I mångt och mycket beror det på Ulf Kristerssons Tidö-regerings många tillkortakommanden mer än S egen, vassa oppositionspolitik som gör att läget så här ett år före nästa val är så gott för de kongressande Socialdemokraterna. Och där ombuden har att ta ställning till ett nytt partiprogram (10:e någonsin), 4 000 motioner, 10 000 att-satser och lyssna till ett och annat tal som kanske lyfter och höjer självförtroendet några snäpp till.

På frågan om S nu går åt höger eller vänster är nog snarare svaret lite både och. Men mest ändå att S går söderut – följer danska S-ledaren Mette Fredriksens linje. Tuffare krim- och migrationspolitik, ”arbetarepension” för arbetare som jobbat fysiskt tungt i 40 år ska kunna få lite tidigare pension än andra.

Det är tydligt hur Magdalena Andersson mer går ”Mette-vägen” än följer norska Arbeiderpartiets lite radikalare s-linje i skatte- och välfärdspolitiken. Och vars framgång med ”Jens Stoltenberg-effekten” (finansminister nu efter Nato-åren) ser ut att kunna leda till en Ap-seger i höstens val.

”Magda-sossarna” i Sverige vill dock, likt Norge, ha bort aktiebolagens marknadsvinster från skolområdet men inte ha arvs- och gåvoskatt men låta de högsta inkomsttagarna betala en särskild ”värnskatt” och bankerna en bankskatt. Behövs för att bidra, jämte en särskild ”försvarslånefond” på 250 miljarder kr, som ska bidra till att rusta upp Sveriges försvar och Sveriges samlade civilförsvar. Det sistnämnda inbegriper då även sjukvården, läkemedelsförsörjningen och transporternas infrastruktur.

Den där ”250 miljardersfonden” är samtidigt partiledningens och Magdalenas motdrag mot dem inom partiet som på kongressen vill att Sverige ska höja den rekordlåga statsskulden (nu 31 %) en god bit mer och även kunna gå med underskott i statsbudgeten – och satsa mer på att välfärden (sjukvård, socialförsäkringar etc) än som nu sker.

Men tydligt är att partiledningen vill hålla kongressen i strama tyglar och inte vill ha några överraskningar som stör och kan äventyra en kommande valseger och maktskifte hösten 2026. Sitt still i båten, följ den väg som partiledningen nu stakat ut i sina riktlinjer så ska vi tillsammans se till att det blir ökad tillväxt, investeringar, fler arbetslösa (nu rekordhög) i jobb igen (målet full sysselsättning) och att välfärden åter blir bättre för folket.

Sannolikt får också S-partiledningen i det mesta, men inte allt, som den och ”Magda-sossarna” vill när den 42:a kongressens summeras i skiftet maj/juni.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare

PS Jag har lyssnat på de finländska socialdemokraternas, SDP:s, ledare Antti Lindtmans gästtal på S-kongressen. Lindtman inledde med att berätta om hur hans mormor evakuerades från Karelen under Vinterkriget. Och hur mormodern var ett av 70 000 finländska barn som kom till Sverige under kriget. Viktigt med sådana berättelser och att de fortsätter spridas och ge kunskap.