Den här sommaren har det varit Vee Tirinen som har hjälpt sommarjobbarna med sina frågor. Tirinen studerar juridik på Östra Finlands universitet och trivs med att få hjälpa andra sommarjobbare i arbetsrelaterade frågor.

Hur går det till?

Man kan ta kontakt via Whatsapp, telefonsamtal eller skicka in sin fråga via ett formulär på kesaduunari.fi.

Tanken med tjänsten är att tröskeln att ta kontakt ska vara låg och att vem som helst ska få ta kontakt. Man behöver alltså inte vara medlem i facket.

– De flesta unga tar kontakt via Whatsapp, vilket är förståeligt eftersom det är en bekant kommunikationsväg för dem, säger Tirinen.

Sommarjobbar-infon betjänar på finska, svenska och engelska. Tirinen försäkrar att alla som har hört av sig på svenska eller engelska också har fått svar på sitt eget språk.

– Det är trevligt att tjänsten har nått ut till alla språkgrupper, säger Tirinen.

När sommarjobbaren kontaktar infon svarar Tirinen på sommarjobbarens frågor och handleder vid behov vidare, till exempel i sådana fall där det finns skäl att sommarjobbaren kontaktar rättshjälpen.

Vee berättar att det i många fall också är sommarjobbarens föräldrar som ringer rådgivningen.

– Det brukar då oftast handla om minderåriga sommarjobbare som kanske inte vågar ta kontakt på egen hand, berättar Tirinen.

Tirinen glädjer sig över att föräldrarna hör av sig och hjälper sina barn att ta kontakt.

Sommarjobbar-infon är öppen för alla oavsett ålder. De flesta som hör av sig är omkring 18-24 år. Tirinen berättar dock att åldersspannet har varit stort. Den yngsta som har hört av sig har varit 13 år medan den äldsta har varit 62 år gammal.

Tjänsten upprätthålls av fackcentralerna FFC, Akava och STTK. Tirinen berättar att facken har varit en viktig resurs och att hen under sommaren har varit ofta i kontakt med facken.

– Särskilt om det är någon fråga som gäller kollektivavtalet hör jag av mig till den branschens fackförbund. De känner bäst till de branschspecifika avtalen för de har själva varit med och förhandlat fram dem, säger Tirinen.

I vissa fall har Tirinen också haft skäl att kontakta arbetsskyddsförvaltningen.

– Varje år får vi också höra om mer allvarliga problem med arbetssäkerheten. I sådana fall handleder vi sommarjobbaren vidare till arbetsskyddsförvaltningen. Jag har varit tvungen att göra några arbetsskyddsanmälningar i sommar.

– Som tur har det varit rätt så få sådana fall, säger Tirinen med en suck av lättnad.

Tirinen berättar att en enkel fråga ofta kan leda till att det framkommer fler ärenden att ta itu med.

– Jag brukar ofta ställa följdfrågar för att försäkra att allt är som det ska på arbetsplatsen och då brukar det ofta framkomma sådana saker gällande arbetstagarens rättigheter som sommarjobbaren inte visste om före samtalet.

Tirinen säger att det är vanligt att unga sommarjobbare inte känner till sina rättigheter på arbetsplatsen.

– Det känns bra att det finns den här möjligheten för unga att bli bekanta med sina rättigheter. Det kommer dem närmare när informationen berör dem direkt, jämfört med om informationen kommer som någon allmän informationskampanj.

Hur många är det som hör av sig?

Tirinen uppskattar att det kommer in omkring 10-15 frågor varje vecka. Vissa dagar kan det komma upp till nio samtal per dag.

– Frågorna kommer in i vågor. Ibland kommer det in lite färre frågor och ibland känns det som att alla frågor regnar in på en gång.

Tirinen försäkrar dock att hen alltid hör av sig till den som tar kontakt, trots att de inkommande samtalen ibland överlappar varandra.

I början av sommaren gick linjen het med frågor som gäller arbetsavtalet.

– För många kommer det som en överraskning att även ett muntligt avtal är bindande, berättar Tirinen.

Tirinen rekommenderar dock att man alltid ser till att få ett skriftligt avtal.

I mitten av sommaren gick det i vågor och mot slutet av juli, strax innan skolornas sommarlov tar slut, var det igen många som hörde av sig, berättar Tirinen.

– I slutet av sommaren har målgruppen ändrats lite. Nu har det varit mest högskolestuderarande som hör av sig, berättar Tirinen.

I hurdana frågor hör sommarjobbare av sig?

– Frågorna som kommer in varierar väldigt mycket men några ämnen upprepar sig. De flesta frågor handlar om lön, arbetstid och arbetsavtal.

Tirinen lägger dock märke till att det i år har varit vanligt med sommarjobbare som blir anställda som egenföretagare på uppdragsförhållande. Många unga tror att de har ingått ett helt vanligt arbetsavtal och att de kan förvänta sig samma rättigheter som en vanlig arbetstagare.

– Det kan uppstå situationer där någon får veta att hen är egenföretagare först när hen blir sjuk och inte kan komma in på jobbet.

Som egenförtagare är man inte berättigad till sjukersättning.

Tirinen berättar att sådana avtal har gjorts åt väldigt unga sommarjobbare.

– En sommarjobbare som tog kontakt i ett sådant ärende var 14 år. Hen får inte ens ingå ett arbetsavtal på egen hand men ändå hade de lagat ett sådant avtal åt den här personen.

Tirinen bekymrar sig över att så unga personer råkar ut för det här. Hen påpekar att det här är sådana saker som till och med vuxna kan ha svårt att förstå sig på.

– Det kan vara första någon är ute i arbetslivet och sommarjobbaren kan bli kvar med en ganska obehaglig känsla efter sitt första jobb, säger Tirinen.

Tirinen säger att vissa arbetsgivare inte är tillräckligt tydliga med vad avtalet egentligen går ut på.

– Arbetsgivaren borde vara uppriktig med vad det går ut på, säger Tirinen.

Ett annat problem som har framkommit under sommaren är att sommarjobbssedlar har använts på fel sätt, vilket bland annat har lett till att sommarjobbare har fått mindre lön än de egentligen borde få.

Sommarjobbssedlar är ett slags bidrag som städer och kommuner betalar åt arbetsgivare för att uppmuntra dem att anställa unga sommarjobbare. Storleken på bidraget varierar och det ingår oftast villkor om ett minimiantal arbetstimmar som arbetsgivaren måste erbjuda åt den unga sommarjobbaren. Den beräknade minimilönen enligt dessa villkor är ofta lägre än det som står i kollektivavtalen. Tirinen berättar att oklara direktiv har lett till missförstånd, där sommarjobbaren har fått lägre lön än vad hen borde få för arbetet.

– När direktiven kommer från en offentlig instans är det många, särskilt små arbetsgivare, som inte tänker på att dubbelkolla informationen. I slutändan är det sommarjobbaren som får lida.

Tirinen berättar att hen har varit i kontakt med Helsingfors stad och gett råd om hur staden kunde förtydliga direktiven om sommarjobbssedlar.

En sak som Tirinen upplever att är särskilt oroväckande är när vissa arbetsgivare använder personaluthyrningsföretag för att kringgå lagstiftningen i fråga om inställda arbetsturer. Istället för att anställa arbetstagaren för hela den period som arbetstagaren jobbar för företaget behandlas varje arbetspass som ett enskilt arbetsförhållande. I sådana situationer har arbetsgivaren kunnat ställa in överrenskomna arbetspass utan arbetstagarens medgivande.

– I sådana här fall borde man alltid kolla upp om det finns grund för ett visstidsavtal. Sådana här situationer kan vara ganska utmanade och därför lönar det sig att gå med i facket. Facken känner till branschen bäst av alla och vet när det finns grund för sådana här avtal.

Tirinen berättar att många ungdomar har varit överraskade över att arbetsskyddsförvaltningen inte reder ut tvister som gäller lön och uppmuntrar därför sommarjobbare att gå med i facket.

– I sådana situationer måste man antingen tillhöra facket eller anlita en egen jurist, och man kan ju förställa sig vilka alternativ en 18-åring har möjlighet till.

– Jag hoppas jag har fått många nya unga medlemmar till facken, tillägger Tirinen och skrattar glatt.

Tirinen berättar att det finns problem inom alla branscher, men att de flesta som tar kontakt med sommarjobbar-infon jobbar inom servicebranschen.

– Det kan förstås bero på att det är många sommarjobbare inom branschen, men så finns det faktiskt mycket problem inom den branschen.

Tirinen berättar att det är vanligt med inställda turer och tvister om lönen, till exempel obetalda lönetillägg.

Nöjda kunder

Tirinen uppskattar att också arbetsgivare har hört av sig till sommarjobbar-infon. Tirinen berättar att den första som hörde av sig när tjänsten öppnade för sommaren var en arbetsgivare som ville ha hjälp med att tolka en mening i kollektivavtalet.

– Det är alltid trevligt att höra att problemen har blivit lösta, särskilt när jag får höra att arbetstagaren och arbetsgivaren har kunnat lösa problemet tillsammans, säger Tirinen.

Tirinen berättar att hen blir glad och känner sig lyckad när folk hör av sig i efterhand och berättar att de har varit nöjda med hjälpen.

– Många har sagt att de är glada att det finns en sådan här tjänst, att tröskeln att ta kontakt är låg och att man inte behöver vara medlem i facket.

Tirinen tycker att det är viktigt att fackcentralerna har en gemensam tjänst där man kan få svar på sina frågor oberoende vilken bransch man jobbar i.

– Särskilt unga kan ha svårt att veta vilken fackförening som gäller inom den bransch de jobbar i. Därför är det bra att det finns ett ställe där man når ut till dem alla.

Vees goda råd:

Till slut ger Tirinen några råd åt dem som just nu avslutar sitt sommarjobb:

– I det här skedet när sommarjobbet tar slut lönar det sig att granska lönespecifikationerna för hela sommaren och jämföra dem med det egna avtalet för att försäkra att du har fått rätt lön med tillägg.

– För det andra är det bra att kolla i samband med den sista lönen att du har fått semesterersättning ifall du har intjänat semesterlön. Kolla också upp att semesterersättningen faktiskt stämmer överens med ditt avtal.

Till sist uppmuntrar Tirinen sommarjobbare att be arbetsgivaren om ett arbetsintyg.

Tirinen delar också med sig några goda råd inför nästa sommar:

Tirinen uppmuntrar var och en att läsa noggrant igenom arbetsavtalet innan man skriver på det.

– Man måste inte skriva på direkt. Det kan löna sig att ha lite is i hatten och kolla noggrant igenom det. Om man känner sig osäker kan man kolla igenom det tillsammans med en trygg vuxen eller höra av sig till facket. Eller om sommarjobbar-infon då redan har öppnat kan man höra av sig hit och kolla att allt stämmer med avtalet.

Som en extra påminnelse uppmuntrar Tirinen var och en att vara noggrann med att det faktiskt är ett arbetsavtal och inte ett uppdragsavtal, om inte man faktiskt vill ingå ett uppdragsavtal.

Som ett allmänt råd uppmuntrar Tirinen var och en att dokumentera så mycket som möjligt under arbetets gång. Tirinen uppmuntrar till exempel att ta bild på arbetslistorna och anteckna de egna arbetstimmarna så att man i efterhand kan kolla att alla uppgifter stämmer.

– Alla juridiskt viktiga samtal ska man alltid föra skriftligt. Men det är inte hela världen om man trots allt har skött det muntligt. I efterhand kan man skicka ett meddelande där man upprepar det som har diskuterats och ber om bekräftelse om att man har förstått saken rätt. På det här sättet får du det skriftligt och ger samtidigt ett intryck av att du är en noggrann och lyhörd arbetstagare.