Partiet växte och blev starkt under kejsarriket. Under Weimardemokratins slutfas fördes sedan en offerrik kamp mot landets våldsamma omdaning till en förödande nationalsocialistisk diktatur.

Efter andra världskrigets slut återupplivades SPD och lyckades på nytt att delta i den demokratiska tävlan för att ge impulser för social rättvisa i samhället.

Tidigare regeringschefer som Willy Brandt, Helmut Schmidt eller Gerhard Schröder står för brett förankrade socialdemokratiska värderingar i Tyskland.

Landets federala struktur medför dessutom att inflytandet även fortsatte i perioder med borgerlig regeringsmajoritet i Bonn eller Berlin.

SPD har varit med om motgångar och kriser förr. Kampen för att hävda sig är således inget nytt fenomen.

Riskabel nedgång

Att det inte finns någon tacksamhet i politiken för historiska förtjänster är ingen nyhet.

Aktuellt leder socialdemokraten Olaf Scholz som bekant den s k trafikljuskoalitionen med De gröna och det liberala partiet FDP.

Dess aktuella status liknar dessvärre redan under en lång tid en balansgång på ett rakblad. Alliansens sammanhållning är fragil och saknar nya impulser för en förtroendeingivande stabilitet.

Läget förvärrades ytterligare några grader sedan det rött-grönt-gula fiaskot under valet till EU-parlamentet. Intrycket förstärks att trafikljusets signalsystem hotas av en kortslutning med allvarliga politiska olycksrisker som konsekvens.

Resultatanalysen talar ett tydligt språk. De största borgerliga oppositionspartierna CDU/CSU är nästan lika starka som regeringskoalitionen. Dessutom ligger det högerextremistiska AfD före SPD på andra plats i förbundsrepubliken.

Många färska opinionsmätningar bekräftar den trenden.

För höstens delstatsval i östra Tyskland prognostiseras fortsatta högerextremistiska landvinningar samt framgångar för Sahra Wagenknechts parti BSW.

För SPD finns enligt den analysen på kort sikt inget ljus vid horisonten.

Budgetdilemma

Under pågående fotbolls-EM avleds en del av uppmärksamheten bort från det politiska maktspelet i Berlin.

Men det är minst lika spännande och dramatiskt. I särskilt fokus under de närmaste veckorna står förhandlingarna om höstbudgeten.

På grund av författningsdomstolens besked om att regeringen måste iaktta den s k upplåningsbromsen pågår en dragkamp om ett tvåsiffrigt miljardbelopp som FDP:s finansminster Christian Lindner avser som en nödvändig sparåtgärd.

Inte minst inom SPD jäser f n ett hörbart motstånd. Det som fruktas är att rödpennan kommer att gå ut över sociala utgifter.

I den kontroversiella debatten kräver främst FDP och även oppositionspartierna CDU/CSU allt som oftast en minskning av det s k Bürgergeld som utbetalas till personer utan arbetsinkomster eller a-kassaförmåner.

Till kritiken hör att ett belopp som ska täcka grundbehoven samt hyran även betalas ut till hundratusentals ukrainska flyktingar.

Att det ryska anfallskriget mot Ukraina dessutom medför högre försvarsansansträngningar är inget som underlättar budgetförhandlingen inom den motstridiga alliansen.

Hamletfråga

I en del av medierna framställs konflikten redan med William Shakespeares berömda spörsmål om ”att vara eller icke vara” i pjäsen Hamlet.

Om och hur svaret kommer att formuleras är i skrivande stund obekant.

Till spekulationernas sfär hör emellertid bl a en förtroendeomröstning av förbundskansler Olaf Scholz.

Målsättningen vore då att pressa FDP till eftergifter för att skapa undantag för upplåningbromsen.

Filosofen Peter Sloterdijk 2016. (Foto: Greg Salibian/Fronteiras de Pensamento/Wikimedia Commons)

I en intervju med veckotidningen Die Zeit erinrade den kände tyske filosofen Peter Sloterdijk om FDP-ledarens berömda utspel från 2017-års havererade koalitionsförhandlingar med CDU/CSU och De gröna.

”Det är bättre att inte regera än att regera felaktigt”, ansåg Christian Lindner då.

I tolkningen ingår att även ett nyvalsalternativ cirkulerar som ett inslag på debattagendan. Inget kan fullständigt uteslutas.

Den politiska atmosfären är som ett annalkande åskväder, man känner att det kan vara olycksbådande, hör mullrandet i fjärran, men är ovetande om och när blixten slår ner.