Minister Paatero inledde med att påpeka att den ovanliga regeringsperioden lider mot sitt slut.

– Vi har fått möta saker som ingen regering i vår närhistoria har upplevt, konstaterade Paatero och nämnde den globala covidpandemin, Rysslands anfallskrig i Ukraina och den därpå följande energikrisen. Hon påminde om att även SDP:s partifullmäktige har varit med om ett historiskt beslut när man på vårens extraordinarie möte tog ställning för Finlands medlemskap i Nato.

– Som statsministerparti kan vi vara nöjda med att även mitt i kriserna har vi förverkligat betydande reformer i enlighet med vårt regeringsprogram. Med dem förstärker vi den finländska välfärdsstatens rättvisa, jämlika och hållbara linje.

Paatero påminde om att regeringen Marin har förverkligat den förlängda läroplikten, social- och hälsovårdsreformen samt familjeledighetsreformen. Hon betonade att regeringen har lyckats även i ekonomiskt hänseende, i och med att skuldsättningen har ökat förhållandevis litet med tanke på krisförhållandena, fjärde minst inom euroområdet. Hon jämförde också det nuvarande läget med 2008 års finanskris och med 1990-talsrecessionen. I båda tidigare fallen var ökningen av statsskulden markant högre än vad fallet har varit nu.

– Regeringen har i dessa kristider tagit sitt ansvar för att människor i svåra tider inte lämnas åt sitt öde, ingen lämnas utanför. Företagens och civilsamhällets verksamhetsförutsättningar har också fått starkt stöd när de har drabbats av svårigheter.

Paatero betonade att man inte har velat upprepa de misstag som gjordes under tidigare ekonomiska kriser och att det gäller att trygga välfärdsstaten.

– För oss socialdemokrater har det alltid varit viktigast att varje finländare har en möjlighet till en skälig utkomst och en god vardag, konstaterade Paatero och underströk att det gäller i alla åldersgrupper, genom hela livscykeln.

Paatero listade vad SDP har gjort för barn och unga, från den subjektiva rätten till dagvård och sänkta dagvårdsavgifter, till försöket med tvåårig förskola samt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.

Sedan lyfte hon fram olika åtgärder inom sysselsättningspolitiken, som den nordiska modellen för arbetskraftsservice, förbättrandet av möjligheten att delta i arbetslivet för de partiellt arbetsföra samt slopandet av aktiveringsmodellen.

Därefter betonade hon möjligheten av varje individ till värdefullt åldrande. Hon påminde om förhöjningarna av de lägsta pensionerna, inrättandet av ett nytt ämbete för en äldreombudsman och att man ska genomföra vårdardimensioneringen för vård dygnet runt.

– Vi har velat försäkra rätten till en skälig utkomst till var och en, oavsett vilken livssituation man har, konstaterade Paatero och nämnde att klientavgifterna inom social- och hälsovården har sänkts, grundtryggheten har höjts och betalningsanmärkningarnas varaktighet har förkortats.

– Vi har alltså målmedvetet önskat att förstärka vår välfärdsstat, den försäkring som håller oss genom kriserna.

Paatero påminde om att välfärdsområden ska komma igång i januari och menade att bredare axlar möjliggör bättre möjligheter att utveckla och förbättra servicen. Hon månade också om tålamod och sade att förändring alltid kräver uthållighet.

– Arbetet är inte över än, utan vi har bara kommit till en början.

Sedan lyfte Paatero fram finansieringen av välfärdsområdena. Hon sade sig förstå hur olika faktorer gör situationen svår under de första åren. Hon nämnde inflationen, löneuppgörelserna, kostnaderna som kommer med ändringar i systemet, kommunernas underbudgetering av vårdkostnaderna och den extra vårdskulden som har kommit som en följd av coronaviruspandemin.

– Finansieringen av välfärdsområdena bestäms enligt Finlands nuvarande social- och hälsovårdskostnader och det har dessutom riktats en betydande extra finansiering för övergångsskedets kostnader.

Paatero nämnde även korrigeringsmekanismerna som ökar finansieringen när de reella kostnaderna stiger, men att korrigeringen sker med en viss fördröjning. Hon påpekade att välfärdsområdena får nästa år ungefär sex procent, 1,3 miljarder mer pengar än vad som används i Finland i år för social- och hälsovårdstjänsterna. Behovet av ytterligare finansiering kommer att uppskattas och beslutas om skilt.

– Det mest väsentliga är att områdena försäkrar en trygg övergång vid årsskiftet. Det innebär att lönerna betalas rätt och människorna drabbas inte av stora störningar när det gäller tillgång till tjänster.

Paatero betonade behovet av tålamod och att det viktigaste är att trygga tillgången till tjänsterna och att kunna förbättra kvaliteten på längre sikt.

I sitt tal påminde Paatero också om risken av betydande prisökningar inom äldreomsorgen. Hon underströk vikten av att den offentliga sektorn har en tillräcklig egen serviceproduktion så att man aldrig blir beroende av en ensam aktör inom den privata sektorn.

– Välfärdsområdena måste hela tiden ha förmågan att ta hand om utlokaliserade funktioner falls företaget går i konkurs, säger plötsligt upp kontrakten eller kontrollmyndigheterna beordrar att verksamheten upphör. I en hälsosam konkurrenssituation kan det vara lönsamt att utlokalisera servicefunktioner. Nu finns det orsak att fråga med tanke på de högsta prisstegringarna, finns det tillräckligt med konkurrens i några delar av landet?

Paatero tog också upp Rysslands anfallskrig i Ukraina och inflationen och energikrisen.

– Uppgiften för en ansvarsfull ekonomi är att skapa stabilitet i den här situationen och att svara på akuta behov. Vi måste skapa en utsikt om att vi klarar den svåra situationen, att människor bärs över ytterligare en kris.

Paatero lyfte fram olika åtgärder som regeringen har gjort som svar på energikrisen. Hon nämnde indexhöjningar av förmåner och tidsbundna höjningar av många förmåner för barnfamiljer, den tidsbundna sänkningen av elmomsen, elstöd och -avdrag, sänkningen av dagvårdsavgifterna och extra barnbidrag också åt de familjer som får utkomststöd.

– Vi vill försäkra oss om att varje hem hålls varmt och att alla har en möjlighet till skälig utkomst och råd till grundförutsättningarna för vardagen mitt i en svår vinter.

Paatero underströk att regeringen har speciellt tänkt på hur barn och barnfamiljer klarar den svåra situationen. Hon påminde också om att den gångna veckan har varit veckan för barnets rättigheter och hon talade om hur barn drabbades av nedstängningen av skolorna under coronapandemin.

– I många länder stängdes bara skolorna, utan någon möjlighet alls att lära sig på distans, sade Paatero och påminde om den negativa betydelsen för barns skolgång och läskunnighet i sådana fall.

Hon påminde också om hur barn har drabbats av kriget i Ukraina.

– Ingen – särskilt ett barn – borde vara tvungen att lämna sitt hem eller hemland på grund av ett krig, springa iväg till ett bombskydd, förlora sina närmaste. För vår del vill vi hjälpa ukrainarna mitt i krigets fasor, men också dem som har flytt till Finland.

Paatero påminde om hur regeringen stöder kommunernas förmåga att ta emot flyktingar från Ukraina och garantera servicen åt dem. Hon påpekade också att det finns andra kriser i världen och att barnet lider mest av hungerkrisen som är den värsta i världen på årtionden.

– Hungerkrisen förvärras av konfliklter, men också av det instabila ekonomiska läget och förstås miljökatastroferna som förstärks av klimatförändringarna.

Paatero påminde om finansministeriets undersökning där barn mellan 10 och 17 år fick svara hur de vill att offentliga medel riktas. I svaren hade lyfts fram sådana saker som jämlika hobbymöjligheter, skola och inlärning samt välfärd och hälsa, även mental hälsa.

– Dessa saker är mycket vardagliga, men av en trygg och god vardag växer för oss en välmående och kunnig ny generation som bryr sig. De här sakerna är viktiga och mycket bekanta för oss socialdemokrater.

Paatero betonade att de flesta barn och unga mår bra i Finland och bättre än förr men en liten del har det sämre ställt. Hon varnade för gängkriminaliteten och påpekade att det gäller att satsa på förebyggande åtgärder. Hon nämnde att även höjda resurser för polisen bör diskuteras men att det är långsiktigt arbete som bär frukt.

– I kärnan av allt är att individen känner sig delaktig och är säker på sin viktighet och synlighet – en fullvärdig medlem av samhället som kan lita på sin framtid och bygga åt sig ett helt vanligt, gott liv.

Paatero underströk att det behövs hopp om något bättre, utsikter om en ljusare morgondag när det finns krig i Ukraina, hot om en ekonomisk nedgångsperiod, en åldrande befolkning och en pågående klimatkris. För att förbättra den offentliga ekonomin gäller det att satsa på en strukturpolitik som stärker sysselsättningen, produktiviteten och tillväxten, med hänsyn till ekologisk och social hållbarhet.

Hon varnade också för kortsiktiga nedskärningar.

– Nedskärningar från utbildningen skulle vara att skära ned från vår framtid, sade Paatero och betonade att utbildningssektorn behöver investeringar.

Samtidigt som sysselsättningsgraden är rekordhög, åberopade Paatero ännu högre mål på den fronten.

När det gäller värnandet om den nordiska välfärdsstaten, betonade Paatero vikten av beskattningen. Hon påminde om att till exempel Danmark har högre skatter än i Finland. Hon menade att det inte gäller att höja skatterna för vanliga löntagare, pensionärer och småföretag utan det gäller att satsa på kapitalbeskattning, minska på skattestöd och ingripa i skattesmitningen.

– Finländarna behöver ett socialdemokratiskt alternativ, försvarare av välfärdsstaten också för de kommande fyra åren.

Enligt Paatero gäller det att försäkra sig om att välfärdsstatens säkerhetsnät fungerar och var och en känner sig som en betydelsefull del av samhället. Hon menade också att det gäller att lyckas i kommunikationen när partiet går till val.

– Vi är en rörelse, vi är tillsammans den kraft som förändrar världen. Den här regeringens reformer skulle inte ha varit möjliga utan denna rörelsens kraft, utan ert arbete. Nu, bästa kamrater, ber jag er igen vara med för att arbeta för de gemensamma sakerna så att Socialdemokraterna är Finlands första parti i nästa riksdagsval.

Paatero betonade att SDP erbjuder trygghet, stabilitet och säkerhet, idag och i framtiden.

– Vårt alternativ är alltid på människornas sida. Just nu behöver finländarna inte osäkerhet eller rädsla inför framtiden utan utsikt och hopp inför det som komma skall.