Att sametingslagen revideras tycker Petra Laiti, förespråkare för samernas rättigheter, att är välkommet. Hon anser att den nuvarande sametingslagen är föråldrad.

– I och med att sametingslagen revideras stärks Sametingets legitimitet som institution i vilket ärenden som berör samerna behandlas.

– Det viktigaste i revideringen är att Sametinget ges det sista ordet om vem som ska definieras som same. För närvarande bestäms det här av Finska staten.

I sametingsvalen är det meningen att endast de som hör till de samiska folkslagen ska få rösta men inte andra som bor på det aktuella området i landskapet Lappland. Begränsningen av rösträtten motiveras med att i sametingsvalen avgörs ärenden som specifikt berör samerna.

Laiti tillägger att detta handlar också om urfolksrättigheter – urfolk har rätt att själva definiera vem som tillhör folket samt bestämma hur urfolkets självbestämmelse utförs.

Hon tycker att det borde vara självklart att Sametinget ska definiera vem som är same och inte finska staten. Hon tror inte heller att finländarna skulle vilja att en utomstående part skulle få avgöra vem som är finländare eller inte.

– Finland har ju hört till både Ryssland och Sverige tidigare i historien. Inte skulle finländarna heller ha velat att en institution i S:t Petersburg eller Stockholm skulle bestämma vem som anses vara finländare.

Också FN:s människorättskommitté har ansett att Finland kränker samernas självbestämmanderätt. Laiti anser dessutom att man hittills har på delvis felaktiga grunder definierat vem som är same. Hennes resonemang har också tidigare lyfts fram av flera grundlagsexperter, forskare och historiker.

Den tidigare tolkningen var diffus eftersom den inkluderade både folkslag och yrkesgrupper.

– Det finns sedan tidigare en definition på vem som var same, som inkluderar både samerna som folkslag och vissa andra personer som bor i Lappland. De senare uppfattas som samer på grund av att de är sysselsatta som bland annat fiskare eller inom skogsbruk.

Laiti konstaterar att frågan om vem som får kalla sig same är mycket känsligt. Men det finns också andra problemet i anknytning till samernas ställning den finska staten kan belastas för enligt Laiti.

– Förhållandena på samernas område i norra Finland förändras i samma takt som i resten av landet. Därför kan man inte nöja sig med att den här lagen revideras en gång på 25 år.

Revideringen av sametingslagen blev klar 15 maj i år.

Sametingets ordförande Tuomas Aslak Juuso tycker att Finland kränker samernas rättigheter som urfolk. “Det är viktigt att det sker en ändring här och att samernas kultur och språk ges möjlighet att leva vidare”.

“Finland kränker våra rättigheter som urfolk”

Tuomas Aslak Juuso är Sametingets ordförande. Han tycker att en revidering av Sametingslagen är nödvändig.

– Som den är nu tycker jag att Finland kränker samernas rättigheter som urfolk. Också FN:s människorättskommitté har uppmanat Finland att stärka samernas position i landet.

– Det är viktigt att samernas kultur och språk ges möjligheter att leva vidare.

Juuso lyfter också i sitt blogginlägg på Sametingets webbplats fram kritik för att Finland kränker samernas rättigheter.

Att Sametingslagen uppdateras innebär att Sametingets ställning förstärks. Men innan ändringarna träder i kraft ska de godkännas vid två instanser först.

– Den ska först godkännas av sametinget under hösten och sedan röstar riksdagen om ändringarna. Om ändringarna godkänns i de båda församlingarna träder den nya lagen i kraft nästa år.

Juuso skriver på Sametingets webbplats att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har tagit ställning i frågan om vem som får ställa upp i valet till Sametinget. Några kandidater nekades att ställa upp i sametingsvalen år 2019, trots att deras kandidatur hade godkänts av HFD. Det här är ett bevis på att det råder delade meningar om vem som får kandidera i valen.

Motstånd mot ändringarna i sametingslagen

Men trots att det finns en rätt så bred konsensus bakom kommitténs förslag om att samernas självbestämmanderätt ska förstärkas, finns det ändå en del riksdagsledamöter som inte stöder förslaget. I Hufvudstadsbladet nämns bland annat att Centern vill förhindra en revidering av sametingslagen.

För Petra Laiti kommer det här inte som en överraskning. Men Laiti poängterar att man inte ska sätta likhetstecken mellan Lappland och samernas marker.

– Det är inte ovanligt att politiker i Lappland för en ganska fientlig retorik gentemot samerna, särskilt på de områden där de flesta samer bor. Det här känns mycket frustrerande.

– Jag upplever att det finns politiker som vill använda Sametinget för kommunalpolitiska syften – men Sametinget är ju en regional aktör för alla sameområden i Finland.

Hon tillägger att riksdagsledamöterna från samma områden som de politiker som är avogt inställda mot samerna brukar sedan upprepa den fientliga retoriken i andra sammanhang och parlamentarikerna stöder just dessa lokalpolitiker, som vill utnyttja Sametinget för kommunalpolitik.

Sametinget i Finland verkar i Enare. Förutom i Finland har samerna folkvalda organ i både Sverige och Norge. Samer finns också i Ryssland men där är deras ställning mycket sämre än vad den är i Norden. I Ryssland finns det dessutom andra urfolk än samerna.

– Ledamöterna i riksdagen från Lapplands valkrets driver inte samernas intressen utan för i praktiken istället talan för den övriga befolkningen i valkretsen. De röstar också ofta emot ett förstärkande av Sametinget, säger Laiti.

– Det här visar än en gång hur laddad den om vem som ska få bestämma vem som är same.

Samernas huvudsakliga bosättningsområden i Finland är Utsjoki, Enontekis, Enare och norra delen av Sodankylä. I dessa kommuner är Centern största partiet i Utsjoki, Enontekis och Sodankylä medan Samlingspartiet är har flest ledamöter i fullmäktige i Enare.

Samerna är i majoritet bland befolkningen i Utsjoki medan de är i minoritet de tre övriga kommunerna. Det bor runt 9000 samer i hela Finland, 3600 i bosättningsområdena i norra Finland.

Tuomas Aslak Juuso ser det däremot som naturligt att det finns olika åsikter i olika samhällsfrågor, liksom den här.

– Jag förväntade mig nog att någon part skulle opponera sig mot de föreslagna ändringarna i Sametingslagen. Men jag hoppas att ändringarna i lagen kan godkännas av en majoritet, säger han.

Långvarig process

Sametingslagens revidering har gått långsamt framåt. Diskussionen har fortsatt under flera mandatperioder men nu är processen nästan i mål. Laiti säger att justitieministern är en av de ledande personerna i den här processen.

– Revideringen inleddes år 2014 då Jyrki Katainen (Saml.) var statsminister och Anna-Maja Henriksson (Sfp) justitieminister. Men vare sig Katainen eller hans efterträdare Alexander Stubb lyckades ro projektet i hamn.

– Också statsminister Juha Sipilä (C.) och justitieminister Antti Häkkänen (Saml.) arbetade med revideringen under åren 2015-2019.

Efter riksdagsvalet år 2019 har statsminister Antti Rinne, senare Sanna Marin, och justitieminister Anna-Maja Henriksson (Sfp) fortsatt med revideringen.

– Under processens gång har revideringen haft många svåra skeden. Under Katainens tid som statsminister spreds desinformation om revideringen och samerna. Den dåvarande ordförande i Sametinget, Klemetti Näkkäläjärvi, avträdde från posten och situationen var ganska dramatisk, säger Laiti.

– Och om ändringarna inte nu godkänns måste lagen beredas på nytt från början.

Vad borde ske annorlunda i framtiden?

– Vi borde komma bort från en kultur där det är långa perioder mellan revideringen av lagen. Den borde uppdateras oftare och i framtiden tror jag att man kommer att fokusera på mindre områden i lagen.

– Det är viktigt att samernas åsikt hörs om sametingslagen, säger Petra Laiti.

Tuomas Aslak Juuso är av samma åsikt. Han lyfter åter igen upp att samernas rättigheter måste respekteras.

– Som det är nu finns det vissa auktoritära tendenser från den Finska staten i frågan om vem som är same eller inte och vem som får rösta i sametingsvalet. Det här är samernas egna ärenden och det måste staten respektera, säger Tuomas Aslak Juuso.

John Eriksson