Timonen är stadsdirektör i Vanda och han berättar att han tackade ja när han blev tillfrågad av styrgruppens ordförande Gunvor Kronman.

– Tvåspråkigheten har varit mycket viktig för mig. Jag har en annan historia, jag är född i Uleåborg, uppvuxen i en finskspråkig familj i en helt finskspråkig miljö. Min mamma är visserligen född i Jakobstad och talar väldigt bra svenska. Men när jag flyttade till Helsingfors år 1994 hade jag inte alls använt mig av den svenska som jag hade lärt mig i skolan. Jag kunde inte alls prata svenska men sedan fick jag jobb på Sveaborg och där måste jag börja prata svenska. Det blev helt enkelt ett måste genom arbetslivet.

Vanda har cirka 6 000 svenskspråkiga invånare och Timonen påminner om det svenska språkets betydelse när det gäller stadens historia och kulturarv.

– Helsinge kyrkoby är en av de äldsta bebodda platserna här i Södra Finland. Det finns till exempel dokumentation från 1400-talet om hur viktig byn var på den tiden, konstaterar Timonen och noterar att Helsingfors inte ännu hade grundats på den tiden som Helsinge redan var av betydelse för Nyland som region.

– Svenskan har funnits i Vanda hela tiden, från första början och svenskan är fortfarande viktig för oss. Vi har skolorna, vi har daghemmen och olika möjligheter att ha hobbyer på svenska. Allt fler flyttar till huvudstadsregionen och vi kan erbjuda allt du behöver på svenska. Vandas svenskspråkiga befolkning har inte minskat, säger Timonen och betonar att det går att hitta svenskspråkiga sammanhang i staden.

– Också svenskspråkiga flyttar till större städer och det är viktigt för oss att svenskan inte bara är en del av vår historia och identitet utan också en del av vardagslivet. Vi har satsat ganska mycket på olika möjligheter här i Vanda. Barn och unga är viktiga för oss. Vi är inte bara en ung stad som stad utan mer än hälften av vår befolkning är under 40 år och det är inte vanligt här i Finland idag. Vi har en ung befolkning som inte bara kommer från andra delar av Finland utan Vandaborna kommer från hela världen. Världen är redan här idag, här i Vanda och invånarna har över 120 språk som modersmål.

Timonen betonar att Vanda är både en vanlig finländsk stad och också annorlunda för att staden är så mångkulturell.

Det nordiska är mycket viktigt för Timonen också på det personliga planet.

– Jag har tre döttrar i min familj, berättar han och konstaterar att alla tre av hans döttrar har en koppling till olika nordiska språk. Den äldsta har studerat i Oslo och är både bosatt och gift där. Mellandottern som bor i Paris och har studerat i Köpenhamn har en isländsk mor. Den yngsta är bosatt i Helsingfors och behöver svenska i sitt jobb.

– Hela Norden är ett hem för den unga generationen. När jag var ung var det ett stort steg att åka från Uleåborg till Tammerfors, men nu är det inte ett så stort steg att åka till Oslo eller Köpenhamn.

På det politiska planet menar Timonen att Finlands och Sveriges Natomedlemskap har förändrat det geopolitiska tänkandet på ett sådant sätt som sätter större vikt på det nordiska samarbetet.

– Det är viktigt att de nordiska länderna samarbetar på ett djupare sätt och att det inte bara hörs i festtal. Alla de nordiska länderna blir starkare tillsammans och vi måste tänka på nästa steg i samarbetet. Vi vill behålla den nordiska modellen, vår demokrati och allt det nordiska som vi är så stolta över.

Enligt Timonen tänker man liknande tankar i alla de fem nordiska länderna och att det är något som borde utnyttjas genom seriösa, konkreta steg i det nordiska samarbetet. Han säger inte hur man kunde fördjupa samarbetet men han efterlyser idéer för att få en djupare integration till stånd i Norden.

– Vi behöver starka politiker som säger att det inte räcker vad vi gör, konstaterar Timonen som vill se konkreta resultat på det nordiska planet som skulle vara till nytta för hela Norden.

Nätverket Svenska nu verkar för ett tvåspråkigt Finland och Timonen menar att det viktigaste är att man har en positiv känsla för det svenska språket.

– Svenskan är en viktig del av Finland och det är inte bara viktigt för de svenskspråkiga men för oss alla.

Han menar att språket inte bara öppnar ett fönster till Norden men till många olika sammanhang.

– Varje gång jag åker till Stockholm köper jag en teaterbiljett. Jag blir glad när jag märker att jag kunde följa en teaterpjäs med en ganska svår text på svenska, ett språk som det kändes att det var helt omöjligt att använda när jag flyttade till Helsingfors. Nu läser jag svenskspråkiga tidningar nästan varje dag och där är internet till stor hjälp. Senast igår läste jag Teknikens Värld.

Timonen följer också med stort intresse den politiska utvecklingen i de övriga nordiska länderna och som stadsdirektör i Vanda är det nordiska samarbetet alldeles speciellt viktigt med tanke på stadens utmaningar med integration.

– Jag har kollegor i olika länder som jag kan diskutera med. Det finns ingen annan stad här i Finland som har en likadan befolkning med en lika mångkulturell bakgrund. I Norden hittar man kollegor som man kan diskutera med, i städer som Stockholm, Köpenhamn, Malmö och Oslo. Där finns det folk som har gjort någonting, de har erfarenheter av vad som fungerar och vad som inte fungerar. För Vanda är det helt klart att det är de andra nordiska länderna som vi måste hitta lösningar tillsammans med. Det är inte så att allt de gör är rätt men de har tänkt på samma saker som vi. Jag har diskuterat med svenska riksdagsledamöter och integrationsfrågan har blivit en större fråga i Sverige, också på ett positivt sätt.

Timonen är trött på att integrationsfrågan diskuteras som en teoretisk framtidsfråga i Finland.

– Det är den viktigaste frågan vi har här just nu och vi måste hitta ett bättre fungerande system för integration.

Timonen påminner om alla invandrare som går i skola, arbetar eller behöver ett arbete.

– De är här idag, vill bygga Finland och studera här. Vi måste börja med att hitta lösningar och just därför är det nordiska samarbetet så oerhört viktigt, avslutar Timonen och ser det som en nyckel till diskussionen kring integration att man söker lösningar tillsammans med andra nordbor på ett sätt som är till nytta för alla.