Kvarnström påminde om att SFP:s medverkan i regeringsförhandlingarna är månadens snackis. Han betonade Sannfinländarnas inställning i klimatfrågan, Yle och mänskliga rättigheter samt internationella avtal. Där hoppades han att de liberala skulle väga in de aspekterna när de tar ställning till slutresultatet. Samtidigt som han varnade för Sannfinländarnas målsättningar, litade han på att Samlingspartiet, KD och SFP försvarar svenskans ställning.

Kvarnström tog också upp anpassningsåtgärderna och varnade för de risker vad nedskärningarna kan betyda för den svenska servicen.

Han betonade vikten av att service på svenska fås samtidigt som på finska, något som Folktingets ordförande Sandra Bergqvist ofta har lyft fram i sina tal. Folktinget har haft en stor roll i att påtala problemen när sådana har uppstått, men Kvarnström underströk vikten av planeringen, så att man informerar på svenska från första början.

Kvarnström gick igenom Folktingets målsättningar för regeringsförhandligarna och nämnde bl.a. Folktingets önskemål om simultantolkning i riksdagens plenum samt vid de tvåspråkiga välfärdsområdenas och kommunernas fullmäktigemöten.

SFP:s gruppanförande hölls av Mats Brandt. Han varnade för en missriktad politik gällande pressfrihet, utbildning, vetenskap och kultur. Han betonade att det gäller att trygga de offentliga tjänsterna också på svenska med jämlika villkor.

– Tumma inte på jämlika språkliga rättigheter, sade Brandt. Han påminde om att en en stark ställning för svenskan i Finland bygger broar västerut.

Samlingspartiets gruppanförande hölls av Kimmo Sasi. Han påminde om hur mycket reallönerna har sjunkit och matpriserna har stigit det senaste året. Han varnade också för att social- och hälsovården är i kaos.

– Statsskulden har ökat med 40 procent de senaste fyra åren, sade Sasi och menade att den moderata högerpolitiken är vad landet behöver.

Sasi talade också om Samlingspartiets historiska relation till yttervänstern och påminde om att partiet har under sin historia varit i regering med Vänsterförbundet.

– Genom samarbete försöker vi få mer extrema partier modererade, sade Sasi med syftning på Samlingspartiets val av det stora partiet de för regeringsförhandlingar med just nu.

– Svenska folkpartiet garanterar att svenska språket respekteras, sade Sasi med hälsning till SFP och han önskade att SFP kommer att vara med i den kommande regeringen.

SDPs gruppanförande hölls av Simon Bergman som deltar i Folktingets session för första gången. Han betonade att den gångna regeringsperioden har inneburit en sällan skådad satsning på landets tvåspråkighet.

– En stark offentlig sektor är viktig för svenskan. Inom vården finns flera utmaningar. Vissa är svårlösta och kräver ett längre tidsperspektiv för att lösa – det gäller framför allt bristen på arbetskraft överlag och särskilt på svenskkunnig arbetskraft. Vi behöver invandring och integration på svenska, sade Bergman.

En av de sakerna som Bergman lyfte fram var finansieringen för Svenska Yle. Hans hälsning till regeringsförhandlingarna var att ett stort ansvar vilar på dem.

– Det är inte svårt att gissa vad det är som gallras bort först om finansieringen försämras.

Bergman påminde om att Sannfinländarna fortfarande inte kan stöda Istanbulkonventionen trots att Finland redan har ratificerat Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Han hänvisade till Europaparlamentets senaste omröstning om Istanbulkonventionen.

– Sannfinländarnas finskhetsprogram är en direkt attack mot svenskans ställning i Finland och bland åtgärdsförslagen finns att skrota nationalspråksstrategin, betonade Bergman och underströk att SDP ställer sitt hopp på de prosvenska krafter som förhandlar om regeringsprogrammet.

Jesper Josefsson talade för den åländska gruppen. Precis som SDP:s Bergman deltog han i Folktingets session för första gången.

– Självstyrelsen är en kompromisslösning länderna emellan, påminde Josefsson om självstyrelselagens historiska bakgrund. Han betonade hur viktigt det är att arbetet med självstyrelselagen fortsätter.

De grönas gruppanförande hölls av Pia-Maria Gardberg.

– Vi inom De gröna vill lyfta fram vår oro gällande natur och miljö och de ungas mentala hälsa.

Gardberg betonade vikten av att stå fast vid klimatmål och målsättningen om ett koldioxidneutralt Finland år 2035. Även ungdomarnas mentala hälsa var något som oroade Gardberg.

– Den psykiska belastningen har ökat redan innan pandemin och i synnerhet flickornas mentala hälsa har försämrats på ett oroväckande sätt, konstaterade Gardberg och underströk att stödformer för ungdomar måste finnas tillgängliga också på svenska.

KD:s gruppanförande hölls av Kurt Hellstrand. När många andra gruppanföranden fokuserade på saker man oroar sig för, ville Hellstrand från KD:s sida lyfta fram någonting positivt. Nybygget av Lagmansgårdens skolhem var ett sådant glädjeämne och Hellstrand betonade att Lagmansgården är det enda skolhemmet i Finland som ger service på svenska.

Också KD hade orosmoment att lyfta fram, nämligen nationalspråkens situation och bristen på svenskspråkiga psykiatriker och psykoterapeuter.

– Finska eller svenska är ofta arbetsspråket i Finland och därför är det viktigt att bevara de inhemska språken i utbildningen. Svenskan som vetenskapsspråk utarmas och begreppen faller i glömska, konstaterade Hellstrand med tanke på att engelskan vinner terräng som utbildningsspråk i Finland.

Vänsterförbundet avstod från att hålla ett gruppanförande.

Månsson vill att SFP drar sig ur regeringsförhandlingarna

I diskussionen som följde vädjade SFP:s Björn Månsson från Helsingfors direkt till sitt eget parti att dra sig ur regeringsförhandlingarna.

– Det kommer knappast ett sådant regeringsprogram som både mitt parti och Sannfinländarna kan godkänna.

Månsson var tydlig med att han önskar att SDP och De gröna skulle vara med i den kommande regeringen i stället för Sannfinländarna.

SDP:s Christer Bogren från Malax talade om vikten av vård på svenska. Han nämnde speciellt det problematiska i att äldre patienter som inte kan finska besöker finskspråkiga sjukhus där man bara får epikriser på finska.

En man över 80 år opererades i Jyväskylä. Personen i fråga kan inte någon finska alls. Bra rehabilitering vid Vasa centralsjukhus.

SFP:s Anne Ahlefelt från Esbo talade om vikten av välmåendet av barn och unga. Hon hänvisade till en rapport om läget som har kommit från huvudstadsregionens städer och HUS.