– Moniheli är ett nätverk som består av över 120 organisationer. Vi sysslar med frågor som har med mångkultur, invandring, integration och jämlikhet att göra. Vårt syfte är att främja den samhälleliga aktiviteten bland dem som talar ett främmande språk, alltså något annat än finska eller svenska. Som verksamhetsledare verkställer jag sådana saker, berättar Hussein om sin arbetsplats.

Hussein har avslutat sitt värv som stadsfullmäktigeledamot efter att han blev invald i kommunalvalet 2017. ABL frågar honom om positiva och negativa erfarenheter från fullmäktigearbetet.

– Det bästa var när vi fick vår motion om gratis läromedel för andra stadiet igenom. Jag känner sådana med knappa ekonomiska resurser, också bland dem som talar främmande språk, för vilka det skulle annars kosta för mycket.

– Det värsta var hängsnaran som skickades till mig tillsammans med ett hånfullt brev som innehöll rasistiska hotelser. Det var konkret på ett annat sätt än hotelser som man får ta emot på sociala medier. Polisen tar hand om ärendet, säger Hussein.

Till frågan om man kan påverka som stadsfullmäktigeledamot i Helsingfors svarar Hussein med ett rungande ja.

– Ja, man kan påverka mycket, speciellt i vardagsnära frågor, vilket gör det speciellt viktigt med kommunalval, konstaterar Hussein.

ABL frågar om hur det känns att lämna fullmäktigearbetet.

– I fjol var läget att ett nytt barn var på kommande och när det fanns andra barn redan hemma, fattade jag mitt beslut av familjeskäl. Jag vill också ha tid för att satsa på engelskspråkiga studier i media management vid Arcada. Mitt nya jobb som verksamhetsledare är också tidskrävande och påverkade beslutet. Jag känner både lättnad och saknad, det känns vemodigt att sluta, kommenterar Hussein.

Invandring intresserar men det finns också annat att tala om

Politiker som har invandrarbakgrund förväntas ofta tala om invandring. Hussein säger till ABL att invandringsfrågorna intresserar väljare och man ska tala om dem.

– Invandrarbakgrund innebär att man har insideinformation och då är det bra att tala om saken. Dessutom har invandring till och med varit i topp tre bland de frågor som intresserar väljare, enligt opinionsundersökningarna. Men invandring får inte vara den enda frågan man diskuterar med politiker med invandrarbakgrund. Det finns andra viktiga frågor som till exempel ekonomi, sysselsättning och utvecklingspolitik. När det gäller att göra Finland till ett lockande land för invandrare, är politiker med invandrarbakgrund ett föredöme, som resten av världen ser på, konstaterar Hussein.

ABL frågar om Hussein tänker ställa upp i framtida val nu när han inte ställde upp i kommunalvalet 2021.

– Glöden finns kvar i mig. Jag har funderat mycket på saken. Det finns en hunger att påverka men just nu upplever jag att jag kan påverka som medborgaraktivist. I den rollen fungerar jag som bäst och man behöver inte på samma sätt kompromissa hela tiden som politiker gör, funderar Hussein.

Följande fråga gäller rollen som förebild som en av de mest kända personerna bland den somaliska minoriteten i Finland. Hussein medger att det har funnits en press på honom.

– Man förknippas med allt som går dåligt i gemenskapen man tillhör. Det skulle gå att svara på anklagelserna om de var sakliga. Men 7o till 80 procent av anklagelserna baserar sig på fördomar. Jag har tillbringat sömnlösa nätter men också fått krafter när jag har fått positiv feedback. Jag gick med i politiken för att jag såg det som en investering i mina barn och deras framtid. Jag ville att deras generation inte skulle behöva bemöta samma problem som vi har haft att göra med, berättar Hussein.

ABL undrar om det finns något han är särskilt stolt över och om han eventuellt ångrar något.

– Jag är stolt över att få kalla mig medborgare i det här landet där saker som likvärdighet, jämställdhet och mänskliga rättigheter är självklarheter.

– Jag vet inte om jag ångrar något. Om jag har fel, ber jag om ursäkt. En gång upplevde jag att det var fel att bekämpa eld med eld. Jag har blivit provocerad, retad, utskälld och misshandlad både psykiskt och fysiskt. År 2019 reagerade jag för häftigt, på ett sätt som inte kändes rätt, bekänner Hussein.

Huruvida man talar om viktiga saker i politiken är en fråga som får Hussein att konstatera att svaret är både och.

– I politiken diskuteras utan vidare viktiga frågor men de frågor som man ser i löpsedlarna är ofta inte så viktiga. Sanna Marin har fått svara på frågor om hur hon poserade i ett foto eller det här med hennes frukost, frågor som har ingenting med hennes kunnande att göra. Den onödiga diskussionen blir till en norm och då kan det hända att medborgarna inte hinner att koncentrera sig på det väsentliga, funderar Hussein.

När det gäller utmaningar som invandrare möter i Finland säger Hussein att det är liknande saker som majoritetsbefolkningen har problem med nu i coronatider.

– Det gäller frågor som arbetslöshet, rusmedel, kriminalitet, ensamhet och mentala problem. Sedan är förstås språket en sak, att tjänsterna finns på finska och svenska och det finns de som talar något annat språk som modersmål.

Hussein menar att en ny flyktingkris är möjlig när Europas gränser öppnas igen.

– Saker som krig, hungersnöd och arbetslöshet driver människor på flykt. Den senaste flyktingkrisen var en stor sak men om det skulle komma fast 100 ooo personer, först då får man problem. Organisationer som Moniheli har kunnande i hur man tacklar sådana kriser, säger Hussein.

Dialog och kommunikation

När det gäller att få majoritetsbefolkningen att se saken ur invandrarnas perspektiv, har Hussein dialog och kommunikation som recept.

– Så enkelt är det, när man kommunicerar med varandra lär man förstå varandra.

I arbetslivet vill han se minoriteter och företrädare för andra modersmål än finska och svenska inom alla branscher.

– Det är av betydelse för integrationen, säger Hussein.

Att klimatkrisen leder till nya flyktingvågor är Hussein övertygad om.

– Saker som hungersnöd och torka driver folk utan vidare på flykt. Finland har kunnande och potential att tackla klimatkrisen. Det behövs politisk vilja och motivation. Det skulle gå dåligt för Finland om sådana politiker som liknar Donald Trump fick leda landet. Vi kan inte längre lita på att de samma cyklerna upprepar sig när det gäller klimatet och det gäller vetenskapliga fakta som man inte kan förneka. Jag talar gärna passionerat om frågor som har med klimat och sysselsättning att göra men oftast är det enbart invandringsfrågor som jag får, konstaterar Hussein.

Om relationen till det gamla hemlandet Somalia säger Hussein att han har direkta kontakter till politiker där som har tidigare bott i Finland. Han är med om att organisera mikrofinansiering till dem som behöver det.

– Mitt svar har varit att vi kan hjälpa er därhemma. En mamma som hade blivit änka kan nu sälja kläder tack vare mikrofinansiering. En sjuttonårig pojke har kunnat skaffa en riksha och tjänar nu femton dollar i dagen och har haft arbete i tre månader. Vad man behöver är en affärsidé och sedan kan firmor som sysslar med valutaförsändelser koordinera den här typen av hjälp, berättar Hussein.

– Det är svårt att få alla pusselbitarna på plats att få Somalia att blomstra. Ett problem är de intressen som främmande makter har i Somalia, nämner han om läget i det gamla hemlandet.

För Moniheli ser han en större roll i framtiden.

– I framtiden hoppas vi att kunna bidra till att hjälpa med integrationen när det gäller all invandring. Nu är det åtminstone 45 olika etniska grupper som är representerade i vårt nätverk. Vad jag hoppas på är en fast budget som kommer från statsbudgeten, säger Hussein.

Den finländska drömmen

Den finländska drömmen är hur Hussein karakteriserar sin upplevelse.

– Jag kom hit som en flykting och nu har jag jobbet som är det rätta för mig. Alla nykomlingar borde ha en chans till utbildning och sysselsättning.

Som sin stora förebild nämner Hussein sin mamma.

– Mamma har fött tio barn och var i trettioårsåldern när hon förlorade sin make. Hon har tillägnat sitt liv så att vi skulle bli bättre. Hon hade goda nätverk i Somalia och hade kunnat satsa på sig själv men hon har gjort allt för att hennes sju söner och tre döttrar inte skulle vara en belastning för andra och klarar sig själva. Mamma har alltid sagt att du kan bli bättre. Det här är bra men det gäller att höja ribban hela tiden.

Om SDP säger Hussein att den stora utmaningen är unga och invandrare.

– Det finns ganska många seniorer som röstar på SDP. De unga söker sig lättare till andra partier och för dem som talar främmande språk är det ofta så att de saknar ett politiskt hem. De här människorna borde synas i alla partiorgan och -organisationer. Vi har ett potential som borde utnyttjas bättre, säger Hussein.

Till ABL:s läsare säger Hussein att han känner en tacksamhet för den svenskspråkiga befolkningen.

– En svenskspråkig familj i Åbo hjälpte mig att känna mig hemma här. Tack alla svenskspråkiga att ni finns.

Hussein säger att han hoppas att det satsas också på integration på svenska.

– Det är bra om nykomlingarna kan komma med i de finlandssvenska kretsarna. Jag känner sådana som vill ha sina barn i ett svenskspråkigt dagis och det skulle vara bra om sådana möjligheter fanns i invandrartäta områden, avslutar Hussein.