Minst lika viktigt är de otillräckliga investeringarna i strategiskt viktig infrastruktur, grön omställning av vår industri och gruvor med sällsynta jordartsmetaller. Utan dessa strategiska metaller – nu nästan totalt beroende av Kina – kan vi inte tillverka elbilar, datorer, smarta telefoner, flyg etc.

Och just Sverige – 600 meter från LKAB:s järnmalmsgruva i Kiruna ligger Per Geijer-fyndigheten med tio gånger högre halt av jordartsmetaller. Fyndigheten har klassats till hela Europas ”strategiska projekt” och har inom EU:s Critical Raw Material act, CRMA, fått ett snabbspår i tillståndsprövning. Det ska alltså gå snabbare än de tio år som prövningar nu tar för nya gruvor. Kanske så raskt som 2-3 år.

Om och när all prövning av svenska myndigheter mot andra riksintressen – all mark i området är statlig – är klara skulle LKAB sedan kunna dra igång utvisningen av Europas just nu största fyndighet av jordartsmetaller. Och eftersom utvinningen av järnmalmen redan sker i Kiruna så kan kostnaden för dessa jordartsmetaller bäras av pågående gruvdrift. Därmed skulle den produktionen kunna klara sig på marknaden, trots den stenhårda och nu helt dominerande konkurrensen från Kina.

Viktigt att allt förarbete som nu krävs av regering och olika myndigheter snabbas på om vi ska kunna stegvis minska vårt och Europas så starka Kina-beroendet av dessa strategiska metaller. Därutöver måste också annan viktig infrastruktur nu börja rustas upp i området. Inte minst den så sårbara Malmbanan. På några års sikt måste den bli dubbelspårig! LKAB har förlorat 1,5 miljard kronor på kapacitetsbrist och återkommande stopp på enkelspåriga Malmbanan. Hur kan det alls tillåtas fortsätta så. Dubbelspår och bättre underhåll av Sveriges viktigaste järnväg – Malmbanan! Och det kan ske bäst via statliga lån via Riksgälden till nära nollränta.

Men med SD-dominans i Kristerssons regering så händer för lite. Ibland rent trumpistiskt korkat. Som nu i sommar när järnvägen har problem vill SD-are skära ner med 2 000 tjänster på statliga Trafikverket. När de där snarare behöver fler branschkunniga civilingenjörer. Och om man vill få T-myndigheten ännu bättre fungerande så borde regeringen se att dela upp Trafikverket i ett Vägverk och Järnbanverk. Därtill ge järnvägsdelen mer resurser och förstatliga det just nu så uppsplittrade och otillräckliga järnvägsunderhållet. Särskilt som järnvägen nu släpar på ett underhållsberg på 90 miljarder kronor. Men sannolikt krävs en ny regering hösten 2026 innan det sker saker som redan borde ha påbörjats!?

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare