Internationellt

Stora mängder bördiga jordar går förlorade varje år

Foto: Pixabay
Foto: Pixabay
Foto: Pixabay

Världens naturresurser utsätts för ett allt hårdare tryck i takt med att världsbefolkningen växer samtidigt som den globala konsumtionen ökar. Det slår FN-organet UNCCD fast i en ny rapport där man varnar för att utarmningen av världens jordar kan leda till matbrist.

Konsumtionen av världens markbaserade naturresurser har fördubblats under de senaste 30 åren, vilket lett till att en tredjedel av världens jordar nu har utsatts för markförstörelse, degradering. Det slår FN-organet mot ökenspridning, UNCCD, fast i en rapport som lanserades i samband med ett toppmöte som under förra veckan hölls i kinesiska Ordos.

Årligen går 15 miljarder träd och 24 miljarder ton bördiga jordar förlorade, enligt rapporten Global Land Outlook. Rapportförfattarna påpekar samtidigt att stora ekosystem är hotade, och att riskerna ökar i takt med klimatförändringarna.

I korthet handlar det om en ökad konkurrens mellan varor och tjänster som människor behöver – som mat, vatten och energi, och det behov som finns av att skydda andra ekosystem som reglerar och upprätthåller livet på jorden.

Enligt UNCCD har uppskattningsvis 20 procent av världens odlade marker mellan 1998 och fram till 2013 haft en minskad produktivitet. Detta är enligt rapporten särskilt oroande eftersom det samtidigt råder en ökad efterfrågan på just grödor och boskap som kräver särskilt stora resurser.

Markförstörelsen bidrar till klimatförändringarna och ökar utsattheten för miljontals människor – i synnerhet fattiga kvinnor och barn, enligt rapporten. UNCCD slår fast att över 1,3 miljarder människor, främst i utvecklingsländer, är beroende av åkermarker som är utsatta för förstörelse.

Detta leder även till en ökad konkurrens om knappa resurser, vilket i sin tur kan föranleda en ökad migration och minskad stabilitet, samtidigt som ojämlikheten mellan olika grupper ökar. Brist på vatten, utarmade jordar och ökenspridning leder till ökade sociala spänningar, skriver FN-organet.

Stigande temperaturer, förändrad nederbörd och ökad vattenbrist på grund av klimatförändringar kommer enligt rapportförfattarna att påverka hållbarheten och matproduktionen i mycket stora områden i världen.

UNCCD varnar för att man inom den nuvarande matproduktionen i världen har satsat på kortsiktig produktion snarare än vad som på sikt är miljömässigt hållbart. Det moderna jordbruket har gett en enorm ökning i produktiviteten, vilket minskat risken för svält i många delar av världen. Men samtidigt understryks i rapporten att satsningarna på monokultur – där bara ett växtslag åt gången odlas, genetiskt modifierade grödor och den intensiva användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel – gör produktionen ohållbar.

Konsekvenserna är tydliga. Enligt UNCCD står produktionen av mat för 70 procent av användningen av färskvatten och för 80 procent av avskogningen. Detta samtidigt som jordarna, som utgör grunden för den globala tillgången på mat, förorenas och förstörs i många områden, vilket på sikt kommer att leda till en minskad produktivitet.

– Markförstörelse och torkor utgör globala utmaningar som är intimt förknippade med de flesta, om inte alla, aspekter av mänsklig säkerhet och välstånd – i första hand tillgången på mat, arbete och migration, sade FN-organets chef Monique Barbut i samband med lanseringen av den nya rapporten.

I rapporten understryker UNCCD att en liten grupp har blivit rika på den icke-hållbara exploateringen av jordar, samtidigt som konflikter som hör samman med tillgången på marker har intensifierats i många länder.

Rapportförfattarna konstaterar att bortsett från vissa områden i Europa så var människans utnyttjande av jordbruksmarker i stort sett obetydligt i förhållande till jordens ekosystem fram till mitten av 1700-talet.

De regioner som enligt FN-organet kommer att ställas inför störst utmaningar är södra Afrika, Nordafrika, Sydasien och Mellanöstern. Det beror på flera faktorer, bland annat en snabb befolkningsökning och få alternativ för ett expanderande jordbruk, ökad konkurrens om vattenresurser och stora förluster av biologisk mångfald.

Samtidigt understryker UNCCD att de självdestruktiva trenderna kan vändas, eller åtminstone minimeras. I sitt tal påpekade Monique Barbut att det ligger i allas intresse att ta ”ett steg tillbaka” och omvärdera hur man ska hantera utmaningarna och kampen om resurserna.

Delningar

Dela denna artikel

Viikon 38 Demokraatti
ANI SUORASUU - Ann Selinille ei ryppyillä
VARAA PAREMPAAN - Eveliina Heinäluoma haluaa herättää puolueet Helsingissä
KUIN ERI PLANEELTA - SDP:n ja hallituksen sote-linjat eivät kohtaa
Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa