttalanden är oansvariga och leder bara till ökad rädsla och risk för mer våld, säger han i ett pressmeddelande.

 

Flyktingar tillhörande rohingyafolket motas bort av bangladeshiska kustbevakningen.

ÄMNESORD

Diskussion

Indiskt taxiföretag stärker kvinnor i megastaden Mumbai

Kuva: Foto: Ida Karlsson/IPS
Jahhavi Kshsarter vid Mumbais internationella flygplats Chhatrapati Shivaji.

Jahhavi Kshsarter kör ut på Western Express Highway och är noga med att undvika svärmen av bilar, lastbilar och motorcyklar som visslar förbi. Hon är en av 65 anställda i ett taxiföretag i Mumbai som bara har kvinnliga chaufförer.

 

Viira Cabs är en taxitjänst som drivs av kvinnor för kvinnor och som lanserades för tio år sedan i Mumbai, en stad som med förorterna har närmare 22 miljoner invånare. Företaget anställer bara kvinnliga chaufförer som alla är utbildade i självförsvar. Viira startades av entreprenören och aktivisten Preeti Sharma Menon och utgör en plattform för fattiga kvinnor i staden. Bilarna går på biogas och chaufförerna är utbildade i att köra mjukt och säkert. Bland kvinnorna finns de som är ensamma familjeförsörjare. Jahhavi Kshsarter säger att hon nu kan tjäna mer än 10 000 rupier per månad, motsvarande cirka 1 300 kronor, vilket är en hygglig lön i Indien.

Viira, som betyder modig kvinna, är även ett rekryteringskontor och en skola som erbjuder förarutbildning. Företagets har en tolv veckor lång utbildning med körlektioner samt utbildning i trafiksäkerhet, fordonskunskap, muntlig kommunikation, kvinnors rättigheter och självförsvar. Kursdeltagarna får också tips om hur de ska hantera ilska på vägarna och undvika konflikter. Inkluderingen av kvinnor inom transportservicen har ett dubbelt syfte – att ge kvinnor möjlighet till en säker resa och att skapa arbetstillfällen för kvinnor som kommer från fattiga förhållanden. Viira Cabs strävar också efter att bidra till ökad säkerhet på vägarna genom att främja säker, defensiv körning.

– Trafiken här i staden är farlig. Jag vet för båda mina föräldrar omkom i en trafikolycka. Men det här är mitt levebröd. Jag kör taxi för att kunna försörja mig och min sexåriga son, säger Jahhavi Kshsarter till IPS.

 


Männen irriteras
De manliga förarna i staden skrattar när de ser en kvinna bakom ratten.

– De säger att kvinnor inte kan köra bil och försöker att köra om mig, säger Jahhavi Kshsarter medan hon navigerar säkert genom trafiken i morgonrusningen.

Gatorna ekar av ljudet från bilar och lastbilar som skramlar fram målade i ett kalejdoskåp av färger, mönster, slogan och symboler. Rusande motorer och otåliga tutor fyller luften. Bland kunderna finns turister, stadsbor och även Bollywoodstjärnor. Jahhavi Kshsarter berättar med ett stort leende att hon träffat en av de mest kända filmskådespelarna, Salman Khan. En gång körde hon en vän till honom från flygplatsen till hans lägenhet i medelklassförorten Bandra i västra Mumbai.

Jahhavi Kshsarter tog sitt körkort för tio år sedan och började arbeta som taxichaufför. -Jag har ett litet barn och ingen annan som hjälper mig. Jag var tvungen att hitta ett jobb för att kunna försörja mig och min son och så att jag skulle kunna betala hans skolavgift. Jag hoppas att min son blir en stor man en dag.

Sonen går i en privatskola i staden Pune, 150 kilometer från Mumbai där hon kan besöka honom en gång i halvåret.

I kollektivtrafiken i indiska storstäder utsätts många kvinnor för sexuella trakasserier. De senaste årens debatt om kvinnornas utsatta situation har ökat behovet av säkra transporter i flera storstäder.

År 2015 dömdes en av chaufförerna vid taxibolaget Uber för att ha våldtagit en 27-årig chef för ett finansbolag i New Delhi. Och mordet och den brutala gängvåldtäkten på en 23-årig student på en buss i New Delhi 2012 gav upphov till starka protester. Händelsen skakade om hela Indien. Sedan dess har diskussionen om våld mot kvinnor fått ett större utrymme i samhällsdebatten. Det tvingade bland annat regeringen att inrätta en panel för att ändra lagar som berör våld mot kvinnor.

ÄMNESORD

Diskussion

Föroreningar bakom nära vart fjärde dödsfall

Kuva: Foto: Pixabay

Miljöproblem orsakar 12,6 miljoner dödsfall per år – nästan vart fjärde dödsfall i världen. Det visar en ny rapport från FN:s miljöprogram Unep, som lanserats inför organets kommande kongress i Nairobi.

 


Unep-chefen Erik Solheim lyfter i den nya rapporten fram att alla människor på jorden drabbas av miljöföroreningar, och att det krävs omfattande investeringar för att komma tillrätta med alla problem som detta orsakar.

– Ingen av oss går säker, så nu måste vi alla agera, sade Erik Solheim i samband med att rapporten presenterades i slutet av klimatmötet i Bonn.

Den nya rapporten belyser tydligt hur omfattande problemen med föroreningar är i världen, och vilka stora insatser som kommer att krävas för att ta itu med dem.

Dessa åtgärder kommer att vara på dagordningen när hundratals företrädare för regeringar, näringsliv och det civila samhället tillsammans med experter möts i Nairobi den 4 till 6 december för att delta i Uneps miljökongress, det högsta beslutande organet kring globala miljöfrågor.

Den nya rapporten belyser bland annat att det finns 3,5 miljarder människor i världen som är beroende av hav för sin tillgång till mat, men där dessa hav förorenats. Miljöproblemen ligger samtidigt bakom nästan vart fjärde dödsfall i världen, varav närmare 6,5 miljoner dödsfall årligen orsakas av luftföroreningar.

Många av världens ekosystem drabbas av stora skador på grund av föroreningar längs kuster och i marker, och enligt Unep spolas det allra mesta av världens avloppsvatten ut utan någon rening, vilket påverkar 300 miljoner människors dricksvatten.

– Det enda svaret på hur vi alla ska kunna överleva på denna enda planet, med bibehållen hälsa och värdighet, är att vi radikalt måste förändra hur vi under våra liv producerar, konsumerar och lever, säger Ligia Noronha, som varit med och tagit fram den nya rapporten.

Inför klimatmötet i Bonn varnade FN:s miljöprogram för att de utfästelser som gjorts i enlighet med Parisavtalet endast utgör en tredjedel av vad som kommer att behöva göras till 2030, för att undvika klimatförändringarnas värsta effekter.

– Ett år efter Parisavtalet började gälla befinner vi oss i en situation där vi inte på länga vägar gör tillräckligt för att rädda hundratals miljoner människor från att gå en miserabel framtid till mötes, sade Erik Solheim.

ÄMNESORD

Diskussion

Nya grupperingar ska bemöta ökande koldioxidutsläpp

Kuva: Foto: Stella Paul/IPS
Demonstranter vid klimatmötet i Bonn kräver en fullständig utfasning av förbränningen av kol, som står för en stor del av de globala koldioxidutsläppen.

De globala utsläppen av växthusgaser ökar igen, efter att ha varit oförändrade. Samtidigt har två nya allianser som syftar till att vända utvecklingen sett dagens ljus.

 

En av dem heter International Solar Alliance, medan den andra – som syftar till att fasa ut kolet, lanserades vid det nyligen avslutade klimatmötet i Bonn. Bakom den senare står Storbritannien och Kanada, och gruppen har redan fått med sig 20 ytterligare medlemmar, däribland Frankrike, Mexiko, Norge, El Salvador och ett flertal delstater i USA.

Initiativtagare till satsningen på solenergi är det snabbväxande Indien. Hittills har 44 länder gått med i gruppen, varav 16 stater även har ratificerat sitt medlemskap.

Den globala alliansen mot kol inleder sitt arbete samtidigt som de globala koldioxidutsläppen ökar. Detta enligt en rapport från University of East Anglia och Global Carbon Project som nyligen visade på en betydande ökning av dessa utsläpp under året. Detta efter att utsläppen varit oförändrade de senaste tre åren. Snabbast ökar utsläppen i Kina och Indien, enligt rapporten.

I samband med att den nya alliansen lanserades underströk Kanadas miljöminister Catherine McKenna att en utfasning av kolet skulle gynna alla.

– Kolet bokstavligen kväver våra städer och nästan en miljon människor dör årligen på grund av dess föroreningar. Det är uppmuntrande att se så många engagera sig i arbetet för en övergång till rena energikällor, och detta är bara början sade hon, i samband med klimatmötet i Bonn.

 

”Vårt bidrag är minimalt”

Deltagande länder i den nya alliansen, som har som mål att ha 50 medlemmar under nästa år, ska enligt planerna fasa ut kolanvändningen till 2030, men även upphöra med investeringar i kolkraftverk för elproduktionen i andra länder.

De länder som ingår i den indiska alliansen för solenergi är däremot inte villiga att utlova en utfasning av kolet. Indiska företrädare menar att kolet behövs för att bekämpa fattigdomen och för att ge landets fattiga tillgång till elektricitet. Indien planerar att fördubbla landets redan stora produktion av kol inom de kommande åren.

– Om man betraktar de totala utsläppen så är vårt bidrag minimalt, säger Indiens miljöminister i ett pressmeddelande.

Samtidigt understryker indiska företrädare att landet arbetar för att öka utvecklingen av alternativa energikällor, som solenergi. Enligt Anand Kumar, minister vid Indiens departement för förnybara energikällor, är målsättningen med den nya alliansen att få med så många länder som möjligt i arbetet för att utveckla solenergi. Ett annat mål är att få ned priserna på solenergi genom ökade investeringar.

I ett gemensamt uttalande vid klimatmötet i Bonn underströk Indien, Brasilien, Sydafrika och Kina att det är deras rättighet att utvecklas och uppmanade omvärlden att se på deras utsläpp ut ett rättvisebaserat perspektiv. 

Diskussion

Turkiet kräver statsanställdas lösenord till sociala medier

Kuva: Foto: Pixabay

Statsanställda i Turkiet tvingas medverka till sin egen åsiktsregistrering. Arbetsgivarna kräver att de lämnar in sina egna och hela familjens lösenord till konton i sociala medier. De som lämnar in ofullständiga uppgifter riskerar fängelse.

Lue lisää

Diskussion