Internationellt

USA: Sanders avbröt sin kampanj

Bernie Sanders har gett upp kampen om att bli Demokraternas presidentkandidat i höst.

Onsdagen den 8 april fattade senator Bernie Sanders det svåra beslutet att avbryta sin presidentvalskampanj. Rent formellt har han ändå inte dragit sig ur och han har inte heller formellt meddelat sitt stöd åt den före detta vicepresidenten Joe Biden, som nu med säkerhet blir Demokratiska partiets kandidat i presidentvalet i USA i november.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

Lämpliga tidpunkter för dessa åtgärder kommer det utan vidare i framtiden och det är självklart att Sanders kommer att ställa upp bakom Biden. Orsaken till att han enbart avbröt sin kampanj var att han vill fortsätta att samla delegater till partikonventet och på det sättet påverka partiets linjedragningar, även om han öppet medgav att han inte kommer att kunna få nomineringen i presidentvalet.

 

Nu när kampanjen är över känner många av Sanders anhängare bitterhet. För dem handlar Sanders demokratiska socialism om en ideologi som skiljer sig från stora delar av partiets huvudfåra och tradition. Biden står som garant för ungefär samma mittenpolitik som Barack Obama representerade i Vita huset. Visst uppfattas han som mer vänligt inställd till fackföreningsrörelsen än de mittenpolitiskt orienterade demokraterna i gemen. Dessutom är det möjligt att Sanders kampanj har lyckats med att skifta debatten såpass mycket vänsterut att Bidens plattform kommer att påverkas i större eller mindre omfattning av att just Sanders blev tvåa i årets primärval.

 

Det är länge sedan rättviseidealet har lyst så klart i amerikansk politik som i Sanders kampanj och med tanke på kandidatens ålder är det sannolikt att andra, yngre krafter för kampen vidare på demokraternas vänsterkant i kommande valrörelser”

 

Politik handlar ofta mycket om tajming. ”Hälsovård är en mänsklig rättighet”, lyder en av Sanders paroller, ett stridsrop som låter mer angeläget än någonsin nu när coronaviruspandemin drabbar de fattiga som saknar hälsoförsäkring hårdare än andra. Hade årets primärval hållits först efter pandemin är det möjligt att Sanders skulle ha haft en ännu bättre chans då. Pandemin innebär en jordbävning i det amerikanska samhället och dess strukturer och öppnar för ett systemskifte. Lätt kommer det inte att vara eftersom det amerikanska politiska systemet är sådant att lobbyisterna helt enkelt har sådana möjligheter att påverka som de vanliga väljarna saknar. Även om folkopinionen så småningom skulle vända till Sanders ståndpunkt i hälsovårdsfrågan, är det inte sagt att en omfattande reform skulle gå igenom i kongressen.

 

Även Joe Biden hyllade Sanders för att han har lyckats med att bygga en rörelse. Demokraterna kommer att behöva åtminstone stora delar av denna rörelse i valet i november. Den traditionella vinnande strategin för en demokrat har varit att svänga vänsterut när det gäller att övertyga det egna partiets gräsrötter i primärvalen och sedan genast därefter högerut när det gäller att övertyga mittenväljarna i november som annars skulle rösta republikanskt. I år är det dock oklart om en sådan strategi kommer att ge utdelning. USA är polariserat på ett sätt som landet inte har varit på länge och det kan vara av större betydelse att entusiasmera de egna gräsrötterna än att försöka locka ett fåtal rörliga mittenväljare och riskera att de egna går till valrörelse utan större entusiasm.

 

Sanders bedyrade att ”kampen för rättvisa fortsätter” i sitt välformulerade tal där han tackade alla som hade deltagit i hans kampanj. Det är länge sedan rättviseidealet har lyst så klart i amerikansk politik som i Sanders kampanj och med tanke på kandidatens ålder är det sannolikt att andra, yngre krafter för kampen vidare på demokraternas vänsterkant i kommande valrörelser. En svaghet med den amerikanska vänsterrörelsen har varit att den har kretsat så mycket kring Sanders person. Det talas för all del mycket om den unga kongressledamoten från Bronx, Alexandria Ocasio-Cortez. Vid nästa presidentval kommer hon att ha fyllt 35 år som är minimikravet för att ens få ställa upp i ett presidentval i USA. Det är kanske ändå en lång väg för henne tills hon lyckas etablera sig som en fixstjärna på samma sätt som Sanders men det får framtiden utvisa. Vissa politiker slår igenom mycket snabbt, trots allt.

 

Många vänsteraktivister känner sig besvikna och undrar om det lönar sig att fortsätta med engagemang i politiken nu när det ser ut som att deras kandidat aldrig kommer att nå ända fram till Vita huset”

 

Nu gäller det för Biden att ena partiet och dessutom kunna appellera till rörliga väljare, såtillvida sådana finns. Ett enkelt tips som han redan har fått av förståsigpåare är att köra hårt med legaliseringen av cannabis, en av Sanders profilfrågor som inte uppfattas som en traditionell vänster-högerfråga. Risken finns dock att många av dem som valde Biden snarare än Sanders i primärvalen inte är förtjusta i cannabis som av många äldre uppfattas som en hippiefråga. På 1920-talet var alkoholfrågan dominerande i amerikansk politik men det är möjligt att 2020-talet inte kommer att präglas av cannabisfrågan på samma sätt. Den tycks lösas på olika sätt i olika delstater och lämpas bättre för folkomröstningar än som en första rangens profilfråga för de folkvalda. Alkoholfrågan var en federal fråga för att det gällde att upphäva det 18:e tillägget till USA:s konstitution.

 

Många demokrater befinner sig nu i sina skyttegravar efter de förtärande primärvalen. Några mittenaktivister pustar ut av lättnad när de tänker att de har undvikit ett övertagande av partiet från vänster. Många vänsteraktivister känner sig besvikna och undrar om det lönar sig att fortsätta med engagemang i politiken nu när det ser ut som att deras kandidat aldrig kommer att nå ända fram till Vita huset. Ändå, om man går tillbaka i historien till Franklin D. Roosevelt som förkroppsligade partiets dåvarande kursändring från elitism till en rörelse för de mindre bemedlade, inser man förhoppningsvis att kampen sist och slutligen gäller idéer, inte personer.

 

Roosevelt som person representerade en välbärgad elit och var inte alls en vänsterman i början av sin politiska karriär. På grund av dramatiska omständigheter, inte minst trettiotalsdepressionen, kom han att föra sin vinnande kampanj 1932 med idéer som en helt annan falang i partiet hade förfäktat före honom. Fortfarande finns hans exempel i bakgrunden om man undrar huruvida det går att ena ett brett parti i gemensam kamp.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE