Debatten om konkurrenskraften inleddes av Mario Draghi, vars rapport utgjorde grunden då EU-kommissionen i januari publicerade sin så kallade konkurrenskraftskompass, alltså ett initiativ som syftar till att stimulera den ekonomiska produktiviteten och stärka konkurrenskraften.

Enligt Mika Lintilä (Centern) visade Draghirapporten att den europeiska ekonomiska modellen, som bygger på extern efterfrågan, billig energi och stabil geopolitisk miljö, har nått vägs ände.

För att accelerera den ekonomiska tillväxten i EU behöver man enligt Lintilä en hållbar ekonomi, mindre beroenden samt hinna ikapp Förenta staterna och Kina vad gäller innovation. Avgörande kommer att vara genomförandet av förslagen i konkurrenskraftskompassen.

– Om EU är politiskt och internt splittrat, är EU också svagt ekonomiskt och kan inte svara på utmaningen i det skärpta globala konkurrensläget, sade Lintilä.

Ville Kaunisto (Samlingspartiet) krävde att Europa skulle ha en aktivare roll i hanteringen av kriser. Enligt Kaunisto bör Europas vilja för förändring inte bero på yttre orsaker, såsom Rysslands anfallskrig eller Förenta staternas administration, utan på viljan att se till att Europa är en relevant kontinent också i framtiden.

– Det innebär lagstiftning som stödjer nya teknikmöjligheter och smidigare kapitalrörelser för att stödja små och medelstora företags tillväxt. Försvarsinvesteringarna borde erkännas som ansvarsfulla och nödvändiga. Vi måste öka stödet till Ukraina, sade Kaunisto.

Pauli Aalto-Setälä (Samlingspartiet) och Aki Lindén (SDP) deltog i debatten om genomförandet av de reviderade finanspolitiska reglerna.

Aalto-Setälä (Samlingspartiet) lyfte fram de stora behov som hänför sig till det europeiska militära försvaret. Ryssland utgör enligt Aalto-Setälä ett hot mot varje europeisk stat. EU:s eventuella gemensamma försvarsfinansiering borde dock riktas till Ukraina och länderna i främsta ledet, dit Europa i första hand försvaras.

– Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har föreslagit att den allmänna avvikelseklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten ska aktiveras för försvaret. Detta har skett tidigare inför ett gemensamt hot. Jag säger det så rakt som en finländare kan: om du vill ha fred, förbered dig för krig. Låt oss förbereda oss tillsammans, avslutade Aalto-Setälä.

Under samma debatt konstaterade Aki Lindén att en ökning av försvarsutgifterna inom ramen för de nya reglerna för EU:s finanspolitik är en stor utmaning för Finland som späds på av den åldrande befolkningen. För att kunna svara på situationen behövs reformer, i första hand finansiering av hälso- och sjukvården, sysselsättningsåtgärder och finansieringssystemet för pensionerna.

Ville Vähämäki (Sannfinländarna) deltog i debatten om prioriteringarna i EU:s kommande budgetram under konferensens utskottsdel.

I debatten efterlyste Vähämäki behovet av EU tar ifatt Förenta staterna och Kina vad gäller innovation. Enligt Vähämäki behövs det investeringar särskilt i industrin, såsom autonoma och smarta apparater. EU:s budget bör inte ökas, utan riktas effektivare, och sammanhållningspolitikens relativa andel bör sänkas, konstaterade Vähämäki. Samtidigt är det hela EU:s sak att hålla östra och norra Finland livskraftigt, sade han.

Oras Tynkkynen (De Gröna) talade i debatten om kapitalmarknaden om narrativens betydelse för att övertyga beslutsfattare och medborgare. Enbart logiska skäl räcker inte nödvändigtvis, utan man borde förklara till exempel varför det är viktigt för medborgarna att investera sina besparingar i Europa just nu när Europa utmanas och den geopolitiska situationen är instabil.