Huvudnyheter

Professor Olli Kangas om SDP:s modell för social trygghet: Jag vill gratulera er för vad ni åstadkommit!

Johan Kvarnström
Professor Olli kangas, Matias Mäkynen och Hildur Boldt diskuterar vidare om allmäntrygghetsmoellen med Elisabeth Helander.

SDP:s allmäntrygghetsmodell har absolut ringat in rätt problem med dagens situation, sade professor Olli Kangas på FSD:s diskussionstillfälle på tisdagen. Hans kommentarer bestod av betydligt mer ros än ris, samt ett förbättringsförslag som välkomnades varmt.

Johan Kvarnström


Evenemanget på Bibliotek 10 i Helsingfors bjöd på god diskussion om hur den sociala tryggheten och dagens lapptäcke till stödsystem kan förnyas enligt socialdemokraternas modell.

Allmäntryghetsmodellens arkitekt Matias Mäkynen från Vasa redogjorde för modellen som godkändes slutligt av partifullmäktige i april.

Huvudfrågorna var vilka problem som modellen ska lösa, hur modellen ser ut och hur den ska förverkligas.

Mäkynen lyfte fram att dagens sociala trygghet är för byråkratisk, svårtolkad och oförutsägbar. Folk bollas från lucka till luckan.

– Systemet ska gå enligt människan, inte människan enligt systemet, summerade Mäkynen problemen som dagens system har för att möta ett fragmenterat arbetsliv med behov av livslångt lärande och flexibilitet samt stor teknisk omvälvning.

– Vår lösning är en enklare modell som baserar sig på arbete och tryggar utkomsten, som fungerar bättre i olika livssituationer och tryggar serivcen. Det sistnämnda är viktigt, att det inte handlar bara om utkomst utan om service, sade Mäkynen.

På bland annat den här punkten skiljer sig allmäntrygghetsmodellen från modeller med basinkomst. Mäkynen understryker att SDP:s modell fokuserar på flera delar av grundlagens 19 § om rätt till social trygghet.

 

I nuläget är problemen att man inte får förmån, att förmånen inte räcker till eller att den inte möjliggör eller uppmuntrar till egen aktivitet.

– Uppemot en tredjedel av de som får arbetslöshetsunderstöd idag får också utkomststöd, sade Mäkynen.

 

SDP:s modell är en trestegsmodell, byggd på principerna tillit och klok fördelning. Forskning ligger till grund och en teknisk möjlighet öppnar sig med inkomstregistret 2019.

 

Stödet är alltid personligt.

 

“Jag vill gratulera”

Är rätt problem identifierade? Hur ser SDP:s modell ut ur ett forskarperspektiv och vad ska man tänka på vid förverkligandet?

 

De frågorna gav FSD:s verksamhetsledare Hildur Boldt i vägkost till professor Olli Kangas som bedrivit jämförande välfärdsforskning och är expert på socialskydd och bland annat har basat för regeringens basinkomstförsök.

 

Frågan om rätt problem är identifierade besvarade han jakande:

 

– Absolut, man har förstått att problemet är att många förmåner är för låga, plus de byråkratiska fällorna. Jag vill gratulera Matias och hans gäng för att ni åstadkommit det här!

 

Att införa modellen stegvis fram till 2030 är enligt Kangas precis rätt sätt att gå vidare istället för att försöka allt på en gång.

 

– Men det kräver att SDP är med i nästa regering och om Antti Rinne är statsminister måste ni se till att det är med i regeringsprogrammet, möjligen på så sätt att ni talar om det som experiment.

 

Kangas bedömer att medborgarna har lättare att acceptera allmäntrygghetsmodellen än en basinkomstmodell.

 

– Jag tror ni kunde få de kristliga och Samlingspartiet, till och med centerpartisterna bakom det här. Det kan vara si och så med De gröna och Vänsterförbundet.

 

Kangas bedömer att modellen åtgärdar incitamentfällor, men gällande de byråkratiska fällorna är han inte helt säker på att inkomstregistret löser alla problem.

 

Enligt modellen är stödet på allmän nivå densamma för arbetslösa, studerande och sjuka, vilket enligt Kangas väcker frågor om orsaksbaseringen. Utesluter den faktiskt skarvar och fördröjningar?

 

Han välkomnar att stödet på den grundläggande nivån inte är orsaksbaserat. I modellen kallas det nu behovsprövat, men Kangas föreslog att det borde vara inkomstprövat istället. Ett förbättringsförlag som både Mäkynen och Boldt, samt de cirka tio socialdemokrater som samlats för diskussionen höll med om.

 

Enligt Kangas skulle SDP göra klokt i att starkare betona modellens fokus på sociala stöd som en investering.

 

– Det ni kunde betona mer vore sådana möjligheter och frihetsskapande saker som modellen kommer att skapa för människor, sade Kangas.

 

Flera uttryckte under diskussionen önskemål om att i valprogrammet presentera modellen mer konkret och positivt. Mäkynen höll med och konstaterade att denna början gäller själva eftersträvade strukturen. Man har medvetet låtit bli att slå fast summor, även om nivån för skälig konsumtion (grunddelen på allmän nivå) är i princip samma som garantipensionen. Problemet är att en siffra ger motstådnare, som redan skett, möjlighet att göra grova beräkningar som inte beaktar allt i modellen och skapa vilseledande rubriker.

 

– När det kommer till val, ska vi ha konkreta mål för de första stegen i valprogrammet, sade Mäkynen.

 

– Ser man till hela vårt programarbete med Finland 2030, som grundar sig på Agenda 2030, så är vi det trovärdigaste framtidspartiet i landet framöver.

 

Inte som universal credit

Kangas gav också rådet att inte slå sig samman med Samlingspartiets “universal credit”, en modell från England.

 

– Problemet är att det inte har funkat särskilt bra i England, men folk tycks tänka att det som inte funkar särskilt bra i England ska funka i Finland. Universal credit löser incitamentproblemet, men inte mycket annat.

 

Enligt Mäkynen har allmäntrygghetsmodellen och universal credit en gemensam nämnare i att man slår ihop olika förmåner, men det är också det enda gemensamma för modellerna.

 

– Medan Samlingspartiet hänvisar till det brittiska systemet, som aktiveringsmodellen kommer ifrån, med tanke att förmånen skärs ned om man inte kan bevisa att man är tillräckligt aktiv även om det inte finns förutsättningar att bevisa det, vill vi ha en nordisk modell, sade Mäkynen.

 

Under kvällen blev det också diskussion om huruvida SDP:s modell faktiskt löser problemet med att folk måste gå från en lucka till en annan. Mäkynen sade att själva idén är att man går till ett och samma ställe oavsett orsak, oberoende organisationsstrukturen till pappers, och att det är möjligt att bygga systemet så att man har en servicekontakt och en plan och är berättigad till stöd på allmän nivå oberoende av om orsaken ändrar (till exempel en studerande blir klar med studierna men blir arbetslös).

 

FSD:s styrelseledamot Tomi Kontkanen hörde till de som deltog i debatten. Han kallade modellen för “ett steg i rätt riktning” och påminde om att välfärdssystemet under decenniernas gång blivit allt mer komplicerat, varpå en sådan förenkling som modellen förespråkar minsann är välkommen.

 

Modellen i ett nötskal med FSD:s formulering:

 

Allmäntryggheten (Yleisturva) skulle vara en automatiserad och förenklad social trygghet, som omfattar varje människas utkomst i olika föränderliga livsskeden, vare sig det handlar om arbetslöshet, föräldraskap eller tillfällig sjukdom. Allmäntrygghetsmodellen skulle gälla alla oberoende av arbetsform, från företagare till stipendiater och fastanställda till ströjobbare. I allmäntrygghetsmodellen har största delen av de nuvarande sociala förmånerna sammanförts i en stödform på tre nivåer.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE