I avsnittet avslöjas vem som tippade vinnaren rätt i poddens femte avsnitt, Rebecca eller Jacob. Diskussionen handlar till en stor del om varför Joe Biden vann och vad Donald Trump kan göra åt saken nu när han inte vill erkänna valresultatet som legitimt.

Storbjörk betonar att coronavirusläget och Bidens medvetna satsningar i viktiga delstater båda var av central betydelse.

Lappalainen är inte heller särskilt överraskad av resultatet utan anser att Trump hade problem både med valkampanjen och presidentskapet.

Åkers utgick ifrån att Trump skulle ta en ledning i rösträkningen och sedan skulle poströsterna avgöra resultatet när de väl räknas.

Ingen tror särskilt mycket på sannolikheten att Trump helt enkelt erkänner att han har förlorat valet.

– Vad annat kan Trump göra än att försvinna och inte delta i festligheterna när Biden blir president? Statskupp är det enda han kan försöka, varslar Lappalainen som dock inte tror att det finns möjligheter att genomföra en kupp.

Lappalainen ser en grundläggande obalans i det att Demokratiska partiet har en sådan övervikt i Kalifornien och New York som är deras två största delstater, medan Republikanska partiet måste satsa hårt på Texas och Florida. Att Biden var konkurrenskraftig i delstater som var stora och viktiga för Trump hade stor betydelse för utgången av valet, även om han förlorade i några centrala delstater.

– Bland de unga fanns det en jättestor vilja att bli av med Trump, konstaterar Lappalainen.

Storbjörk tror att Demokratiska partiet var enat på ett annat sätt än i valet 2016 och anhängarna av Bernie Sanders bidrog mer aktivt till valresultatet i år trots att det inte gick vägen för deras favoritkandidat.

– Secret Service får bära ut Trump, säger Storbjörk om möjligheten att presidenten inte självmant lämnar sitt ämbete i januari.

Åkers ser det som naturligt att Biden var en favorit bland nästan alla utom den yttersta högern i länder utanför USA.

– Trump är så extrem åt ett håll, konstaterar Åkers.

Lappalainen tvivlar på att valdeltagandet kommer att vara lika högt när Georgia ännu går till senatsvalets andra omgång den 5 januari och maktbalansen i senaten avgörs. I presidentvalet var valdeltagandet väldigt högt för amerikanska förhållanden. Det har talats om att ungefär 67 procent av de röstberättigade deltog i valet när det vanliga har varit mellan 50 och 60 procent.

Åkers undrar vad som kommer att hända med proteströrelser som Black Lives Matter, #metoo och Fridays for Future när deras fiende, president Trump, lämnar den politiska scenen. Annars tror hon att det går bra för progressiva krafter i USA trots att Biden inte kan räknas som vänster.

Lappalainen tror att ungdomarna är såpass engagerade inte minst i klimatfrågan att ensaksrörelserna kommer att klara sig bra men man vet inte om de kommer att rösta i politiska val lika ivrigt som i det här valet. Om Mitch McConnell och republikanerna behåller majoriteten i senaten, misstänker Lappalainen att de kommer att sätta sig på tvären och då blir det inga sådana omfattande reformer som speciellt progressiva vänsterdemokrater önskar sig de kommande två åren. Det kommer att finnas en ny möjlighet till att erövra majoriteten i senaten i mellanårsvalet 2022 om republikanerna behåller ett eller två av sina mandat i Georgia.