Huvudnyheter

Ralf Friberg 85 år

Ralf Friberg har ett mångskiftande och händelserikt liv bakom sig. Arkivbild.

Med en blandning av glädje och stolthet visar pensionerade ambassadören Ralf Friberg runt i sitt Alvar Aalto-inspirerade egnahemshus i stadsdelen Brötet i Ekenäs där han nu bott i nästan tjugo år.

Henrik Helenius

Arbetarbladet

 

 

– De höga fönstren från golv till tak vätter mot en vinterträdgård med en mur som skapar ett gynnsamt miniklimat. Och här har vi en lång korridor som ger ett medelhavsintryck, säger Friberg under rundvandringen i det hus som sedan pensioneringen 2001 har varit hans hem.

 

Ralf Friberg, 85 år idag lördagen den 17 april, har ett mångskiftande och händelserikt liv bakom sig. På sätt och vis har cirkeln slutit sig. En del av sin barn- och ungdom tillbringade han i Ekenäs eftersom hans far var stallmästare vid Dragsviks garnison. Det Ekenäs som han återvänt till “nu när strålkastaren har slocknat” som han själv uttrycker saken.

 

Fast knappast har strålkastarna helt slocknat när det gäller Ralf Friberg. Samma starka kampvilja och vitalitet som präglat hela hans liv lyser fortfarande igenom – en och annan mindre ålderdomskrämpa till trots.

 

Ralf och hans fru Britt-Marie ägnar sig inte bara åt sina två barn, sex barn och sju barnbarnsbarn utan också åt sitt hus som ritats av Alvar Aaltos lärjungar Nils-Hinrik Aschan och Eric Adlercreutz.

 

– Vi bor i en gammal läkarvilla vilket betyder två minuters väg till gamla Hagahemmet där jag fick min covid-19-spruta och två minuter till Raseborgs sjukhus. Det är heller inte långt till begravningsplatsen, säger Friberg.

 

Det är inte utan att medelhavsvindarna fläktar friskt denna klara aprildag. Alldeles i närheten finns nämligen Villa Skeppet som världsberömde Alvar Aalto ritade åt sin vän Göran Schildt som  med sin segelbåt Daphne seglade i Medelhavet och Egeiska havet. Berömda seglatser vilka Schildt i bokform berättat mycket om.

 

Ett stänk av Grekland präglar otvivelaktigt det fribergska hemmet. Inte minst därför att Ralf Friberg varit Finlands ambassadör i Aten.

 

– Och här har vi parken, säger Friberg och visar på en tall- och blandskog som han ser från sitt arbetsrum.

 

En strålande parkutsikt hade han även från sin tid som ambassadör i Köpenhamn då han från sitt residens vid Grønningen 11 kunde blicka ut över den speciellt vår- och sommartid grönskande vackra parken och före detta fästningen vid namn Kastellet i centrum av “Dronningens smukke by”, drottningens vackra stad som danskarna gillar att kalla sin huvudstad.

 

Det nordiska samarbetet har alltid legat Ralf Fribergs hjärta nära. Redan när han 1970 första gången valdes till socialdemokratisk riksdagsman från Helsingfors valkrets fick han stöd av K-A Fagerholm, mångårig talman och statsminister, som tidigare representerat de finlandssvenska socialdemokraterna i riksdagen från samma valkrets.

 

– K-A Fagerholm var en stor nordist och klart demokratiskt lagd i alla sammanhang. Han tog tidigt ställning mot både nazismen och fortsättningskriget, säger Friberg som i slutet av sextiotalet gjorde en mycket uppskattad tredelad TV-intervju med just Fagerholm.

 

Där berättade Fagerholm bland annat hur han som ung medlem av Helsingfors socialdemokratiska ungdomsklubb under 1920-talet lärt sig spela teater och läsa dikter.

 

– I slutet av intervjun läste Fagerholm med stor inlevelse upp Dan Anderssons berömda dikt “En spelmans jordafärd”, erinrar sig Friberg.

 

Sorsa var mycket ordhållig och han hade stor förståelse för mig”

 

En annan socialdemokratisk ledare som Friberg hyser en mycket stor högaktning för är förre statsministern Kalevi Sorsa.

 

– Sorsa var mycket ordhållig och han hade stor förståelse för mig, säger Friberg.

 

Med glädje har Friberg noterat att Finlands svenska socialdemokrater (FSD) under de senaste åren fått ett starkt tillskott av speciellt unga akademiker i universitetsmiljöerna i Vasa och Åbo.

 

– Det lovar gott för organisationens framtid. Därtill kommer de unga aktiva socialdemokratiska kvinnorna på Åland. Tänk bara på Camilla Gunell som rentav varit lantråd, alltså “statsminister” på Åland.

 

Däremot är Friberg orolig för de finlandssvenska socialdemokraternas situation i Helsingfors därifrån han en gång var riksdagsman.

 

– När jag första gången valdes till riksdagen från Helsingfors valkrets fick jag drygt 6 000 röster dels tack vare ett tillskott av finskspråkiga röster. Totalt torde antalet väljare som alltid röstade på en finlandssvensk socialdemokrat då ha legat kring 3 000. När jag i riksdagsvalet 1979 föll ut hade jag 4 400 röster, konstaterar Friberg.

 

– Frågan är hur många som i Helsingfors fortfarande automatiskt alltid röstar på en finlandssvensk socialdemokrat. Kanske några hundra.

 

Friberg hoppas därför innerligt att Thomas Wallgren som i några perioder representerat de finlandssvenska socialdemokraterna i Helsingfors stadsfullmäktige ska bli återvald vid kommunalvalet i juni.

 

– Wallgren har gjort ett mycket aktivt och synligt arbete i Helsingfors stadsfullmäktige, framhåller Friberg.

 

Någon tanke på en eventuell politisk come back har Ralf Friberg inte. Efter återkomsten till Finland satt han flera perioder i både Ekenäs och senare Raseborgs stadsfullmäktige samt en tid som kulturnämndens ordförande. Sedan beslöt han inför det förra kommunalvalet 2017 att inte mera ställa upp.

 

– Fast visst skulle det klia i fingrarna att som kandidat få vara med och samla röster åt socialdemokraterna. Det är aldrig sunt när ett parti, i detta fall Svenska folkpartiet så länge har monopol. SFP har nämligen majoritet i Raseborgs stadsfullmäktige.

 

Under sin långa bana har Friberg träffat många statsmän och politiska ledare. Speciellt minns han ett möte med Urho Kekkonen.

 

– Då frågade jag Kekkonen hur en lojal opposition ser ut. Men Kekkonen blev svarslös.

 

Inför framtiden undrar Friberg hur Finlands svenska socialdemokrater ska klara av alla de utmaningar utvecklingen för med sig.

 

– Vi lever i ett samhälle där data och internet sköter det mesta. Frågan är hur man ska ropa så att man hörs i framtiden. Småskalighet blir allt mer ett nyckelord. Därför borde den organisatoriska verksamheten knytas till människornas vardag. Nu har coronan dessutom skapat en situation där många medborgare tänker över sina liv, hur dom lever det, och inte minst hur dom ska ha sina liv, säger Ralf Friberg.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE