– Just nu måste vi göra mycket med grundskolan, kommenterade minister Skinnari med hänvisning till statsminister Sanna Marins tal i Lahtis och Tavastehus. Samtidigt som han noterade behovet av framtida investeringar betonade han att den här regeringen har åstadkommit mycket inom utbildningen.

Skinnari betonade också det svenska språkets viktiga roll i nuläget, inte minst med tanke på den gemensamma Natoprocessen med Sverige.

– Vi kan bli världsbäst endast genom att koncentrera oss på det som vi redan är bra på, tog Qvintus fasta på diskussionens rubrik. Även han lyfte fram grundskolans betydelse och vikten av att satsa på den i framtiden.

– Socialdemokratins målsättning nummer ett är att ge individuella människor möjligheter att förverkliga sig själva i livet, sade Qvintus och betonade att målsättningen har funnits där genom rörelsens historia.

– Grundskolan är en helt revolutionär lösning till den här utmaningen. Det är jättesvårt att komma på någonting annat som skulle ha påverkat människornas möjligheter att förverkliga sig själva lika mycket på ett positivt sätt, att bli vad som helst i livet.

Qvintus påminde om motståndet mot grundskolan för femtio år sedan när systemet skapades.

– Nu kan vi se att vi var på rätt sida av historien, konstaterade Qvintus och påminde om att också företag ser grundskolan som Finlands styrka.

– Vi måste vänta i nästan femtio år för att få en ny utbildnings- och kunskapsreform i samma storleksklass. Men den har blivit verklighet under den här regeringsperioden i form av den förlängda läroplikten, fortsatte Qvintus.

– Under min livstid har det försvunnit 600 000 sådana jobb från arbetsmarknaden som kräver grundskoleutbildning, nämnde Qvintus som snart fyller 35 år och betonade behovet av mer kunskap. Han underströk att Finland inte kan konkurrera med priser.

– Det enda Finland kan tävla med globalt, det är kunskap.

Enligt Qvintus är en högre kunskapsnivå nyckeln till framgång.

– Det är bra att vi nu fick igenom läropliktsreformen men Finland har inte råd med att vänta i femtio år till innan nästa utbildnings- och kunskapsreform i samma klass som grundskolan och den förlängda läroplikten.

Qvintus åkallade i minnet de framgångsrika regeringsförhandlingarna 2019.

– Den stunden när fem ordföranden fattade beslut att vi kommer att göra den här läropliktsreformen, den var enorm. Den stunden kommer att vara helt avgörande för Finlands framtid.

Sundman påminde om undervisningsminister Ulf Sundqvists roll när grundskolereformen inleddes för 50 år sedan.

– Han är fortfarande aktiv i Helsingfors svenska arbetarförening, påpekade Sundman om Sundqvist som var 27 år gammal när han blev undervisningsminister. Dessutom påminde Sundman om Samlingspartiets motstånd mot grundskolan.

Qvintus tog tillfället i akt med en pik riktad mot Samlingspartiet.

– Jag kan inte förstå att ett parti som alltid talar om hur viktigt det är att få lite mer businessmentalitet i politiken, hur kan det där gänget glömma bort businessmentaliteten när det gäller att investera i människan? Då man investerar förväntar man att det kommer att löna sig och det kommer att betala sig tillbaka, sade Qvintus om Samlingspartiets motstånd både när det gäller grundskolan och den förlängda läroplikten.

Skinnari sade att den viktigaste frågan är vad den nästa regeringen ska göra gällande grundskolan.

– Jag ser grundskolan som grundsten för framtidens yrkesskola och universitet och så vidare, ansåg Skinnari.

– Fokuseringen på kunskap är helt rätt, kommenterade ministern partiets prioriteringar.

Qvintus höll med om att det gäller att rikta blicken mot framtiden.

– Nu har vi listat det som vi har gjort och det är jätteviktigt och vi ska vara jättestolta över det som vi har gjort men vi ska inte nöja oss med det utan frågan ska lyda vad ska vi göra till näst?

Efter att ha berömt regeringens beslut att sänka avgiften för småbarnspedagogiken fortsatte Qvintus med frågor som har med utbildningens framtid att göra. När det gäller målsättningar betonade Qvintus en tvåårig förskola som en viktig del av skolstigen för varje barn i Finland. Han nämnde också vikten av andra stadiet och universitet och högskolor i den framtida kontexten.

Från publiken kom det en kommentar från psykologiforskaren Peter Österberg.

– Skolan är förstås viktig men som psykologiforskare vet jag att vad som händer innan man börjar skolan är helt avgörande, speciellt i fyraårsåldern, sade Österberg och underströk vikten av samtalsklimatet i hemmet, något som i sin tur påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå. Han betonade dessutom betydelsen av tryggheten i hemmet.

– Om man växer upp i ett konfliktorienterat hem där föräldrar inte pratar med varandra, då halkar man efter i skolan och det spelar ingen roll hur duktiga lärare man har. Enligt Österberg är det viktigt för barnet att lära sig förmågan att lyssna hemifrån.

Skinnari svarade med att lyfta fram vikten av den subjektiva rätten till dagvård, något som har varit en hög prioritet för den nuvarande regeringen.

– Samlingspartiet sade att det kostar för mycket, konstaterade Skinnari.

Börje Bärlund kommenterade från publiken att det är bra att regeringen sänker dagvårdsavgifterna men han önskade att dagvården skulle vara helt gratis.

Qvintus konstaterade att det har varit en socialdemokratisk målsättning men har inte fått tillräckligt med stöd från andra partier än så länge.

– Man insåg och ville se till att en människas bakgrund och socioekonomiska status inte ska definiera människans framtid helt och hållet som det var i flera hundra år, sade Qvintus och kopplade visionen om en på sikt avgiftsfri småbarnspedagogik till den förverkligade visionen om grundskolan.

– Tack vare världens bästa sociala innovation som grundskolan är, så funkar samma logik också i småbarnspedagogiken.

Rådgivningen lyfte Qvintus fram som den näst viktigaste sociala innovationen och talade också om sin egen erfarenhet som nybliven pappa.

– Det är just sådant som alla skulle behöva och deras kunskap från första början är att man ska skapa rutiner, konstaterade Qvintus och menade att med hjälp av rådgivningen lär föräldrarna skapa sådana rutiner som stöder barnets utveckling. Han svarade på Österbergs fråga som gällde samtal runt middagsbordet som en rutin som är viktig för barnets sociokulturella utveckling.

Skinnari påminde om 90-dagarsgarantin som var ett socialdemokratiskt vallöfte i Sverige 2014 för att garantera jobb åt arbetslösa ungdomar. Han uttryckte oro för unga dropouts som borde fås in i arbetsmarknaden.

Sven-Erik Nylund kommenterade att yrkesskolan borde lyftas fram i den utbildningspolitiska debatten. Han oroade sig speciellt för dem som avslutar yrkesskolan i mitten.

– Man borde sätta mera värde på yrkesutbildningen, sade Nylund.

Skinnari svarade att näringslivet efterlyser bättre resultat när det gäller just yrkesutbildningen och talade om betydelsen av samarbetet mellan yrkesskolan, näringslivet, regeringen och lokalnivån. Ministern betonade att det finns ett stort behov av yrkeskunniga människor både i Finland och i Sverige.

Qvintus kommenterade att det var ett viktigt beslut att regeringen kom fram till att satsa ytterligare 80 miljoner på yrkesutbildningen.

– Realiteten är den att är att om vi inte gör grundläggande förbättringar i grundskolan, kommer problemen att kvarstå, sade Qvintus som påpekade att många kämpar med studierna i yrkesutbildningen och det är i grundskolan var man får färdigheter som behövs för att klara av studier i yrkesskolan.

– Det är därför det är så viktigt för Socialdemokraterna att ta på allvar de utmaningar som finns i dagens grundskola. Jag är jättestolt över att Socialdemokraterna som har själva skapat grundskolan, vill också reformera och förbättra den. Det finns garanterat sådana politiska krafter som skulle i stället för att utveckla grundskolan avveckla den. Det kan vi inte gå med på, betonade Qvintus.

– Om vi vill erbjuda unga människor att förverkliga deras potential, det gäller både grundskolan men också gymnasiet och yrkesskolan, vi borde känna igen att unga människor lär sig på olika sätt. Vi borde känna igen människornas talang.

Enligt Qvintus kan man bättre ta itu med problemen genom att bättre beakta olika inlärningssätt.

– Inlärningen betingas av emotionell anpassning, kommenterade Österberg och menade att det är något som kommer hemifrån.

Börje Bärlund från Borgå uttryckte i sin tur sin oro för yrkesutbildningens framtid i hans hemstad.

Qvintus lyfte fram utbildningsinstitutionernas samarbete med näringslivet i Vasaregionen som exemplariskt.

– Man måste lyssna på ungdomarna. Vad vill du göra i livet? Vad är du bra på? Hur kan vi hjälpa dig att utvecklas? Det är en sak. Sedan måste man gå till företag. Hurdana behov har ni? Kan vi stöda på något sätt? Inte kan företag bara vänta att politikerna kommer till dem, sade Qvintus som menade att vägen inte är enkelriktad utan dialogen ska vara ömsesidig.

– Faktum är att Finland kommer att behöva mycket mer invandring. Vi behöver det redan nu och vi skulle ha behövt det för redan tjugo år sedan. Det finns någonting som är fel i vårt tankesätt i Finland, i vår attityd, sade Qvintus som betonade behovet av att underlätta för invandrare att bilda familj, studera, starta företag och skaffa sig ett jobb i Finland.

Sundman kommenterade att en fråga är hur man förbättrar yrkesutbildningen och en annan hur man får in utländsk arbetskraft, något som Sannfinländarna ställer sig kritiska till.

Också Skinnari lyfte fram Vasaregionens dialog mellan utbildningsinstitutionerna och näringslivet och påminde om hur man har gått framåt i Lahtis.

Qvintus kommenterade att regeringen har tagit steg i rätt riktning men det behövs ytterligare åtgärder, inte minst när man tänker på flyktingarna från Ukraina.

– Det allra sista som man behöver när man flyr för sitt liv är att vänta i flera veckor på tillstånd för att få jobba. I sådant här måste Finland bli mycket snabbare och mycket bättre, konstaterade Qvintus och framhävde att Estland har gjort det enklare för flyktingarna.

– Om vi inte har rörmokare, elektriker, vanliga hantverkare, då stannar hela samhället, kommenterade Österberg. Sedan lyfte han forskarnas situation och menade att i andra länder är det lättare för en utländsk forskares make eller maka att också få ett jobb.

– Man måste öppna dörrarna för Sverige, sade Österberg som själv har flyttat från Sverige till Finland. Han påtalade behovet av svenskspråkig expertis i Finland, samtidigt som svenskspråkiga ungdomar flyttar från Finland till Sverige.

– De som kommer hit för att studera, de har svårt att få jobb och stanna här, kommenterade Simon Bergman som menade att det händer att dubbelmagistrar inte blir ens kallade till intervju i Finland.

Österberg betonade möjligheterna med att integrera sig på svenska, i och med att finskan skiljer sig från indoeuropeiska språk och ställer till det med invandrare som kan ett indoeuropeiskt språk men inte språk besläktade med finskan.

– Regeringen måste öppna mera för svenskan, uppmanade Österberg.

Roger Nystedt från Esbo berättade först om sina erfarenheter från hälsovården. När det gäller utbildningen, talade han om bristen på lärare och speciallärare samt om mobbningens omfattning och om det trauma som det mobbade barnet utsätts för. Han lyfte dessutom fram bristen på motion som folkhälsoaspekt. Barnen skulle klara sig bättre om det motionerade mera och läste mera.

– Motion är verkligen viktigt för oss alla, för hälsan, konstaterade Nystedt som påminde om att en tredjedel av pojkarna är överviktiga.

– Barn och ungdomar sitter och spelar och rör inte på sig. Det här borde regeringen och presidenten ta fasta på, och föräldrarna och skolorna också, uppmanade Nystedt.

Österberg uppmanade till mer dialog med Sverige, så att man söker gemensamma lösningar till liknande problem.

Bärlund påminde dessutom om medborgarinstitutens betydelse i en sista kommentar från publikens sida.

Qvintus efterlyste en undersökning i orsakerna till bristen på svenskspråkiga lärare.

– Det har säkert att göra med arbetsomständigheterna. Det är ett krävande yrke att vara lärare men om det finns en stor brist på lärare i Södra Finland, jag tycker att man kunde försöka utreda opartiskt.

När det gäller politikers möjligheter att visa exempel och få folk att motionera mera, kastade Skinnari fram tanken om att Finlands och Sveriges statsministrar kunde tävla i antalet steg. Debatten hölls samma dag som friidrottslandskampen mellan länderna pågick i Helsingfors.

Till Sundmans avslutande fråga om Ukraina påpekade Skinnari att det finns fler humanitära kriser på gång just nu än vad tidigare har varit fallet.

– Hur kan vi hitta finansiering, hur kan vi hitta lösningar i sådana situationer, sade Skinnari och efterlyste nya lösningar samtidigt som han lyfte fram krisernas mångsidiga följder, bland annat inom energipolitiken. Ministern betonade att ett starkare EU behövs på den globala scenen.

Avslutningsvis betonade Qvintus Finlands och Sveriges roll som förebilder när det gäller demokratiutvecklingen i världen och som länder som söker lösningar snarare än skapar problem.