MENY

Större ansträngningar krävs för att få bort barnarbetet

Kuva: Foto: Daniel Gutman/IPS
Förra veckan samlades runt 2 000 deltagare från 190 länder i den argentinska huvudstaden för en konferens om det globala målet att avskaffa barnarbetet i världen.

FN-organet ILO varnar för att målet om att utrota barnarbetet till 2030 inte kommer att nås om inte ansträngningarna trappas upp dramatiskt.

 

Drygt 152 miljoner barn mellan 5 och 17 år arbetar i världen.

– Medan antalet barn som arbetar har minskat från 162 miljoner till 152 miljoner sedan 2013 har antalet barn som arbetar i landsbygdsområden ökat från 98 miljoner till 108 miljoner, förklarar Bernd Seiffert från FAO.

Ett av FN:s mål i Agenda 2030 är att utrota barnarbete till 2025.

Kampen mot barnarbete stod i fokus vid en internationell konferens som hölls i Buenos Aires 14 till 16 november. Konferensen organiserades av det argentinska arbetsdepartementet i samarbete med ILO och syftet var att bedöma vilka framsteg som har gjorts sedan ett tidigare möte i Brasiliens huvudstad Brasilia 2013.

Bernd Seiffert påpekar att barnarbetet främst är koncentrerat inom jordbruket och att det där blir allt vanligare.

Omkring 71 procent av barnarbetet finns inom jordbrukssektorn och 42 procent av arbetet räknas som farligt och utförs inom informell sektor och i små familjejordbruk där barnen inte får någon lön, enligt ILO.

– Vi har hört mycket om barnarbetet inom globala leverantörskedjor men de flesta pojkar och flickor arbetar lokalt inom matproduktionen, säger Bernd Seiffert.

Världens ledare, internationella organisationer, fackförbund och företagare som fanns på plats vid konferensen var eniga om att barnarbetet minskar i alltför långsam takt.

– Vi vet att barn används eftersom de utgör den billigaste arbetskraften. Men jag frågar mig hur länge vi ska fortsätta att komma till dessa konferenser och upprepa samma saker. Nästa möte bör hållas enbart om det finns framgångar att fira, sade hedersgästen Kailash Satyarthi som ihärdigt kämpat mot barnslaveri i Indien och som fick Nobels fredspris 2014.

Inga barn fanns på plats vid konferensen. Barn kom endast till tals genom en undersökning som presenterades med titeln ”It’s Time to Talk”. Civilsamhällets organisationer har i studien intervjuat över 1 800 barn mellan 5 och 18 år som arbetar. Studien omfattar barn i 26 länder och visar att barn i huvudsak arbetar för att hjälpa till med familjeförsörjningen och att de största problemen handlar om under vilka förhållanden som de arbetar.

– Barn som arbetar har inte något alternativ och vi bör inte kriminalisera utan skydda dem och se till att de förhållanden under vilka de utför arbete inte innebär att de utsätts för risker eller hindrar dem från att gå i skolan, säger Anne Jacob från den tyska organisationen Kindernothilfe som medverkat i undersökningen.

Hon påpekar att det är skandalöst att problemen med barnarbete tas upp på en konferens där det inte erbjuds någon möjlighet att lyssna på barnen.

– Efter att ha pratat med barnen förstod vi att det inte finns någon global lösning på det här problemet, utan att det endast är möjligt att ta itu med de strukturella orsakerna lokalt, säger hon till IPS.

Diskussion

”Politisk handling krävs i kampen mot havsföroreningar”

Kuva: Foto: Zadie Neufville/IPS
Uneps chef Erik Solheim säger att miljökostnaderna för det plastavfall som dumpas i haven ligger på minst åtta miljarder dollar om året.

Norrmannen Erik Solheim är chef för FN:s miljöprogram Unep och dess globala kampanj för att stoppa föroreningarna av världens hav. I denna intervju understryker han att det krävs politisk beslutsamhet för att målet ska kunna uppnås.

 

Norges tidigare miljöminister påpekar att politiskt ledarskap är avgörande i kampen mot föroreningarna av haven.

–En stor förändring är att det finns en ökad förståelse för frågan och en ökad insikt om de extremt allvarliga problem vi står inför. Som ett resultat av detta har vi sett flera olika nya initiativ.

Enligt Erik Solheim har även företrädare för den privata sektorn börjat agera på allvar, exempelvis genom att ändra hur de paketerar sina varor.

–Vissa stora nationella och internationella kedjor har exempelvis börjat byta ut plasten mot papper. Även stater har agerat, vilket är avgörande. Vissa länder har förbjudit mikroplast, vissa plastpåsar. Här har exempelvis Kenya, Rwanda och Bangladesh gått i täten.

Erik Solheim säger att det finns en växande förståelse för vad den marina nedskräpningen innebär.

–Vi måste få industrierna att ändra sig och människor måste använda sig av sin konsumentmakt.

Kampen mot plasten förs mot en mångmiljardindustri. Samtidigt visade en OECD-studie förra året att den ekonomi som världshaven står för har en stor tillväxtpotential, som dock hotas av havens försämrade hälsa.

–Regeringar måste se till att de som förorenar får betala för sig, och arbeta hårdare för återvinning, återanvändning och avfallshantering. Lösningen ligger i att se till att avfallet till att börja med inte hamnar i haven, säger Erik Solheim.

 

Plastproduktionen ökar

Enligt Unep-chefen kostar allt det plastavfall som hamnar i haven världen minst motsvarande åtta miljarder dollar om året.

–Men den beräkningen är säkerligen i underkant, om vi skulle räkna in de samlade långsiktiga konsekvenserna.

Varje år beräknas upp till över tolv miljoner ton plast hamna i haven, varav 80 procent kommer från landområden och hänger samman med bristande sophantering.

Enligt forskningsinstitutet Worldwatch Institute ökar samtidigt den globala produktionen av plast med mellan 4 och 5 procent varje år.

Plastavfallet sprider sig över hela världshaven. Till och med på en pytteliten obebodd ö i Stilla havet, som ligger långt från platser bebodda av människor, har flera ton av uppspolad plats återfunnits. Plast har även återfunnits på extrema havsdjup.

Vid sidan av plastavfallet drabbas världshaven också av de stora utsläpp som främst kommer via floder, vars vatten är förorenat av en rad olika näringssektorer, däribland jordbruket.

Vissa miljöaktivister menar att det krävs tuffa och impopulära åtgärder för att stoppa nedskräpningen av haven men att många folkvalda politiker drar sig för att genomföra dessa.

–Det handlar om att presentera miljöåtgärder på ett positivt och konstruktivt sätt. Vi får inte betrakta det som kostnader eller uppoffringar, utan som en möjlighet – något som gynnar hälsa, ekonomi och planeten i stort, säger Erik Solheim.

Han understryker att en ren natur även innebär affärsmöjligheter, eftersom turister inte vill spendera tid på en strand fylld av plastpåsar.

–Om inga åtgärder genomförs nu så får vi längre fram förbereda oss för den största kostnaden – förstörelsen av haven. Det är billigare att stopp föroreningarna nu än att tvingas rensa upp i framtiden. Det är det budskapet vi måste få fram, för att regeringarna kan känna sig inspirerade och stärkta att agera.

Diskussion

Bortslösad mat hade kunnat mätta alla hungrande

Kuva: Foto: Claudia Ciobanu/IPS
En tredjedel av all mat som produceras i världen beräknas på olika sätt gå förlorad, samtidigt som nästan en miljard människor tvingas gå hungriga.

En tredjedel av all mat på jorden som produceras för människor går på olika sätt förlorad, enligt FN. Den bortslösade maten skulle räcka för att stilla hungern hos alla människor som tvingas gå till sängs hungriga.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

”Vi är så jämställda i Norden, men inte i näringslivets toppskikt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Tove Dahlgren.

Anders är det vanligaste namnet för verkställande direktörer och styrelseordföranden för börsbolag i Sverige. Det gäller även i rekryteringens beredning. Anders väljer alltså Anders och frågan är hur man bryter ”Anders kretslopp”. Motsvarande utmaning finns i ännu större grad i Finland.

Lue lisää

Diskussion

Små östater vill rusta mot klimathot

Kuva: Foto: Desmond Brown/IPS
Paradiset Dominica förvandlades till katastrofområde i samband med orkanen Maria i september 2017.

Små östater behöver kunna stå emot klimatförändringarnas effekter. Dominica satsar på att bli världens första klimatresilienta nation med kapaciteten att kunna hantera klimatförändringar och samtidigt kunna fortsätta utvecklas.

Lue lisää

Diskussion

Fler vill se utvidgat flyktingbegrepp

Kuva: Foto: Catherine Wilson/IPS
Tusentals människor är sedan flera generationer tillbaka bosatta på konstgjorda öar i Salomonöarna. Befolkningen på ön Raolo är en av många som nu hotas av klimatförändringarna.

Allt fler människor tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringarna. Ändå erkänns inte klimatflyktingar inom FN:s flyktingkonvention.

Lue lisää

Diskussion