Nyheter

Tuula Haatainen på FSD:s kongress: “Regeringen har beslutat att avveckla vårdskulden”

Foto: Topi Lappalainen
Arbetsminister Tuula Haatainen inledde den allmänpolitiska debatten på FSD:s kongress.

Den allmänpolitiska diskussionen på FSD:s kongress i Vanda inleddes av arbetsminister Tuula Haatainen.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Haatainen betonade i sitt tal att vårdskulden är något som det nu gäller att ta itu med.

 

– Regeringen har beslutat att avveckla vårdskulden och den eftersatta servicen med en helhet på 450 miljoner euro.

 

Områdesvalet i januari är enligt Haatainen synnerligen viktigt. Man ska få tillräckliga tjänster av hög kvalitet vid rätt tidpunkt och på det egna modersmålet, också på svenska.

 

– Det gäller tillgång till vård i rätt tid samt omsorg om personalens välmående.

 

– En resurs för fungerande tjänster är de människor som utför tjänsterna, sade Haatainen.

 

Bristen på arbetskraft inom social- och hälsovårdssektorn oroar arbetsministern som själv har arbetat som sjukskötare inom äldrevården.

 

– En del av dem som arbetar inom branschen upplever en brist på uppskattning och överväger byte av bransch och det är allvarligt.

 

– Läget börjar vara alarmerande speciellt inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och när det gäller kompetent personal inom elevvården, fortsatte Haatainen.

 

Ministern talade om nationalspråkstrategin och behovet av att trygga tillgången på svenskspråkig arbetskraft. En annan sak hon lyfte upp var behovet av utländsk arbetskraft.

 

– Företagen måste vara villiga att rekrytera utländska experter och företagen måste vara kunniga att göra internationella rekryteringar.

 

Som regeringens mål nämnde Haatainen att trefaldiga antalet utländska studenter på högskolenivå och att tre fjärdedelar av utländska studerande skulle stanna i Finland och hitta arbete här. Hon nämnde också att ställningen för personer som utnyttjats av arbetsgivare har underlättats.

 

– Vi tror inte att sysselsättningen blir bättre genom att man straffar arbetslösa. I de övriga nordiska länderna har man erfarit att arbetslöshetstiden kan förkortas genom att man satsar på sysselsättningstjänsterna, konstaterade Haatainen.

 

Kommunerna har goda förutsättningar att erbjuda kunderna målinriktade tjänster som är anpassade till den lokala arbetsmarknaden”

 

Att trygga tillgången till sysselsättningstjänsterna även på svenska hör till regeringens målsättningar och sedan är det enligt Haatainen viktigt att värna om de språkliga rättigheterna när sysselsättningstjänsterna överförs till kommunerna år 2024.

 

– Kommunerna har goda förutsättningar att erbjuda kunderna målinriktade tjänster som är anpassade till den lokala arbetsmarknaden, betonade Haatainen.

 

Besöket hos Samhall i Stockholm hade gett ministern ett positivt intryck, både mötet med bolagsledningen och personer som hade fått arbete genom Samhall.

 

– Det var mycket värdefullt att höra om erfarenheterna i Sverige, sade Haatainen som nämnde som socialdemokratins mål ett rättvist välfärdssamhälle där var och en får de tjänster de behöver.

 

40 procent mera till sysselsättningstjänsterna lovade Haatainen till Martin Nybom från Karis-Billnäs Socialdemokrater som beklagade bristen på resuser när det gäller kommunförsöket. Enligt Haatainen ska regeringen höja resurserna till den nordiska nivån.

 

Till Christer Bogren från Malax socialdemokrater som tog upp pensionärernas situation lovade Haatainen att SDP arbetar för att höja de lägsta pensionerna på nytt.

 

– Det viktigaste är att man kan leva vanligt och känna sig välmående, sade Haatainen.

 

Till Arseniy Lobanovskiy från Socialdemokratiskt Forum som talade om välfärdssamhället betonade Haatainen vikten av att alla har jämlika möjligheter att få tillgång till social- och hälsovårdstjänster, inklusive de arbetslösa och fattiga pensionärer.

 

– Arbetslösheten är det största problemet då vi talar om fattigdomen, kommenterade Haatainen.

 

Under presskonferensen svarade Haatainen på ABL:s frågor om hur man underlättar arbetsvillkoren inom vårdbranschen samt vad regeringen har för planer gällande plattformsekonomin. FSD:s vice ordförande Jacob Storbjörk hade lyft fram plattformsekonomin i sitt inlägg i den allmänpolitiska debatten.

 

När det gäller vården, nämnde Haatainen bristen på yrkesutbildad personal som det största problemet och samma problem finns också inom en del andra yrken.

 

– Regeringen beslutade i budgetmanglingen att det ska börjas en process för att trygga tillgången till social- och hälsovårdspersonal, berättade Haatainen.

 

Under social- och hälsovårdsministeriets ledning tar man reda på och förbereder åtgärder, vilka det gäller att hitta under processen.

 

Större enheter möjliggör att ledningen blir starkare och bättre”

 

Centret för livslångt lärande och satsningarna inom utbildningen var något som Haatainen lyfte fram när det gäller att få mera personal till vården. Tilläggsutbildning ska ge möjligheter att byta karriär till vårdbranschen. Hon betonade också vikten av bättre kunskap när det gäller att leda social- och hälsovården, något som i sin tur förbättrar trivseln för vårdarna.

 

– Större enheter möjliggör att ledningen blir starkare och bättre, kommenterade Haatainen målet med vårdreformen.

 

Lönefrågorna tar regeringen inte ställning till men som minister kommenterade Haatainen att vårdarbetet är ett viktigt arbete som ska värdesättas. Redan som social- och hälsovårdsminister i tiderna hade hon åkt till Oslo och talat till vårdpersonal som kommit till Norge från Finland.

 

– Att få trygga och fasta anställningar, då skulle de komma tillbaka, berättar Haatainen om sin erfarenhet. Hon lyfte fram innehållet i arbetet, arbetsuppgifter, arbetstider och medbestämmanderätten på arbetsplatsen som faktorer man ska sätta vikt vid när det gäller att öka trivseln inom vården.

 

När det gäller att tackla utmaningarna inom plattformsekonomin nämnde Haatainen en arbetsgrupp på trepartsbotten.

 

För en vecka sedan hade hon varit till ett EU-möte i Luxemburg och diskuterat plattformsekonomin med kommissionär Nicolas Schmit som ansvarar för arbetslivsfrågorna.

 

– Frågan är under beredning i EU, sade Haatainen som anmärkte att kommissionären hade visat intresse för hur man förhåller sig till plattformsekonomin i Finland.

 

– Det är viktigt att de har socialskydd och alla rättigheter som andra arbetare har, sade Haatainen om dem som jobbar inom plattformsekonomin.

 

Ministern betonade att fenomenet är större än bara matbud för att plattformsekonomin erbjuder möjligheter åt andra sektorer.

 

– När det gäller multinationella företag inom plattformsekonomin, bör frågorna tacklas både på EU-nivå och nationellt. Vi inväntar kommissionens ståndpunkt i frågan, svarade minister Haatainen.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE