Den dåliga nyheten kom drygt ett år senare i form av ett domstolsbeslut som ogiltigförklarade den tidigare omröstningen. Händelsen var enastående i tysk parlamentshistoria.

Valet bland Berlins 2,4 miljoner valberättigade upprepades igår på söndagen och slutade föga överraskande med en jordskredsseger på 28,2 procent för CDU. Partiet ökade sitt understöd med drygt tio procent. På andra och tredje plats förvisades SPD och De gröna.

Förvaltningskaos

Anledningen till att det tidigare valet ogiltigförklarades var att administrationen i den socialdemokratiskt styrda huvudstaden inte lyckades leva upp till tyskarnas rykte om att vara goda organisatörer.

Omröstningen till lantdagen avhölls under delvis kaotiska omständigheter. Antingen fattades valsedlar eller så var de felaktiga och snabbt kopierade.

Även valurnor saknades på en del ställen.

Som konsekvens bildades det långa köar framför vallokalerna och efter stängningen hade över 30 000 personer ändå missat chansen att rösta.

Till något förmildrande omständingheter hör att de ansvriga stod inför uppgiften att verkställa både förbunds- och delstatsvalet samt en folkomröstning om möjligheten av expropriera stora koncerner på bostadsmarknaden.

Tydligen krånglade hela logistiken även på grund av idrottsevenemanget Berlinmaraton som samtidigt gick av stapeln under trippelvalet.

Hela arbetsagendan var dåligt förberedd och försvårades ytterligare genom coronaviruspandemins särkilda villkor. Kaoset var närmast perfekt och skandalen ett faktum.

En god nyhet i sammanhanget är ändå att misstagen rättades till av en fungerande demokratisk kontrollinstans dvs genom Berlins författningsdomstol.

I sitt domslut fick inte minst den SPD-ledda röd-grön-röda delstatsregeringen sina fiskar varma. Domarna fastslog att de dåvarande omständigheterna rubbade befolkningens förtroende för den demokratiska processen.

Att den ansvarige senatorn inte avgick utan fortsatte på en annan regeringspost tyder knappast på någon politisk finkänslighet om stämningsläget bland väljarna.

Till helhetsbilden hör att Berlin har ett närmast traditionellt dåligt rykte på grund av en hackande byråkrati med oklara kompetenser.

En tillspetsad kritik lyder att man måste ansöka tillstånd på tre myndigheter om en skoltoa behöver repareras.

Koalitionsgåta

Söndagens valresultat kan därför tveklöst tolkas som en slags straff för undermålig prestation och dålig förmåga att inleda strukturella reformer i den tyska huvudstaden.

Frågan är dock om CDU:s kandidat Kai Wegner kommer att belönas med rollen som Berlins nye regerande borgmästare.

Den kristdemokratiska valsegern till trots präglas staden ändå även i fortsättningen av en strukturellt vänsterorienterad befolkning.

Att den kvarstår bekräftas av färska opinionsmätningar. Enligt dem uppger nästan 40 procent av CDU:s väljare att röstläggningen avgjordes på grund av besvikelse med de andra demokratiska alternativen.

På pallplatserna bakom CDU ligger SPD och De gröna. Båda fick 18,4 procent. Men efter en slags fotofinish leder ändå socialdemokraterna med exakt 105 röster.

Förlusten på tre procent innebär däremot att partiet dessvärre tvingas notera det sämsta valresultatet sedan andra världskrigets slut.

De gröna registrerade enbart en smärre förlust på 0,5 procent.

Som tredje partnern i den tidigare regeringskoalitionen slutade vänsterpartiet Die Linke med en nedgång på 1,9 till 12,2 procent.

Rent aritmetiskt kan alltså den tyska huvudstaden även framöver regeras av en fortsatt röd-grön-röd koalition med Franziska Giffey i spetsen.

Tänkbara modeller är dessutom en koalition mellan CDU och SPD eller De gröna.

– Alla som vill regera måste kunna organisera en stabil majoriet i delstatsparlamentet, sade SPD-politikern Giffey i en intervju efter valet.

Om kristdemokraten Kai Wegner har den förmågan är tveksamt men återstår att se.

Utanför den kommande diskussionen om en regeringssamverkan står det högerpolitska AfD som ökade med 1,1 till 9,1 procent av rösterna.

Det liberala partiet FDP klarade med enbart 4,6 procent (-2,5%) inte hoppet över femprocentsribban för representation i parlamentet.

Trafikljuskoalitionen

De dominerande valfrågorna i Berlin präglades av ämnen som höga hyror på bostadsmarknaden, den svåra trafiksituationen samt det inre säkerhetsläget med en närmast vanmäktig polis under de senaste grova nyårskravallerna.

Eftersom varken kriget i Ukraina eller energi- och klimatdebatten satte några kännbara spår i valresultatet innebär utfallet inga tolkningar om dolda signaler till SPD-kanslern Olaf Scholz och hans regeringskoaliton.

Undantaget är möjligen FDP:s förluster som kan leda till större ansträngningar att skärpa den liberala profilen inom regeringen och konsekvenser för alliansens sammanhållning.