Internationellt

Våldet mot rohingya skapar stor flyktingkris i Bangladesh

Den senaste våldsvågen i Burma har lett till att närmare 300 000 människor från den muslimska minoritetsgruppen rohingya hittills har tvingats på flykt till Bangladesh. Det har skapat en mycket allvarlig situation i de flyktingläger som redan innan hade mycket begränsade resurser.

IPS

Arbetarbladet

FN:s flyktingorgan, UNHCR, uppger att den dramatiska ökningen av antalet människor som flyr undan det eskalerande våldet i den burmesiska delstaten Rakhine har satt Bangladesh under mycket hård press.

– Situationen är mycket allvarlig. Det finns flyktingar överallt och lägren är på väg att bli överfyllda, säger UNHCR:s språkrör för Bangladesh, Joseph Tripura, till IPS.

Enligt honom är flyktingarna utspridda på många olika platser. I två läger i Cox’s Bazar i sydöstra Bangladesh har antalet flyktingar mer än fördubblats, från 34 000 människor till över 70 000 flyktingar.

– Det handlar om människor som har gått i flera dagar och många av dem är utmattade, hungriga och traumatiserade, säger Joseph Tripura.

Omkring 1 000 personer uppges ha dödats i det våld som rasat i delstaten Rakhine i nordvästra Burma under de två senaste veckorna, och den burmesiska armén ska ha förstört mängder av hus i en medveten kampanj av mordbränder.

De flesta flyktingarna har tagit sig över till grannlandet till fots, men allt fler har på senare tid börjat använda sig av alternativa och farligare flyktvägar – bland annat flera timmar långa båtresor över Bengaliska viken.

En familj bestående av sju personer, varav ett nyfött barn, har till FN:s flyktingorgan berättat om hur de vandrat genom djungeln i tre dagar innan de lyckades ta sig ur Burma med hjälp av en fiskebåt.

FN:s migrationsorganisation IOM uppger att minst 300 båtar med flyktingar anlände till Cox’s Bazar bara under onsdagen i förra veckan.

Flyktingar har uppgett för UNHCR att många fler väntar på andra sidan gränsen för att också kunna ta sig över till Bangladesh.

Alla båtflyktingar klarar dock inte den farliga resan. Bangladeshiska gränsmyndigheter ska under förra veckan ha bärgat kropparna efter uppemot 40 drunknade flyktingar.

Enligt humanitära organisationer på plats är många av de flyktingar som anländer i behov av akut medicinsk vård. En del anländer med skott- eller splitterskador.

Många av de flyktingar som nu kommer till de överfulla lägren kan inte erbjudas härbärgen, mat och vatten och även tillgången till sjukvård uppges vara mycket begränsad. Enligt UNHCR har detta lett till att många flyktingar tvingas slå upp enkla läger längs vägar och marker i närheten av gränsområdena Ukhiya och Teknaf.

Joseph Tripura säger att det finns ett akut behov av mer livsavgörande humanitära resurser för flyktingarna.

– Vi lyckas inte nå ut till alla och det är en situation som förvärras snabbt, säger han.

Sedan länge har den burmesiska regimen fört en mycket exkluderande politik gentemot rohingyafolket, inte erkänt deras medborgarskap, begränsat deras rörelsefrihet och förvägrat dem olika former av sociala tjänster. Det har lett till att en majoritet är statslösa och lever i djup fattigdom.

UNHCR har länge hävdat att den muslimska minoritetsgruppen är en av världens mest “exkluderade, förföljda och sårbara” folkgrupper.

FN:s flyktingorgan uppmanar nu burmesiska myndigheter att genomföra snabba åtgärder för att få ett slut på våldet i Rakhine.

– Den burmesiska regeringen måste förstå vilka de underliggande orsakerna till problemen är, och se till att skapa en miljö som gör det säkert för dessa flyktingar att återvända hem. Det handlar om politiska beslut som måste tas så snart som möjligt, säger Tripura.

– Vi har tvingats hantera den här situationen länge, men utan att se några förbättringar. I stället blir det värre, säger han.

Bangladesh har redan tidigare, under flera decennier, varit värd för uppskattningsvis en halv miljon rohingya.

Den senaste flyktingvågen har föranletts av att den burmesiska militären genomfört “upprensningsaktioner” sedan arméposteringar den 25 augusti ska ha blivit attackerade av gerillagruppen Arsa. Armén anklagas för att efter detta ha bränt ner byar och genomfört nya attacker mot minoritetsgruppen.

Många har vädjat till Burmas ledare, fredspristagaren Aung San Suu Kyi, om att sätta stopp för våldet.

En av dem är en annan mottagare av fredspriset, sydafrikanen Desmond Tutu, som fick utmärkelsen på grund av sin kamp mot apartheid i hemlandet Sydafrika. I ett brev till Aung San Suu Kyi skriver Desmond Tutu att han under flera år hade ett foto på henne på sitt skrivbord “som en påminnelse om de orättvisor och uppoffringar du tvingades genomleva på grund av din kärlek och starka känsla för det burmesiska folket”. Han skriver vidare att det är “oförenligt” att en person som utgör en symbol för “rättfärdigheten” leder ett land “som inte erkänner och försvarar värdigheten och värdet för alla sina medborgare”.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE