MENY
Turva – Hymy
Tyomies

Rinne risar regeringens språkexperiment: Tvåspråkigheten gynnar oss, vi ska vara stolta!

Kuva: Johan Kvarnström

Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne tycker att undervisningen i de båda nationalspråken är befogad och säger att SDP vill stärka kunnandet i nationalspråken.

 

 

Det är remissdebatt i riksdagen idag om regeringens förslag till språkexperiment, där undervisningen i det andra inhemska språket skulle bli frivillig för 2 200 elever.

– Vi ska vara stolta över att Finland är ett tvåspråkigt land. Tvåspråkigheten gynnar oss och därför är det viktigt att främja svenskan i Finland. Istället för regeringens språkexperiment borde vi utveckla språkundervisningen, se över när språkstudierna inleds och utvidga språkutbildningen, säger Rinne.

Enligt Rinne hör det till allmänbildningen att lära sig bägge nationalspråken.

– Det ökar förståelsen om vårt lands historia och om vår tvåspråkiga kultur. Det öppnar upp karriärmöjligheter och de nordiska marknaderna. Det svenska språket är vårt band till det övriga Norden.

Rinne säger att det för Socialdemokraterna, som värnar om allas lika möjligheter, är viktigt att språkexperimentet blir så begränsat som möjligt om det genomförs och att alla elever ges möjlighet att studera det andra nationalspråket.

– Jag hoppas att föräldrarna och eleverna inte väljer bort de utbildnings- och karriärmöjligheter som kunskaper i svenska innebär.

Diskussion

FFC: Demonstration mot aktiveringsmodellen – ”innehåller många problem”

Kuva: Jari Soini

FFC sammankallar beslutsfattarna inom förbunden och ordnar en politisk demonstration den 2 februari mot regeringens aktiveringsmodell.

 

Finlands största löntagarorganisation sammankallar förbundens beslutande organ till ett gemensamt möte den 23 januari.

Medborgarna upplever att aktiveringsmodellen är orättvis och det medborgarinitiativ som motsätter sig modellen har snabbt samlat nästan 130 000 underskrifter.

FFC förundrar sig över regeringens ohörsamhet.

– Medborgarinitiativet förtjänar en noggrann behandling i riksdagen. Vid mötet med förbundens beslutande organ går vi igenom vad vi kan föra för att få initiativet att framskrida snabbare, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.

Han påminner om att regeringen redan har skurit ner arbetslöshetsskyddet med 200 miljoner euro, när längden på arbetslöshetsskyddet förkortades med 100 dagar och självrisktiden förlängdes från fem till sju dagar. Dessutom har pendlingsregionerna förstorats och yrkesskyddet för arbetslösa har försvagats.

– Statsministerns påstående om att aktiveringsmodellen skulle förbättra arbetslöshetsskyddet stämmer inte. Aktiveringsmodellen förkortar självrisktiden med två dagar, men det handlar om att man tar tillbaka en nedskärning som tidigare har gjorts. Regeringens agerande är planlöst och går än hit, än dit.

– Att man intervjuar de arbetslösa med tre månaders mellanrum är en förbättring jämfört med tidigare, men också i den reformen haltar förverkligandet och långt ifrån alla arbetslösa har fått ta del av intervjuerna, påpekar Eloranta.

 

Många problem

Regeringen bereder som bäst en andra aktiveringsmodell som ytterligare skärper karenserna för dem som är arbetslösa. FFC föreslår att regeringen ska avbryta beredningen av den andra modellen och riva upp aktiveringsmodellen som trädde i kraft vid årsskiftet.

– Aktiveringsmodellen innehåller många problem. Hur kan man till exempel garantera att de arbetslösa snabbt får intyg av arbetsgivarna för kortjobb de utför, så att utbetalningen av dagpenning inte försenas.

Eloranta betonar att man i stället för att utöka byråkratin i arbetslöshetsskyddet måste gallra bland karenserna och förenkla systemet. Dessutom måste regeringen se till att det finns tillräckliga resurser för servicen för arbetslösa och göra det lättare för folk att flytta efter arbete.

FFC presenterar sin egen modell för aktiv jobbsökning vid mötet med förbundens beslutsfattare den 23 januari.

 

Diskussion

Min färd i rörelsen del 2: Experten

Kuva: Kari Hulkko
I denna artikelserie minns Jacob Söderman tillbaka på sitt liv och sin politiska bana.

”Mina krigstida somrar i Björköby hade gett mig en övertygelse att hjälpa skärgårdens, landsbygdens människor.”

Lue lisää

Historisk gärning för att hedra de som dog i fångläger eller dödades

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Maarit Feldt-Ranta är ordförande för Skötselföreningen för röda fångars minnesmärke i Ekenäs.

– Vi måste beskriva vad som skedde 1918 realistiskt men också blicka framåt, säger Maarit Feldt-Ranta som leder Skötselföreningen för röda fångars minnesmärke i Ekenäs.

Lue lisää

Professor i socialpolitik: Det centrala i vårdreformen är inte längre att minska ojämlikhet

Kuva: Roope Permanto

– Generellt så lever valfrihetslagen inte upp till de ambitioner som reformen ursprungligen hade om att minska ojämlikheten, förenkla systemen och integrera social- och hälsovården. De här aspekterna ges ingen central plats i utkastet, säger Helena Blomberg-Kroll, professor i socialpolitik vid Svenska social- och kommunalhögskolan.

 

Hon kommenterar vårdreformen i samband med att Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet ger sitt utlåtande om utkastet till valfrihetslagen.

I utlåtandet sägs att de språkliga konsekvenserna av social- och hälsovårdsreformen har inte utvärderas tillräckligt grundligt. Därtill sägs att reformens ursprungliga primära målsättning – att minska befolkningens hälso- och välfärdsskillnader – inte förverkligas.

I lagförslaget sägs att landskapen i mån av möjlighet ska se till att det finns svenskspråkig service som faller under kundsedels- eller det personliga budgetsystemet. Formuleringen är enligt utlåtandet otillräcklig och vag, samt innebär en risk för att den svenskspråkiga befolkningens möjligheter och rätt till service på sitt modersmål ytterligare försämras.

“Det finns en överhängande risk att de nya serviceproducenterna i stor utsträckning inte kommer att erbjuda service på svenska. De språkliga konsekvenserna har överlag inte utvärderats tillräckligt grundligt.” sägs i Helsingfors universitets pressmeddelande.

Där finns vidare en oro över att “nuvarande välfungerande strukturer så som specialiserade samkommuner för den svenskspråkiga befolkningen monteras ned” samtidigt som “det är oklart hur integreringen av servicen till fungerande svenskspråkiga servicehelheter kommer att garanteras i framtiden.”

 

Ur­sprung­li­ga mål­sätt­ning­ar­na upp­nås inte

Lagförslaget har fokus på att öka valfriheten, inte på att minska ojämlikheten bland befolkningen. Det finns lite bevis på att ökad valfrihet minskar ojämlikheten, enligt utlåtandet som befarar att det redan nu splittrade social- och hälsovårdsfältet kommer att bli ännu mer splittrat och svåröverskådligt:

“Lagutkastet utgår från en förenklad syn på vad valfrihet på en komplex och svåröverskådlig vårdmarknad betyder för den enskilda individen. För mer utsatta befolkningsgrupper vars livssituationer är komplexa och lösningar kräver koordinerade, enhetliga och långsiktiga lösningar, är lagförslaget speciellt problematiskt. Om klienterna har svårt att gestalta modellen är det inte möjligt att göra välinformerade val.”

Servicehandledning har förts fram som en lösning på valfrihetsmodellens komplexitet, men Svenska social- och kommunalhögskolan påpekar att detta är krävande och att det vore vettigare att förenkla servicesystemet.

Lagförslaget kritiseras också för att inte beakta de utmaningar som kommersiell marknadsföring medför, utmaningar som riskerar att förvrida klienternas bild av till exempel olika personliga servicebehov, serviceproducenter och kvalitetsaspekter.

Kundsedlar borde enligt utlåtandet introduceras stegvis och ha tillräckligt värde för att faktiskt leda till ökat självbestämmande: “Om klienten är tvungen att betala mellanskillnaden mellan kundsedeln och den service som klienten önskar, försätts klienterna i en ojämlik position.”

 

För snäv syn på so­ci­al­ser­vice

Socialserviceutbudet vid social- och hälsovårdscentralerna är enligt utlåtandet för begränsat för att möjliggöra en integration av tjänsterna. Där sägs att de mest utsatta medborgarna inte drar nytta av valfrihetsmodellen och att det är oklart hur integreringen av deras service kommer att ordnas i praktiken.

– Inom socialvården finns det klienter med komplexa livssituationer. Valfriheten är ett ännu större problem inom socialvården än inom hälsovården, säger professor Helena Blomberg-Kroll.

– Enligt lagförslaget kommer socialarbetarna att koncentreras till landskapens affärsverk. Det blir tunt med socialarbetsexpertis vid sote-centralerna. Socialt arbete borde integreras med den övriga servicen vid centralerna, säger Blomberg-Kroll.

 

 

Diskussion

Evenemang: Vi måste tala om 1918

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Maarit Feldt-Ranta vid röda fångars minnesmärke i Ekenäs.

Arbetarbladet ordnar en diskussion om år 1918 i Finland på Kulturhuset Karelia lördagen den 27 januari klockan 15. Chefredaktör Johan Kvarnström diskuterar med forskaren Matias Kaihovirta och riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta (SDP).

Lue lisää