Paatero inledde sitt tal med att konstatera att stämningen i Finland nu har förbytts från hundraårsfirandets glädje till den mer sorgliga stämning som inbördeskrigets hundraårsjubileum för med sig. Hon påminde om att jubileumet inte är något firande, snarare en möjlighet att stanna upp och reflektera över vad som drev medborgarna i det nyligen självständiga Finland att ta till vapen mot varandra.

Trots att mycket har förändrats och förbättrats under de hundra år som gått valde Paatero att påminna om att vissa saker är sig lika.

– Arbetslöshet, hunger och hopplöshet var närvarande i Finland för hundra år sedan och är det än idag. Även i det hundraåriga Finland måste vi se till att nationen aldrig delas itu.

– Kamrater: vi måste se till att alla är med!

Regeringskritik

Paatero konstaterade att förverkligandet av demokratin i Finland är en viktig förutsättning för den enskilda människans erfarenhet av rättvisa och delaktighet. Hon lyfte fram problem som ökad fattigdom och inkomstklyftor, hög arbetslöshet och social utslagning som symtom på att allt inte står rätt till i landet.

– Politiska beslutsfattare behöver förtroende från både det egna partifältet och den enskilde medborgaren. Genom sin verksamhet har den nuvarande regeringen inte besvarat medborgarnas förväntningar och förtroende.

– Förutom den orättvisa politik som förs så sker inte heller processerna på ett sätt som är värdigt det demokratiska Finland. Den största reformen i vårt land på hundra år, reformen av social- och hälsovården, drivs nu enbart av stor brådska ett spänt schema.

Paatero menade att kvaliteten på regeringens arbete också i övrigt har varit låg, att experters synpunkter inte beaktas och att bland annat vård- och landskapsreformen saknar demokratiskt mandat.

– Regeringspolitiken är resultatet av politisk kohandel. Samlingspartiet fick valfriheten och Centern landskapsreformen. Samtidigt har reformens ursprungliga mål fullständigt glömts bort.

Ny framgångssaga

Paatero varnade även för att regeringens politik kan utgöra ett hot för den ekonomiska tillväxten. Hon påminde om att man under krisen på 1990-talet förstod att satsa på framtiden och kritiserar regeringens nedskärningar i utbildningen. Istället uppmanar hon till satsningar på teknik, innovation och kompetens.

Hon berömmer partiet för det omfattande arbete man gjort, något helgens fullmäktigemöte enligt henne är ett bra tecken och förhoppningsvis en fortsättning på. Hon lyfte bland annat fram förberedandet av det politiska programmet, skatteprogrammet, familjeledighetsmodellen och programmet för bekämpning av barnfattigdom som konkreta exempel på arbetet och det Finland socialdemokraterna vill bygga. Hon ser fram emot det kommande riksdagsvalet och de regeringsförhandlingar det förhoppningsvis för med sig.

– Finlands framtida framgångssaga skrivs inte genom försämrade arbetsförhållanden, skattelättnader för de rika eller marknadsbaserade sociala och hälsovårdstjänster.

– Efter nästa val behöver vi en ny framtidspolitik, grundad på socialdemokratiska värderingar.