Industrifackets ordförande Riku Aalto inledde sitt anförande med att gratulera den tidigare verksamhetsledaren för arbetsgivarorganisationen Teknologiindustrin rf. Minna Helle till valet till verkställande direktör för Finlands näringsliv EK.

– Trots många meningsskiljaktigheter är de utmaningar vi står inför gemensamma. Massarbetslöshet, svag tillväxt, en stat som skuldsätter sig och en åldrande befolkning. För att hitta gemensamma lösningar sträcker vi ut en hand och öppnar för samarbete, sade Aalto.

Samtidigt hoppas Industrifacket att den tillträdande verkställande direktören för arbetsgivarborgen klargör sin linje när det gäller de rikstäckande, allmänbindande kollektivavtalen. I egenskap av arbetsmarknadsdirektör för Teknologiindustrin rf slog Helle fast att tiden för rikstäckande kollektivavtal är förbi. Helle hade en central roll när organisationen drog sig ur förhandlingsborden genom att dela upp verksamheten i två delar, Teknologiindustrin rf och Teknologiindustrins arbetsgivare rf.

– Kommer vd:n för EK, Minna Helle, att fortsätta på samma linje och aktivt sträva efter att försvaga kollektivavtalssystemet? Jag tror att både fackförbund och arbetsgivarnas branschorganisationer efterlyser ett tydligt svar på den här frågan, sa Aalto.

Grå ekonomi och arbetsrelaterat utnyttjande

Grå ekonomi och arbetsrelaterat utnyttjande har hållit Industrifacket sysselsatt. I medierna förekommer ständigt nya fall där arbetstagare utnyttjas på ett grovt sätt. Dessutom får Industrifacket veta om fall som inte förekommer i media.

– Finland är verkligen inte något idylliskt paradis. Arbetsvillkor och lagar följs bara där det finns tillsyn och där arbetstagarna känner till sina rättigheter. På andra håll råder den starkes rätt – arbetskraft pressas till det yttersta för att skapa maximal vinst för ägarna, sa Aalto.

Industrifacket anser att kärnan i problemet är svag myndighetstillsyn och brist på befogenheter. När risken att åka fast är nära noll och straffen ligger i den lägsta ändan av skalan, kan kriminella på arbetsmarknaden göra vad de vill utan rädsla för konsekvenser.

– Industrifackets linje är tydlig: Vi behöver mer tillsyn, fler sanktioner, striktare beställaransvar och talerätt för fackförbunden. Tiden för småjusteringar är förbi.

Exploateringshärvan som avslöjats på varvet i Åbo understryker problemens omfattning. Ukrainska arbetstagare – krigsflyktingar – har pressats till arbetsdagar på upp till 14 timmar, arbetsgivaren har kört över anställningsvillkoren och tummat på sina skyldigheter.

– Detta är möjligt eftersom ingen exakt vet, eller vill veta, vad som sker i underleverantörskedjorna. Det enda som räknas är att vinst görs och att produktionsmålen nås. Jag hoppas att den nya vd:n på Meyers varv i Åbo ändrar riktning och gör något åt problemen.

Det har han offentligt lovat. Industrifacket följer situationen noggrant och påminner vid behov om vad företaget lovat.

Aalto ville under sitt anförande också lyfta fram att åtgärder mot grå ekonomi och arbetsrelaterat utnyttjande är insatser som gynnar hela samhället och statsfinanserna. Industrifacket uppskattar att den isbrytarbeställning Finland fått från USA kan ge upp till 10 000 arbetstillfällen räknat i årsverken.

– En stor del av de här jobben riskerar dock att gå till utländska underleverantörer och nätverk. Rättvis konkurrens mellan företag är förstås bra, men tyvärr är konkurrensen inte alltid rättvis – som exemplen i offentligheten visar.

Industrifacket anser att det bästa sättet att säkerställa att isbrytarbeställningarna skapar arbete just för företag och arbetstagare på den inhemska marknaden är att hålla fast vid de spelregler som gäller på den finländska arbetsmarknaden.

– Tyvärr ser inte alla situationen på samma sätt – främst regeringens representanter, som gör allt för att försvaga just den part som är den mest effektiva motkraften mot skumma företag och andra ohederliga aktörer inom den grå ekonomin, det vill säga facket, sade Aalto.

Köpkraft, löneökningar och Finland på obsklass

Under avtalsrörelsen som kulminerade i våras nådde Industrifacket en avtalslösning som höjer lönerna med runt 8 procent på tre år. Andra fackförbund följde efter och avtalade om motsvarande höjningar i sina avtal. Industrifacket bedömde då att löneökningarna skulle fylla den köpkraftsgrop som de höjda konsumentpriserna orsakat.

– Nu, nio månader senare verkar denna bedömning stämma. Reallönerna ligger nu något högre än vi förväntade oss när vi undertecknade avtalet i februari. Vi kan fortfarande stå bakom avtalet, även om vi fick kompromissa med våra ursprungliga mål.

Aalto påpekade att den positiva utvecklingen av köpkraften som beror på löneökningarna har dessvärre lockat till sig politiska ”asätare”.

De politiker som nu försöker ta åt sig äran för den förbättrade köpkraften är ute efter att plocka frukterna av vårt arbete. Bakgrunden till deras skryt är statsbudgeten, som nu behandlas i riksdagen och som innehåller inkomstskattesänkningar. Regeringspartiernas representanter hävdar nu att de stärker särskilt låg- och medelinkomsttagarnas köpkraft. Detta är missvisande. Effekten av skattesänkningarna försvagas av skattehöjningar och ökade avgifter.

Aalto påpekade att till exempel slopandet av avdragsrätten för fackföreningsavgifter och höjda arbetslöshetsförsäkringsavgifter äter upp stora delar av lättnaderna – särskilt för dem som regeringen säger sig vilja hjälpa.

– Det finns dock en grupp vars köpkraft regeringen Orpo-Purras verkligen stärker och det är höginkomsttagarna. För deras skattesänkningar har regeringen avsatt nästan 350 miljoner euro för nästa år. Iltalehti rapporterade i samband med publiceringen av 2024 års skatteuppppgifter att Finlands allra högsta inkomsttagare skulle få rena lottovinster om deras beskattningsbara inkomster vore lika höga år 2026 som nu. För Woltgrundaren Miki Kuusi skulle de planerade skattesänkningarna innebära över fyra miljoner euro i besparing – för en enda person, på ett enda år.

– Köpkraftens utveckling kan därför sammanfattas så här: Industrifacket höjer miljontals löntagares köpkraft – regeringen höjer miljonärernas köpkraft.

Aalto anser att skattesänkningar för miljonärer och näringslivet har ett högt pris.

– På tisdagen fick vi veta att Finland har placerats under EU:s övervakning eller obsklass på grund av dålig ekonomisk skötsel. Man skar i löntagarnas utkomst med över en miljard. Som ett resultat av det här uppstod 100 000 fattiga människor i Finland, varav 31 000 är barn. Nedskärningarna motiverades med att det var så här vi skulle undvika just denna EU-övervakning.

Men vad hände sedan?

Pengarna som togs från löntagarna delades alla ut till höginkomsttagare och näringslivet i form av skattesänkningar.

– Det finns alltså pengar för höginkomsttagare, men inte för inkomstrelaterad arbetslöshetspenning. Det finns alltså pengar för näringslivet, men inte för att trygga basservicen. Det finns alltså pengar, men inte för industrianställda medlemmar i facket.

Arbetarskydd kan rädda människoliv

Arbetarskyddsvalet inleddes i början av november och pågår som bäst på arbetsplatserna runtom i landet. Industrifacket för kampanj för att alla arbetsplatser inom facket drygt 30 avtalsområden ska få en arbetarskyddsfullmäktige.

– Vi vill att varje arbetsplats ska ha en egen representant som känner vardagen på jobbet och också riskerna. Någon som ingriper i missförhållanden och som vid behov kan föreslå konkreta åtgärder för att förbättra arbetssäkerheten. För tillfället finns en arbetarskyddsfullmäktig endast på varannan arbetsplats, så det finns mycket att göra, sade Aalto.

Industrifacket satsar nu mer än någonsin på att få arbetarskyddsfullmäktige och ersättare för dem valda på arbetsplatserna.

– Det mest effektiva sättet att rekrytera nya aktiva har alltid varit – är och kommer alltid att vara – den direkta dialogen mellan kollegor på arbetsplatsen, följt av en uppmaning att engagera sig.

– Diskutera alltså arbetssäkerheten på din arbetsplats, uppmuntra kollegor att kandidera och kom ihåg: även små åtgärder förbättrar allas säkerhet och kan i slutändan också rädda en annan människas liv, sade Aalto avslutningsvis.

Industrifackets fullmäktigemöte pågår fram till torsdagen.