Internationellt

15.8.2018 09:54 ・ Uppdaterad: 15.8.2018 09:54

Urfolk tvingas flytta in till städer

Sharmila Munda tillhör ursprungsfolket shantal i Bangladesh och livnär sig som insamlare av ved.

I torsdags uppmärksammades urfolkens internationella dag vid FN-högkvarteret i New York. Årets tema var urbaniseringen och dess konsekvenser – och hur urfolk tvingas lämna sina hem för att flytta in till städerna.

IPS

Arbetarbladet

 

Några av de frågor som uppmärksammades var förhållandena i regioner som bebos av ursprungsbefolkningar, orsaker till en ökad migration och hur urfolkens rättigheter ska kunna stärkas. Vid en paneldebatt lyftes frågan om urfolk som bor i ”urbana områden och längs internationella gränser”.

Många av världens urfolk har egna språk, lever enligt egna traditioner, har speciella förhållanden till naturen och olika uppfattningar om begreppet utveckling. I många länder väljer dock myndigheterna att kränka urfolkens rättigheter.

Irina Bokova, som är generalsekreterare för FN-organet Unesco, har tidigare slagit fast att många av världens urfolk drabbas av liknande utmaningar, trots att de lever spridda i ett stort antal länder. Enligt henne utgör urfolken mindre än 5 procent av jordens befolkning, samtidigt som 15 procent av världens fattigaste tillhör ursprungsbefolkningar.

I många länder hotas urfolkens rättigheter att bo kvar på sina marker. Enligt FN är ”fattigdom, militarisering, naturkatastrofer, brist på arbetstillfällen och försämrade möjligheter att livnära sig på traditionella yrken”, några av de orsaker som ligger bakom att många tvingas flytta in till städerna.

I dag lever uppskattningsvis 40 procent av Latinamerikas ursprungsbefolkningar i städerna, enligt FN:s permanenta forum för ursprungsfolk. Men denna utveckling diskuteras sällan – trots att det är välkänt att urfolk utsätts för stora problem i städerna, där de ofta blir försummade, inte får tillgång till vård, utbildning eller ordentliga arbeten.

Caroline Stephens har i sin bok ”State of the World’s Minorities” beskrivit hur urbaniseringen ofta även får andra effekter. Enligt henne utsätts ibland unga människor som tillhör ursprungsbefolkningar för rasism i städerna, vilket i sin tur kan leda till att de tar avstånd från sin egen bakgrund. Marginalisering och diskriminering kan därmed leda till att urfolk som flyttar till städer förlorar sin självidentitet.

För att lösa de problem som urfolk ofta drabbas av i städerna har FN:s permanenta forum för ursprungsfolk fört fram ett antal rekommendationer. En är att myndigheterna i berörda länder bör samarbeta med urfolkens organisationer för att bilda särskilda center i städerna, dit människor kan vända sig för att få vård och juridisk hjälp. Dessutom uppmanas världens länder att erkänna urfolkens rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter – och ge stöd till människor som tvingats överge sina ursprungsmarker, så att de kan återvända hem. En annan rekommendation är att myndigheter ska samarbeta med urfolken, för att skapa sysselsättning och ekonomisk utveckling.

– Detta skulle inte bara vara till gagn för ursprungsbefolkningarna, utan för hela mänskligheten och vår planet, säger Irina Bokova vid Unesco.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU