Nyheter

Rädda Barnen: Coronapandemin försämrar barnens välbefinnande – mindre bemedlade familjer drabbas hårdast

Mer än vart fjärde barn uppleve sitt psykiska välbefinnande som mycket eller ganska dåligt, visar en omfattande enkät av Rädda Barnen.

Undantagstillståndet som orsakats av coronaviruset försämrar barnens välbefinnande och orsakar oro, särskilt i mindre bemedlade familjer. Det visar en omfattande enkät av Rädda Barnen. 

ABL

 

I enkäten, som genomfördes i april, frågade Rädda Barnen över 3 000 barn runt om i Finland hur coronapandemin har påverkat deras vardag, skolgång, psykiska välbefinnande samt situationen för deras familjer. Mer än vart fjärde barn som svarade på enkäten upplevde sitt psykiska välbefinnande som mycket eller ganska dåligt. För barn i mindre bemedlade familjer var motsvarande siffra 43 procent.

 

Barn i mindre bemedlade familjer berättade dessutom oftare om utmaningar i skolgången och om familjens ökade behov av stöd. En femtedel av barnen upplevde att familjens uppehälle har försämrats på grund av undantagsförhållandena och över hälften av barnen i mindre bemedlade familjer upplevde oro över sin familjs uppehälle.

 

Mer än vart tredje barn uppgav dessutom oro över hur deras vårdnadshavare skulle orka under undantagsförhållandena – i mindre bemedlade familjer var siffran över 60 procent.  En fjärdedel  upplevde också att vårdnadshavarnas stress påverkade hela familjens stämning och en tredjedel att det grälades mer i familjen än tidigare.

 

– De vuxnas angelägenheter oroar barnen, och oron är också befogad. Ett undantagstillstånd som pågår länge belastar särskilt familjer där inkomsterna är låga, uppehället har avbrutits plötsligt eller föräldrarna tillhör en riskgrupp. Det är i synnerhet nu som regeringen måste trygga tillräckligt uppehälle och socialskydd till barnfamiljer, säger Riitta Kauppinen – chef för Rädda Barnens medborgarverksamhet och påverkansarbete – i ett pressmeddelande.

 

Stödet inte tillräckligt

 

Även studierna har påverkats av undantagsförhållandena, då skolundervisning ersatts av distansundervisning. Tre fjärdedelar av barnen upplevde att det har blivit svårare att klara sig eller att de klarade sig sämre i studierna på grund av distansstudierna. Av dem uppgav åtta procent situationen hemma och faktorer som missbruk, våld eller psykiska problem som en orsak. Drygt tio procent av barnen berättade att de saknade utrustning för distansstudier.

 

Mer än vart tionde barn i familjer med låga inkomster berättade dessutom att de inte fick varm eller näringsrik lunch om dagarna efter att skolbespisningen upphört.

 

 

Många av barnen som svarade på enkäten upplevde också att stödet till familjerna har varit otillräckligt, vilket också bidragit till stressen och oron. En fjärdedel upplevde att deras familj eller någon av familjemedlemmarna hade behov av stöd eller hjälp för att klara av vardagen på grund av undantagstillståndet. Bland barn i mindre bemedlade familjer var motsvarande siffra nästan 50 procent. Av de som behövde hjälp hade mer än var tionde (13 %) inte fått den hjälp de behövde trots att de försökt.

 

– Siffrorna är dystra, säger Rädda Barnens barnfattigdomsexpert Aino Sarkia.

 

– Det är nu väsentligt att nå familjer som behöver hjälp, och vi önskar att regeringen och beslutsfattarna i kommunerna ser till att elevvården och de sociala tjänsterna i skolorna är tillräckliga och att de kan nås lätt också digitalt.

 

Barnens syn på coronavåren-rapporten ingår i det större undersökningsmaterialet Barnets röst 2020. I undersökningen kartläggs 13–17-åringars tankar om olika teman. Årets enkät genomfördes på webben 6–26.4.2020 och besvarades av sammanlagt 3 129 barn runt om i Finland. 

Källa: Rädda Barnen Finland

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE