Man vill exempelvis minska personalstyrkan inom äldreomsorgen dygnet runt, luckra upp vårdgarantin inom primärvården, höja klientavgifterna och höja egenansvaret för läkemedelsersättningar. Detta, liksom regeringens tidigare beslut att höja mervärdesskatten på läkemedel från 10 till 14 procent, samt försämra av bostadsbidraget, är åtgärder som ytterligare kommer att försvåra de äldres vardag.

Höjningen av den allmänna momssatsen med 1,5 procentenheter till 25,5 procent var högre än befarat. Under dessa omständigheter är det bra att kraven på en sänkning eller frysning av pensionsindex inte förverkligades.

Att öka skattebördan endast för pensionärer med pensionsinkomster mellan 23 000 och 57 000 euro per år är enligt vår mening märkligt. Pensionärer betalar redan en högre skatt på sina pensioner än löntagare med samma inkomst. Regeringens beslut innebär i praktiken att drygt hälften av våra pensionärer belastas orättvist, medan de med pensionsinkomster över 57 000 euro per år inte behöver betala mera i skatt.

I slutet av 2022 var medianmånadspensionen för pensionärer 1 736 euro, vilket betyder att hälften av alla pensionärer fick mindre än 1 736 euro i månaden i pension. Detta visar att vi fortfarande har pensionärer med mycket låga inkomster. De som drabbas hårdast är de som helt eller delvis är beroende av folkpensionen.

Enligt en undersökning utförd av pensionsorganisationernas intresseorganisation PIO ansåg 44 % av pensionärerna 2022 att låga pensioner var det största problemet i Finland. I en annan undersökning som Pensionsskyddscentralen publicerade i början av mars i år svarade 30,4 %, dvs. nästan en tredjedel av de tillfrågade pensionärerna, att de har svårt att klara av sina utgifter. I förening med de försämringar och de stigande avgifter för social- och hälsovårdstjänster, som den nuvarande regeringen initierat, kommer detta att leda till problem som drabbar landets äldre befolkning oskäligt hårt.

PCF:s svenska distrikts vårmöte i Tammerfors 23 april 2024