MENY

SDP: Finland bör underteckna FN:s kärnvapenförbud

Kuva: Foto: Pixabay

SDP:s partistyrelse tar i dagens utlåtande tydligt ställning för att Finland ska underteckna FN:s kärnvapenförbud.

 

I somras  enades 122 länder om ett avtal om en FN-konvention om kärnvapenförbud. Länderna har kunnat underteckna konventionen sedan den 20 september. Men frågan har kantats av bland annat USA:s antydningar om att samarbetet med USA och Nato kan försvåras för de länder som undertecknar avtalet. Speciellt i Sverige har detta uppmärksammats.

SDP anser att sådant inte ska påverka och att Finland borde skriva under konventionen. Partistyrelsen inleder sitt utlåtande med att konstatera att kärnvapen hotar hela mänsklighetens existens.

 

Fortsättningen på utlåtandet är i sin helhet följande:

 

”Kärnvapen hotar hela mänsklighetens existens. Den destruktiva kraften av världens 15 000 kärnspetsar räcker till för att göra jorden obeboelig många gånger om. Kärnvapen är inte medel för krigsföring utan för folkmord. Bara en enda kärnsprängning i Europa kan utsträcka sina förstörande effekter över hela kontinenten, även till Finland och finländarna.

Strävan att förbjuda användningen av kärnvapen fick fart på 1960-talet och ledde först till förbud mot kärnvapenprov och sedan år 1968 till icke-spridningsfördraget (NPT), som trädde i kraft två år senare.

Icke-spridningsfördraget har tre pelare: att förhindra spridningen av kärnvapen och att icke-kärnvapenstaterna förbinder sig till att inte skaffa dem samt att alla stater har rätt till fredlig användning av kärnenergi. Den tredje pelaren är att de fem ursprungliga kärnvapenmakterna förband sig till att främja stegvis nedrustning och slutligen ett totalt avskaffande av sina kärnvapenarsenaler.

Efter att fördraget trätt i kraft har en del länder avskaffat sina kärnvapenprogram, men Indien, Israel och Pakistan, som stod utanför avtalet, har istället utvecklat kärnvapen.  Det har även Nordkorea, som dragit sig ur avtalet, gjort.

Stormaktsledarna har tidvis lyft fram visionen om en värld utan kärnvapen. Trots detta har länder, som förbundit sig till icke-spridningsfördraget förgäves väntat på att kärnvapenstaterna på allvar skulle börja uppfylla sin skyldighet att nedrusta. Att kärnvapenstaterna förlitar sig på sina kärnvapen, lockar andra länder att tro att de kan skydda sin egen position och makt genom att skaffa kärnvapen.

 

För två år sedan påbörjade mer än 120 länder i FN en förhandlingsprocess, som har lett till att fördraget om fullständigt förbud mot kärnvapen godkänts och att det öppnats för underteckning. De alliansfria EU-länderna Irland, Österrike, Cypern, Malta och Sverige deltog i förhandlingarna från början.

SDP beklagar, att Finland inte var bland de här staterna. SDP anser att Finland borde godkänna fördraget om förbud mot kärnvapen och underteckna det. Finland och Sverige borde ha koordinerat sitt agerande redan från början, då en gemensam agenda skulle ha gett oss större vikt i förhandlingarna, och stött strävan till att korrigera svagheterna i fördraget.
Nedrustningen förutsätter självklart medverkan av alla kärnvapenstater, men det nya fördraget för sin del upprätthåller och ökar trycket på dem. Fördraget om kärnvapenförbud och icke-spridningsavtalet kompletterar varandra. Genom att ta del i processen som siktar på ett fullständigt kärnvapenförbud, tydliggör man, att Finland inte bygger sin säkerhet på någon stats kärnvapen.”

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion

Damberg: ”Vår rörelse ska förknippas med tro på framtiden”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Sveriges näringsminister Mikael Damberg och Pyry Niemi lyssnar på Ville Skinnari på seminariet på ABF-huset i Stockholm.

Sveriges näringsminister Mikael Damberg lyfter fram att Finland och Sverige har stora möjligheter på den digitala startup-sidan. Därför ska han besöka Helsingfors och Slush i höst.

Lue lisää