Internationellt

USA ruskas om av protester och kravaller

Fallet där ytterligare en svart man, George Floyd, dog på grund av polisvåld har fått människor att gå ut på gatorna i hela USA. Vilka följder protesterna får för presidentvalet i höst återstår att se.

Mordet på den obeväpnade afroamerikanen George Floyd i Minneapolis har utlöst kravaller mot polisvåldet i USA. Den strukturella rasismen återstår som ett stort problem i det amerikanska samhället samtidigt som polariseringen ökar.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

Mitt i detta kaos ser president Donald Trump en möjlighet att leda uppmärksamheten bort från vanskötseln av coronaviruspandemin. Därför poserade han framför en kyrka i huvudstaden Washington med Bibeln i högsta hugg. Kravallpolisen banade väg för Trump med tårgas så att han fick möjlighet att posera för bilder.

 

Trump har också talat om att skicka in militären för att kväsa kravallerna. Ingen vet om han menar allvar eller bara vill appellera till sina väljare, på samma sätt som poserandet med Bibeln var en symbolisk gest. För många amerikaner är presidentens agerande tondövt och därför riskerar han att alienera en del av republikanerna. Detta kan motverka polariseringen, även om det är väldigt tidigt att säga hur det kommer att påverka höstens presidentval. För Trump är det i vilket fall som helst välkommet om uppmärksamheten skiftar till vad som helst utom pandemin. Före detta försvarsministern James Mattis har fördömt Trumps kommentarer och sagt att militären inte ska användas mot det egna folket. Presidenten ska inte heller skicka trupper till en sådan delstat där guvernören är emot tanken.

 

I Minneapolis har det med jämna mellanrum förekommit dödligt våld från polisens sida men bara i ett enda fall har det lett till att polisen i fråga har blivit dömd”

 

Black Lives Matter-rörelsen har fått global uppmärksamhet tack vare fallet George Floyd. I många amerikanska städer har polisbrutaliteten länge varit en del av vardagen. I Minneapolis har det med jämna mellanrum förekommit dödligt våld från polisens sida men bara i ett enda fall har det lett till att polisen i fråga har blivit dömd. I det fallet var polisen en svart man och offret av dödsskjutningen en vit kvinna, Justine Ruszczyk. Förutom att polismannen blev dömd fick hennes familj 20 miljoner dollar i ersättning. Över 60 procent av personer skjutna av polisen i Minneapolis mellan 2000 och 2018 hade varit svarta, vilka utgör mindre än 20 procent av stadens befolkning.

 

Medan kravallerna har spridit sig till många andra städer, skyller de lokala myndigheterna ofta på att deltagarna kommer utifrån trots att det inte verkar stämma. Olika slags konspirationsteorier flödar och Trump har hotat att klassificera det antifascistiska nätverket Antifa som en terroristorganisation. Ett speciellt våldsbejakande Twitterkonto som låtsades representera Antifa USA visade sig senare höra till vit makt-aktivister i Europa och var en så kallad falsk flagg-operation. Presidentsonen Donald Trump Jr. hade speciellt lyft fram det kontot som ett exempel på terrorism från Antifa till sina 2,8 miljoner följare på Instagram. Susan Rice, som var nationell säkerhetsrådgivare under Barack Obama, har anklagat Ryssland för att blåsa upp kravallerna.

 

En svart kvinnlig politiker som dessutom är före detta polischef låter som ett genialiskt schackdrag som kunde ena väljarna”

 

Black Lives Matter-rörelsens framfart ökar sannolikheten att Joe Biden väljer en svart kvinna som det Demokratiska partiets vicepresidentkandidat. Samtidigt har händelserna i Minneapolis minskat chanserna för senator Amy Klobuchar för att hon som åklagare var ansvarig för att inte väcka åtal mot Derek Chauvin i ett tidigare fall av polisbrutalitet. Chauvin är polismannen som dödade George Floyd genom att stå med sitt knä på hans hals. Floyd hade anhållits misstänkt för att ha försökt betala med en förfalskad 20-dollarssedel.

 

Av de afroamerikanska kvinnorna har aktivisten Stacey Abrams och Kamala Harris, senator från Kalifornien, sedan länge varit med i spekulationerna om vem som blir Bidens vicepresidentkandidat. Två nya namn har lyfts fram i vicepresidentspekulationerna som följd av de senaste dagarnas händelser. Val Demings, 63, är nuförtiden kongressledamot från Florida men var tidigare polischef i Orlando. En svart kvinnlig politiker som dessutom är före detta polischef låter som ett genialiskt schackdrag som kunde ena väljarna. Keisha Lance Bottoms, 50, är borgmästare i Atlanta och hon har väckt mångas beundran med sina lugna TV-framträdanden nu när kaoset sprider sig i många städer. Hon kommer från Georgia, samma delstat som Stacey Abrams och borgmästarämbetet i storstaden väger för många tyngre än Abrams bakgrund som minoritetsledare i delstatens representanthus. Atlanta har hittills haft  lugnare protester än många andra städer och borgmästarens sakliga stil har lyft henne som ett överraskningsnamn i nationella rubriker som en stigande stjärna bland demokraterna.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE