Och det är där skon klämmer. Det var en bra sak att 2016 tidigarelägga svenskundervisningen till årskurs 6, men det var dåligt att antalet årsveckotimmar minskade i årskurs 7-9.

– Det man vann med tidigareläggning förlorade man i avbruten språkstig, summerar nätverkets projektchef Mikael Hiltunen.

Vissa kommuner har förvisso kompenserat med mera svenskundervisning, men nätverket önskar förstås att alla skulle göra det.

– I värsta fall kan timmarna i högstadiet fördelas så att man inte alls har svenska i årskurs 9 vilket är problematiskt för vidare studier. Därför vill vi att nästa regering satsar på B1-svenska i högstadiet, säger Hiltunen.

Ett sätt är att låta kommunerna ansöka om stöd från Undervisnings- och kulturministeriet och inom ramen för valbara kurser erbjuda eleverna mer svenska.

På onsdagens infotillfälle för pressen talade Seija Westerholm, vice ordförande för svenskalärarna i Finland, varmt för förslaget. Hon har i det dagliga arbetet upplevt dagens system både med och utan kompensationen som Esbo gått in för.

Innan kompensationen blev arbetet lidande, bedömer hon.

– Nu är situationen helt annorlunda. Nu har det varit underbart att undervisa där. Jag måste tacka Esbo för att staden har tänkt efter, sade Westerholm.

Även nätverkets ordförande Paavo Lipponen talade varmt för förslaget.

– Det handlar om barnens och ungdomarnas intresse och framtid, så att man har bättre möjligheter till fortsatta studier. Det är också viktigt på arbetsmarknaden. Två av mina döttrar har examen i Sverige. Det är ett bra alternativ för ungdomar att välja svenska i studentexamen. Svenskan behövs absolut på nionde klassen då elevernas gör val om sin framtid.

Svenska nu har diskuterat förslaget med de politiska partierna. Det finns enligt Mikael Hiltunen en utbredd uppfattning om att förslaget är motiverat eftersom syftet med tidigareläggningen av språkundervisningen aldrig var att försämra undervisningen i högstadiet.

– Det har sjunkit in hos partierna att det inte gick helt som det var meningen. Tanken var att kompensera för timmarna i högstadiet senare.

– Sen finns det en del frågetecken när det gäller att införa mera timmar i timfördelningen, men den här modellen finns det brett stöd för.

Även representanter för Sannfinländarna och Blå framtid – två partier som brukar kritisera svenska språkets ställning – har i varje fall lyssnat artigt i diskussionerna.

Antalet årsveckotimmar undervisning i svenska har minskat drastiskt sett ur ett längre tidsperspektiv. Antalet årsveckotimmar 1955 var 15. 1995 var antalet nere i 6. Nu är de 4.