FSL-basen Damlin är orolig över att antalet dropouts ökar och kunnandet sjunker i Finland. Damlin yttrar sig om själva reformen: ”Vi har valt att inte längre säga nej, vi jobbar att göra det bästa av situationen.” FSL:s tidigare negativa ståndpunkt utgick ifrån att problemen bör åtgärdas på ett annat sätt. Nu yrkar Damlin för att den ändrade situationen beaktas i beslutsfattandet: ”När det här gjordes så såg inte landet ut så som det gör i dag.” Enligt Damlin behövs det många små steg för att reformen ska få önskad effekt. Hon varnar för att reformen inte leder till resultat automatiskt utan ytterligare åtgärder behövs. ”Vi pratar om handledning men vi har inte preciserat vad det betyder, före vi kan budgetera för något i kommunerna, så måste vi veta exakt vad det är.” En sak Damlin anser speciellt viktig är ett tak för hur många elever en studiehandledare kan handleda. Hon efterlyser också nya utbildningsmöjligheter som passar arbetsmarknaden, att utbilda folk till framtidens yrken.

Riksdagsledamot Kvarnström påminner att det är höstens stora utbildningsreform det handlar om och att det är viktigt att få det andra stadiets utbildning genuint avgiftsfri. ”Behovet är stort, andra stadiets utbildning är den nya grundskolan.” En utbildning på andra stadiet är något som helt enkelt behövs på arbetsmarknaden. ”De arbetstillfällen där du klarar dig med nuvarande grundskola har minskat drastiskt och ingenting tyder på att den här trenden kommer att ändras.” Kvarnström betonar att avgiftsfriheten bör komma med förlängd skolplikt. ”Grundförslaget är väldigt lovande, ambitiöst och bra.” Han är speciellt glad för att den ursprungliga tidtabellen kan hållas fast vid. Reformen kommer att minska på riskerna för utanförskap och utslagning och studierna på andra stadiet är ekonomiskt betungande för många familjer. ”Sysselsättningen gynnas, det blir fler som får högskoleexamen, högre sysselsättning ger bättre ekonomi och bättre välfärd i förlängningen.” Reformens kostnader på kort sikt kommer enligt Kvarnström att övervägas av resultaten på lång sikt. ”På sikt betalar den här satsningen garanterat tillbaka sig, den politiska utmaningen är att få den godkänd, de praktiska utmaningarna som alltid finns med i bilden när det gäller en så här stor reform.”

Ellinor Juth, verksamhetsledare för FSS, kommenterar i det skriftliga inlägget från FSS att skolungdomsförbundet välkomnar målsättningen att höja kunskapsnivån. FSS anser ändå att reformen inte kommer att lösa problemet och tvång är onödigt för sådana som är välmående och som har en stabil ekonomi. Eftersom majoriteten av dem som utexamineras från andra stadiet är 19 år, kommer inte förlängningen av läroplikten till 18 år enligt FSS att garantera att man blir utexaminerad. FSS efterlyser resurser till kommunerna så att inte annan icke lagstadgad service lider samt att man får tillräckligt många svenskspråkiga studiehandledare.

I slutdiskussionen betonar Storbjörk vikten av att man får hjälp om man mår dåligt och hoppas på en snabb insats vad gäller psykiskt illamående bland ungdomarna. I nuläget är det på eget ansvar om man inte blir färdig med andra stadiets utbildning. Åkers ser i likhet med Kvarnström det positiva i att samhället organiserar utbildningen för att utan statens ingripande kommer ojämlikheten att öka: ”Utbildning- och inkomstnivå går alltmer i arv.” Åkers antar att reformen kommer att åtgärda det problemet. Storbjörk ser positiva effekter för sysselsättningen och oavsett vilken tidtabellen sist och slutligen blir anser han att den förlängda läroplikten ska bli verklighet inom en överskådlig framtid. När Storbjörk lyfter fram frågan om den av coronapandemin försvagade ekonomin, noterar Åkers att man inte alltid har haft så mycket pengar när man har genomfört tidigare reformer heller.