DEBATT

Under de närmaste veckorna avgörs det huruvida regeringen hinner genomföra den planerade vård- och landskapsreformen eller inte. Trots den massiva kritik som riktats mot reformen från experthåll fortsätter regeringen att hasta fram den före vårens riksdagsval. Bristerna är många och vissa av dem är i princip omöjliga att rätta till i efterhand. Privatiseringen av hälsovården, som man maskerar med löften om valfrihet, är en av dem.

Vårdreformen har fått mest uppmärksamhet men samtidigt är även ett nytt lagförslag för tillväxt- och näringstjänster på utlåtanderunda. Även den öppnar upp för en omfattande privatisering. Landskapen föreslås själva till stor del få bestämma omfattningen av den service som ges till de arbetssökande och tjänsterna upphandlas av landskapen. Någon öronmärkt finansiering finns inte, vilket i kombination med landskapens strama finansiering riskerar få förödande konsekvenser.

Det senaste beviset på regeringens privatiseringsiver är förslaget om att tillåta icke-brådskande operationer vid sjukhus eller vårdcentraler som saknar öppen samjour dygnet runt. Kravet är att man kan garantera att patienten får vård vid problemsituationer. Det betyder i praktiken att privata vårdbolag kunde erbjuda kirurgtjänster utan de extra kostnader jourverksamheten innebär. Den kostnaden skulle överföras på de offentliga centralsjukhusen.

Grunden för vårt relativt jämlika välfärdssamhälle är att den offentliga sektorn sköter medborgarnas basservice. Att förlita sig på att de fria marknadskrafternas självreglering klarar av att ge medborgarna en jämlik service är att ha en stark övertro på dem. Förhoppningsvis stupar regeringens försök på mållinjen samtidigt som vi efter vårens riksdagsval får en regering som vill utveckla, inte avveckla, välfärdssamhället.

Viktor Kock

ordförande FSD