MENY

Stora mängder bördiga jordar går förlorade varje år

Kuva: Foto: Pixabay

Världens naturresurser utsätts för ett allt hårdare tryck i takt med att världsbefolkningen växer samtidigt som den globala konsumtionen ökar. Det slår FN-organet UNCCD fast i en ny rapport där man varnar för att utarmningen av världens jordar kan leda till matbrist.

Konsumtionen av världens markbaserade naturresurser har fördubblats under de senaste 30 åren, vilket lett till att en tredjedel av världens jordar nu har utsatts för markförstörelse, degradering. Det slår FN-organet mot ökenspridning, UNCCD, fast i en rapport som lanserades i samband med ett toppmöte som under förra veckan hölls i kinesiska Ordos.

Årligen går 15 miljarder träd och 24 miljarder ton bördiga jordar förlorade, enligt rapporten Global Land Outlook. Rapportförfattarna påpekar samtidigt att stora ekosystem är hotade, och att riskerna ökar i takt med klimatförändringarna.

I korthet handlar det om en ökad konkurrens mellan varor och tjänster som människor behöver – som mat, vatten och energi, och det behov som finns av att skydda andra ekosystem som reglerar och upprätthåller livet på jorden.

Enligt UNCCD har uppskattningsvis 20 procent av världens odlade marker mellan 1998 och fram till 2013 haft en minskad produktivitet. Detta är enligt rapporten särskilt oroande eftersom det samtidigt råder en ökad efterfrågan på just grödor och boskap som kräver särskilt stora resurser.

Markförstörelsen bidrar till klimatförändringarna och ökar utsattheten för miljontals människor – i synnerhet fattiga kvinnor och barn, enligt rapporten. UNCCD slår fast att över 1,3 miljarder människor, främst i utvecklingsländer, är beroende av åkermarker som är utsatta för förstörelse.

Detta leder även till en ökad konkurrens om knappa resurser, vilket i sin tur kan föranleda en ökad migration och minskad stabilitet, samtidigt som ojämlikheten mellan olika grupper ökar. Brist på vatten, utarmade jordar och ökenspridning leder till ökade sociala spänningar, skriver FN-organet.

Stigande temperaturer, förändrad nederbörd och ökad vattenbrist på grund av klimatförändringar kommer enligt rapportförfattarna att påverka hållbarheten och matproduktionen i mycket stora områden i världen.

UNCCD varnar för att man inom den nuvarande matproduktionen i världen har satsat på kortsiktig produktion snarare än vad som på sikt är miljömässigt hållbart. Det moderna jordbruket har gett en enorm ökning i produktiviteten, vilket minskat risken för svält i många delar av världen. Men samtidigt understryks i rapporten att satsningarna på monokultur – där bara ett växtslag åt gången odlas, genetiskt modifierade grödor och den intensiva användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel – gör produktionen ohållbar.

Konsekvenserna är tydliga. Enligt UNCCD står produktionen av mat för 70 procent av användningen av färskvatten och för 80 procent av avskogningen. Detta samtidigt som jordarna, som utgör grunden för den globala tillgången på mat, förorenas och förstörs i många områden, vilket på sikt kommer att leda till en minskad produktivitet.

– Markförstörelse och torkor utgör globala utmaningar som är intimt förknippade med de flesta, om inte alla, aspekter av mänsklig säkerhet och välstånd – i första hand tillgången på mat, arbete och migration, sade FN-organets chef Monique Barbut i samband med lanseringen av den nya rapporten.

I rapporten understryker UNCCD att en liten grupp har blivit rika på den icke-hållbara exploateringen av jordar, samtidigt som konflikter som hör samman med tillgången på marker har intensifierats i många länder.

Rapportförfattarna konstaterar att bortsett från vissa områden i Europa så var människans utnyttjande av jordbruksmarker i stort sett obetydligt i förhållande till jordens ekosystem fram till mitten av 1700-talet.

De regioner som enligt FN-organet kommer att ställas inför störst utmaningar är södra Afrika, Nordafrika, Sydasien och Mellanöstern. Det beror på flera faktorer, bland annat en snabb befolkningsökning och få alternativ för ett expanderande jordbruk, ökad konkurrens om vattenresurser och stora förluster av biologisk mångfald.

Samtidigt understryker UNCCD att de självdestruktiva trenderna kan vändas, eller åtminstone minimeras. I sitt tal påpekade Monique Barbut att det ligger i allas intresse att ta ”ett steg tillbaka” och omvärdera hur man ska hantera utmaningarna och kampen om resurserna.

ÄMNESORD

Diskussion

Kvinnor drabbas hårdast när civila samhället hotas

Kuva: Foto: Mercedes Sayagues/IPS
Aktivister i Zimbabwe kräver en rättvis del av makten.

Civilsamhällets utrymme krymper runt om i världen och det har en särskilt negativ effekt på kvinnliga aktivister och människorättsförsvarare. Detta uppmärksammades när civilsamhällets organisationer och aktivister från hela världen möttes i Fiji förra veckan under International Civil Society Week för att diskutera de mest akuta utmaningarna.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

”Politisk handling krävs i kampen mot havsföroreningar”

Kuva: Foto: Zadie Neufville/IPS
Uneps chef Erik Solheim säger att miljökostnaderna för det plastavfall som dumpas i haven ligger på minst åtta miljarder dollar om året.

Norrmannen Erik Solheim är chef för FN:s miljöprogram Unep och dess globala kampanj för att stoppa föroreningarna av världens hav. I denna intervju understryker han att det krävs politisk beslutsamhet för att målet ska kunna uppnås.

 

Norges tidigare miljöminister påpekar att politiskt ledarskap är avgörande i kampen mot föroreningarna av haven.

–En stor förändring är att det finns en ökad förståelse för frågan och en ökad insikt om de extremt allvarliga problem vi står inför. Som ett resultat av detta har vi sett flera olika nya initiativ.

Enligt Erik Solheim har även företrädare för den privata sektorn börjat agera på allvar, exempelvis genom att ändra hur de paketerar sina varor.

–Vissa stora nationella och internationella kedjor har exempelvis börjat byta ut plasten mot papper. Även stater har agerat, vilket är avgörande. Vissa länder har förbjudit mikroplast, vissa plastpåsar. Här har exempelvis Kenya, Rwanda och Bangladesh gått i täten.

Erik Solheim säger att det finns en växande förståelse för vad den marina nedskräpningen innebär.

–Vi måste få industrierna att ändra sig och människor måste använda sig av sin konsumentmakt.

Kampen mot plasten förs mot en mångmiljardindustri. Samtidigt visade en OECD-studie förra året att den ekonomi som världshaven står för har en stor tillväxtpotential, som dock hotas av havens försämrade hälsa.

–Regeringar måste se till att de som förorenar får betala för sig, och arbeta hårdare för återvinning, återanvändning och avfallshantering. Lösningen ligger i att se till att avfallet till att börja med inte hamnar i haven, säger Erik Solheim.

 

Plastproduktionen ökar

Enligt Unep-chefen kostar allt det plastavfall som hamnar i haven världen minst motsvarande åtta miljarder dollar om året.

–Men den beräkningen är säkerligen i underkant, om vi skulle räkna in de samlade långsiktiga konsekvenserna.

Varje år beräknas upp till över tolv miljoner ton plast hamna i haven, varav 80 procent kommer från landområden och hänger samman med bristande sophantering.

Enligt forskningsinstitutet Worldwatch Institute ökar samtidigt den globala produktionen av plast med mellan 4 och 5 procent varje år.

Plastavfallet sprider sig över hela världshaven. Till och med på en pytteliten obebodd ö i Stilla havet, som ligger långt från platser bebodda av människor, har flera ton av uppspolad plats återfunnits. Plast har även återfunnits på extrema havsdjup.

Vid sidan av plastavfallet drabbas världshaven också av de stora utsläpp som främst kommer via floder, vars vatten är förorenat av en rad olika näringssektorer, däribland jordbruket.

Vissa miljöaktivister menar att det krävs tuffa och impopulära åtgärder för att stoppa nedskräpningen av haven men att många folkvalda politiker drar sig för att genomföra dessa.

–Det handlar om att presentera miljöåtgärder på ett positivt och konstruktivt sätt. Vi får inte betrakta det som kostnader eller uppoffringar, utan som en möjlighet – något som gynnar hälsa, ekonomi och planeten i stort, säger Erik Solheim.

Han understryker att en ren natur även innebär affärsmöjligheter, eftersom turister inte vill spendera tid på en strand fylld av plastpåsar.

–Om inga åtgärder genomförs nu så får vi längre fram förbereda oss för den största kostnaden – förstörelsen av haven. Det är billigare att stopp föroreningarna nu än att tvingas rensa upp i framtiden. Det är det budskapet vi måste få fram, för att regeringarna kan känna sig inspirerade och stärkta att agera.

Diskussion

Bortslösad mat hade kunnat mätta alla hungrande

Kuva: Foto: Claudia Ciobanu/IPS
En tredjedel av all mat som produceras i världen beräknas på olika sätt gå förlorad, samtidigt som nästan en miljard människor tvingas gå hungriga.

En tredjedel av all mat på jorden som produceras för människor går på olika sätt förlorad, enligt FN. Den bortslösade maten skulle räcka för att stilla hungern hos alla människor som tvingas gå till sängs hungriga.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

”Vi är så jämställda i Norden, men inte i näringslivets toppskikt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Tove Dahlgren.

Anders är det vanligaste namnet för verkställande direktörer och styrelseordföranden för börsbolag i Sverige. Det gäller även i rekryteringens beredning. Anders väljer alltså Anders och frågan är hur man bryter ”Anders kretslopp”. Motsvarande utmaning finns i ännu större grad i Finland.

Lue lisää

Diskussion

Små östater vill rusta mot klimathot

Kuva: Foto: Desmond Brown/IPS
Paradiset Dominica förvandlades till katastrofområde i samband med orkanen Maria i september 2017.

Små östater behöver kunna stå emot klimatförändringarnas effekter. Dominica satsar på att bli världens första klimatresilienta nation med kapaciteten att kunna hantera klimatförändringar och samtidigt kunna fortsätta utvecklas.

Lue lisää

Diskussion