Folktingets ordförande Sandra Bergqvist talade i sina välkomstord om masker. Dels behöver man inte ha munskydd för tillfället när man möts, men dels hänvisade hon till president Sauli Niinistö och vad han har sagt om Vladimir Putin vars mask har fallit.

– Putins mask har upprätthållit en fasad, sade Sandra Bergqvist när han syftade på det otrevligare sättet att öppet visa sitt ansikte.

Utrikesminister Pekka Haavisto kunde inte närvara på seminariet men han hälsade via en videolänk.

– Den ryska invasionen av Ukraina är ett grovt brott mot internationell rätt, sade utrikesministern och påpekade att Ryssland bryter mot FN-stadgan. Hotet mot internationell fred och säkerhet är allvarligt, betonade Haavisto.

– Det nordiska samarbetet vilar alltid på en stark värdegemenskap, sade Haavisto. Han påpekade att nu lägger man mycket fokus på så kallad hård säkerhet, men fredsmedling har inte blivit desto mindre viktigt. Han försäkrade sig om vikten av det nordiska samarbetet kring krishantering.

– Den strategiska kompassen stärker EU:s civila och militära uppdrag inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, sade Haavisto om EU:s betydelse för säkerheten. Enligt Haavisto är det särskilt viktigt att tala om kvinnors och flickors ställning.

SFP:s tidigare partiordförande Stefan Wallin som har ansvarat bland annat för nordiskt samarbete och försvar under sina år som minister var en av de två inbjudna talarna som infann sig på plats. Han hade fått rubriken ”Mera svenska, större säkerhet i Norden”.

– Den 24 februari ändrade det mesta för att inte säga allt, sade Wallin som även han tog upp Rysslands invasion av Ukraina som ett hot mot säkerheten i Norden.

– Det var förödmjukelser, det var massakrer, det var massgravar, kommenterade Wallin grymheterna i före detta Jugoslavien, bland annat i Srebrenica i Bosnien, som han hade hoppats att inte skulle upprepas i Europa. Han påpekade att man man har bevittnat liknande grymheter nu när Ryssland retirerade sig från Butja.

Enligt Wallin uppstår problemet när ett land plötsligt bestämmer att dess intressen är större än alla andras intressen.

– Viljan att lösa problemen med ordets makt har fallerat och detta är oberoende av språket, sade Wallin med hänvisning till rubriken att mera svenska leder till större säkerhet.

– Nordiska länder har valt olika lösningar gällande EU och euron och hittills också gällande Nato, kommenterade Wallin som antog att Nordens tyngd i Nato kommer att stärkas om Sverige och Finland ansluter sig i militäralliansen.

– Det kan inte vara raketvetenskap att lära sig elementära grunder i ett annat språk som inte finns så långt ifrån oss, sade Wallin med hänvisning till svårigheterna att förstå danska i nordiska sammanhang. Han medgav att det är lättare för vissa än andra att lära sig språk.

Wallin konstaterade att man ofta talar engelska i nordiska sammanhang, inte minst som affärslivets gemensamma språk i Norden.

– Engelskan blir för många det språk som blir den minsta gemensamma nämnaren för väldigt många i Norden. Det finns ingen hemmaplansfavör utan lika villkor på lånta fjädrar.

Sedan kom han fram till att om inte svenskan direkt ökar säkerheten i Norden, ökar svenska i nordiska sammanhang i alla fall en känsla av trygghet.

– Det som stärker samhörigheten, det som stärker ömsesidig förståelse, ökar trygghetskänslan, det måste också vara bra för säkerheten, både för den kollektiva och den personliga. Det kan aldrig vara fel att känna sig trygg i ett sammanhang. Också Norden är ett sammanhang.

Susann Simolin från Ålands fredsinstitut deltog i Folktingets seminarium den 6 maj 2022. (Foto: Topi Lappalainen)

Susann Simolin från Ålands fredsinstitut hade rubriken ”Kan Ålandsexemplet stöda fredsprocessen i Ukraina?”

Hon påpekade att komplexiteten i mottagarregionerna är så stor att det inte är så enkelt att direkt överföra Ålands exempel till andra delar av världen. Det handlar om policy translation snarare än om policy transfer.

– Man översätter exemplet till sitt eget sammanhang, sade Simolin som påpekade att de tre områden där exemplet verkligen har tillämpats är Aceh i Indonesien, Bougainville i Papua Nya Guinea och Gagauzien i Moldavien.

Exemplet består av självstyrelse, skydd för språk och kultur, demilitarisering och neutralisering. Hur man tillämpar exemplet handlar om konfliktlösningsprocess och systemets utveckling.

I fallet Ukraina handlar det om ett land med ukrainskan som nationalspråk. Simolin sade att 70 procent hade ukrainska som modersmål enligt 2001 års folkräkning men färska siffror saknas.

– Många ukrainare pratar ryska och många är tvåspråkiga. I många regioner är det mer koncentrerat. Sedan finns det övriga minoriteter under en procent av befolkningen.

I Ålandsexemplet avsäkerhetiserar man minoriteter, man ser inte minoriteter som ett säkerhetshot.

– Det här är något man i Ukraina kommer att få jobba med, sade Simolin och nämnde decentralisering, demokratisering och territoriell autonomi som möjliga lösningar. Det gäller att lösa frågor om språk och minoriteter, territorium och status. För många i Ukraina är kin-staten, fadderstaten, Ryssland men andra minoriteter i Ukraina har också sådana.

I Ålands fall är kin-staten Sverige.

– Sverige har varit ljummen och har inte velat lägga sig i interna angelägenheter i Finland, sade Simolin och på det sättet förklarade varför det har varit lättare att lösa konflikten i det ursprungliga exemplet som gäller Åland.

En livlig diskussion följde. Wallin betonade i sitt svar till kommentarerna från publiken hur viktigt det är att ha sanktionsmekanismer. Simolin påpekade att det finns ändå fred på ganska många ställen, fast det pågår krig i vårt närområde. Sandra Bergqvist underströk slutligen den roll de flyktingar som återvänder till Ukraina kommer att ha i återuppbyggandet av landet.