Regeringen bör stärka myndigheternas kunskap om språklagen

Folktinget uppmanar regeringen och myndigheterna att kontinuerligt implementera nationalspråksstrategins åtgärdsförslag. Dessutom ska regeringen och myndigheterna utföra språklig konsekvensbedömning i samband med beslutsfattande samt stärka myndigheternas kunskap om språklagen. Myndigheters försummelser av språklagen till exempel vid domstolar, polisen eller inom social- och hälsovårdsservicen hotar medborgares rättsskydd och hälsa och kan inte accepteras. Folktinget tar emot ca 100 språkskyddsanmälningar årligen av personer som upplever att myndigheterna inte har tillgodosett deras språkliga rättigheter. Försummelserna har gällt många myndigheter och tjänster, både direkt kundkontakt och digitala tjänster. Språklagen tryggar den i grundlagen tillförsäkrade rätten för var och en att hos domstolar och andra myndigheter använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska. Målet är att vars och ens rätt till rättvis rättegång och god förvaltning garanteras oberoende av språket samt att individens språkliga rättigheter förverkligas utan att han eller hon särskilt behöver begära det.

Myndigheter kan stärka den svenskspråkiga servicen genom att införa språkplanering

Folktinget föreslår att språkplanering införs som ett strategiskt arbetssätt hos statliga myndigheter, hos tvåspråkiga kommuner och i välfärdsområden. Med språkplanering avser Folktinget strukturer för handläggningen av ärenden och för kundkontakter på svenska och understryker vikten av att det reserveras tillräckliga resurser för detta. Personalens språkkunskaper följs upp som en del av kunskapsprofilen och utnyttjas i planeringen av servicestigar och kundkontakter. Genom språkplanering kan myndigheter nyttja personalens språkkompetens effektivt och planmässigt, vilket bidrar till att språkliga rättigheter uppfylls hos domstolar, statliga ämbetsverk, kommuner och välfärdsområden. Folktinget uppmanar förtroendevalda i kommuner och välfärdsområden att föreslå språkplanering som arbetsmetod vid myndigheterna.

Likvärdiga digitala tjänster på nationalspråken

Folktinget betonar vikten av att de språkliga rättigheterna tryggas i myndigheternas digitala tjänster och att tjänsterna utvecklas samtidigt på finska och svenska. Vid planering av digitala system samt vid datainsamling för utvecklandet av tjänsterna ska nationalspråken alltid finnas med som en variabel. Det här är en förutsättning för kunskapsbaserade beslut och processer som beaktar båda nationalspråken likvärdigt.

Utbildningen av räddningspersoner på svenska inleds vid Helsingfors räddningsskola

Folktinget har länge arbetat för att utbildningen av räddningspersoner på svenska ska ordnas på en tvåspråkig ort, med tre års mellanrum. Ett glädjande resultat av Folktingets arbete är att en svenskspråkig kurs för blivande räddningspersoner startar vid Helsingfors räddningsskola i augusti 2025. Ett beslut om att Helsingfors räddningsskola får ett permanent anordnartillstånd samt finansiering för att regelbundet ordna den svenskspråkiga räddningspersonsutbildningen bör fattas av regeringen under denna regeringsperiod.

Den finlandssvenska kulturens betydelse

Folktinget lyfter fram den finlandssvenska kulturens centrala roll i att bevara och utveckla det svenska i Finland. Kulturen är en levande bärare av språk, identitet och gemenskap – och utgör en grundpelare i ett tvåspråkigt Finland. Folktinget understryker vikten av att trygga och främja kulturproduktion på svenska i Finland.