– I en nödsituation är Nödcentralsverket den första länken i kedjan av myndighetshjälp. Om man inte kan svara på ett nödsamtal i flera minuter, kan man förlora dyrbar tid när det gäller att rädda ett människoliv. Särskilt i våldssituationer är det ett problem om man t.ex. inte får tag på nödcentralen på grund av köbildning och man får inte myndighetshjälp i tid. Då kan våldssituationen hinna fortsätta väldigt länge och i det värsta fallet leder det till svåra skador eller även till offrets död, konstaterar Kymäläinen.

Under högtidsdagar som midsommar och jul kan man förtära mycket alkohol eller övriga rusmedel och det syns i exempelvis vålds-, trafikolycks- och rattfylleristatistiken. Nödcentralen är den första myndigheten som hjälper i en nödsituation, ger instruktioner och råd till den som ringer och förmedlar nödmeddelandet vidare till hjälpande myndigheter som polisen, räddningsverket, eller social- och hälsovården.

Enligt Nödcentralsverket kan nödcentralerna ha enstaka rusningstoppar men de är ganska sällsynta. Kymäläinen frågar regeringen i sitt skriftliga spörsmål hur den försäkrar att myndighetshjälp finns att tillgå i nödsituationer så fort som möjligt och hur den tryggar tillräckliga personalresurser åt Nödcentralsverket också under rusningstider.

– Man svarar alltid på nödsamtal i den ordnignen som man har ringt. Om den närmaste nödcentralen inte hinner svara dirigeras samtalet till en jourhavande person från en annan nödcentral. Nödsituationer kan ändå utveckla sig snabbt och i det värsta fallet kan det gå avgjort för mycket tid för att exempelvis polisen eller ambulansen hinner i tid för att lösa till exempel en våldssituation. Man borde fundera på om man kunde vara bättre förberedd för sådana tidpunkter där man kan förutse att det blir köbildning i nödcentralen som högtidsdagar. Man kan fråga sig om det går att svara till behovet av hjälp på ett tillräckligt sätt med nödcentralernas nuvarande personalresurser, avslutar Kymäläinen.