Den lag som antogs i våras innebär att den som gör sig skyldig till könsstympning kan dömas till upp till tre års fängelse. Lagen anses vara ett stort progressivt steg framåt i landet där en revolution för ett drygt ett år sedan ledde till att diktatorn Omar al-Bashir förlorade makten.

Enligt FN:s befolkningsfond har 88 procent av landets kvinnor i åldern mellan 15 och 49 år utsatts för någon form av könsstympning. Tillämpningen av den nya lagen ställs därmed inte bara mot kulturella traditioner, utan också effekterna av den pandemi som lett till att könsstympningarna har kunnat fortsätta bakom stängda dörrar.

Lagen ratificerades den 10 juli i år, nästan tre månader efter att den godkändes. Under perioden där emellan riskerade de som utför könsstympningar endast att få sina verktyg konfiskerade.

Sedan kom pandemin, då landets skolor stängde. Och det framstår som att många familjer utnyttjade den tiden till att genomföra omskärelsen av flickor.

Sufian Abdul-Mouty som arbetar för FN:s befolkningsfond, UNFPA, i Sudan, säger att det visserligen inte finns någon exakt statistik över hur många som blivit könsstympade sedan pandemin inleddes – men uppger samtidigt att det kommit rapporter om att fallen har ökat i olika delar av landet.

Även Tamador Ahmed Abdalla, som arbetar för Unicef i landet, säger att barnfondens uppgifter visar att antalet fall har ökat i flera av landets delstater. Många av dem som arbetar med frågan uppges anse att många familjer utnyttjat att deras barn inte kunnat gå i skolan i samband med pandemin.

Jarai Sabally, vid kvinnoorganisationen Donor Direct Action, menar dock att pandemin snarare bara tidigarelagt den period varje sommar år då många genomför könsstympningar i både Sudan och Somalia. Hawa Aden Mohamed, som arbetar för organisations somaliska partnerorganisation, säger att många föräldrar i samband med skollovet tar med sina döttrar ut på landbygden för att där genomföra könsstympningarna.

Experter menar att om den nya lagen i Sudan också ska börja tillämpas, så krävs det också omfattande utbildningsinsatser.

Sufian Abdul-Mouty vid UNFPA säger att många familjer känner en oro för att drabbas av social stigmatisering om de inte följer normerna kring könssstympning.

– Myndigheterna måste först fokusera på att öka kunskaperna på lokal nivå, för att öka acceptansen för lagen, säger Sufian Abdul-Mouty.

Det viktigaste att nå ut med är vilka bestående skador som könsstympning innebär. Men landets medier har länge dominerats av nyheter om pandemin, vilket inneburit att lagen mot könsstympning hamnat i bakvattnet, påpekar Tamador Ahmed Abdalla vid Unicef.