Nyheter
13.6.2022 16:22 ・ Uppdaterad: 13.6.2022 16:22
Ålands demilitarisering, Nato och socialdemokratins framtid diskuterades i Mariehamn
Kan Östersjön vara ett fredens hav? var huvudrubriken när Ålands socialdemokrater arrangerade ett seminarium i Mariehamn för diskussioner om Ålands demilitarisering, Nato och framtiden den 6 juni 2022. På det sättet inleddes Åland 100 år-jubileumsveckan i närvaro av många ledande socialdemokrater från Finland och Sverige.
Värdar för samtalen var Lotta Nummelin och Nina Fellman.
Historikern Janne Holmén konstaterade att det enda hotet mot säkerheten och freden i Östersjön är Ryssland.
– Det finns småstater och en stormakt, Ryssland, sade Holmén och nämnde att tidigare har också Tyskland haft den rollen.
Till en början presenterade Holmén den realistiska skolbildningen. John Mearsheimer anser att småstater måste anpassa sig efter stormakterna. Henry Kissinger lyfter fram Finland och finlandisering som ett positivt exempel för Ukraina.
Ryssland har varit stormakt en längre tid och Holmén redogjorde för det ryska imperiets historiska expansion. I tiderna sträckte sig Tsarryssland från Åland till Ryska Amerika som i huvudsak bestod av dagens Alaska.
– De svagare vinner oftast i moderna krig, nämnde Holmén och baserade påståendet på forskning av Ivan Arreguín-Toft.
– Under den senare hälften av 1900-talet har det blivit vanligare att den svagare vinner, t ex USA:s krig i Vietnam och Afghanistan har slutat med att stormakten måste dra sig tillbaka. Det lönar sig sämre och sämre att anfalla, vidhöll Holmén.
– Krimkriget var en konflikt mellan expanderande imperier. Rysslands angrepp på Ukraina 2014 och 2022 har däremot varit led i ett imperiums sönderfall, sade Holmén och jämförde med vad Algeriet betydde för det sönderfallande franska imperiet.
Ålands demilitarisering har sin grund i Krimkriget. Holmén tog också upp avgörandet 1921 i Nationernas förbund som befäste tanken om demilitarisering och neutralisering. Storbritannien fanns med bland de internationella garanterna. 1948 var den allierade kontrollkommissionen överens om att behålla status quo.
Holmén nämnde den pensionerade officeren Martti J. Kari och hans populära YouTube-föreläsningar om Rysslands utveckling med tanke på mongoler, livegenskap och Stalin. En sak som har tagits fram som en förvarning om Ukraina är hur Vladimir Putin behandlade tjetjenerna.
Holmén gjorde åtskillnad på en militär stat och en militaristisk stat. Sovjetunionen var en militär stat där hela samhällsekonomin hade anpassats enligt militärens behov.
– Ryssland är en militaristisk stat. Hela samhället är genomsyrat av en ideologi som betonar det militära. Den finns där som en ideologi men inte som ryggrad i ekonomin. Det innebär en beredvillighet att acceptera krig men inte så stora resurser att föra krig.
Ryska flottan av oligarkernas lyxkryssare är enligt Holmén större än den ryska militära flottan, varför han kallade Ryssland en kleptokrati. Det är alltså enskild ekonomisk vinning för aktörerna som har prioriterats.
Om Östersjön som ett fredens hav påminde han om att Nazitysklands propagandaminister Joseph Goebbels hade 1942 karakteriserat Östersjön som “ett gemensamt innanhav, ett fredens hav”.
I sovjetisk och rysk propaganda har man talat om “fred” och “fredens hav”, precis som man har talat om “fascism” och “nazism”.
– När nederlaget är uppenbart kan vi förvänta oss ett skifte från nazistpropaganda till fredspropaganda, konstaterade Holmén som antog att Östersjöns betydelse för Ryssland kommer att minska ytterligare i takt med att imperiets sönderfall fortsätter.
Vad finns det för alternativ för små stater?, frågade sig Sia Spiliopoulou Åkermark från Ålands fredsinstitut.
Hon tog upp Paristraktaten 1856 och den konvention som hölls angående Ålandsöarnas icke-befästande och neutralisering 20 oktober 1921.
– Sovjetryssland bjöds inte till förhandlingarna och USA gick aldrig med i Nationernas förbund, påminde Spiliopoulou-Åkermark.
Den så kallade Stockholmsplanen 1938 väckte motstånd på Åland. Enligt planen skulle Åland förbli demilitariserat men Finland skulle ha rätt att befästa några öar. Julius Sundblom höll ett starkt tal för att respektera internationella avtal.
1947 stod det i Finlands fredsfördrag att “Ålandsöarna skall förbli demilitariserade i enlighet med det nu rådande läget”.
Spiliopoulou-Åkermark lyfte fram Åland som en föregångare till FN-stadgan..
– Kriget är i Ukraina och inte i Östersjön, sade hon och menade att man ska undvika underminering av den internationella rättsordningen.
– Det finns en risk att vi gör det som Putin vill att vi ska göra. Det är han som har kränkt den internationella rättsordningen, sade Spiliopoulou-Åkermark.
Sedan stod stationschef Kim Westman från Gränsbevakningsväsendet i tur med inblick i det operativa. Han är kaptenlöjtnant och tjänstgör vid Ålands sjöbevakningsstation.
– På 1920-talet kämpade tullen på Åland med den ökande spritsmugglingen, berättade Westman.
År 1944 införlivades Sjöbevakningsväsendet med Gränsbevakningsväsendet.
Westman påpekade att Ryssland hade använt sig av trupper som skulle skydda Sotji under OS till annekteringen av Krim 2014. Utan att själv ifrågasätta Ålands demilitarisering menade han att kritikerna av demilitariseringen påtalar bristen av varningssignaler i ett demilitariserat läge.
Följande del av seminariet hade rubriken Östersjön som Natohav.
Kenneth G Forslund, ordförande för utrikesutskottet i Sveriges riksdag nämnde att för Socialdemokraterna i Sverige har den militära alliansfriheten varit en stor del av utrikes- och säkerhetspolitiken. Han påminde om att det har också gällt frågan om Finlands neutralitet, alliansfrihet och självständighet, att Finland inte skulle inlemmas i Sovjetunionen.
– När Finland tar det avgörande steget att gå med i Nato, då faller en viktig grund för Sveriges alliansfrihet, konstaterade Forslund som underströk vikten av att få de nordiska länderna i Nato.
– Nu får vi en möjlighet att samarbeta fullt ut som Natoländer i framtiden, sade Forslund och menade att det innebär en stark utveckling för det nordiska försvarssamarbetet. Han påminde om hur stor besvikelse det var för Tage Erlander när initiativet om den nordiska försvarsunionen misslyckades.
– Vi har ett antal praktiska och diplomatiska problem på vägen fram både för Sverige och Finland, konstaterade Forslund om vägen in i Nato.
Riksdagsledamot Johannes Koskinen från Finlands riksdag berömde det goda samarbetet mellan Finland och Sverige och samarbetet socialdemokraterna emellan.
– Vi har en majoritet för Nato i båda länderna tack vare samarbetet, konstaterade Koskinen som poängterade vikten av gemensamma steg och att man undviker en eskalering av kriget i Ukraina.
– Ryssland gjorde en felbedömning gällande hur väst skulle reagera på kriget, sade Koskinen och ansåg att kriget har redan haft negativa konsekvenser för Rysslands ställning i världen.
Koskinen vidhöll att man inte kan godta förslag som strider mot rättsstatsprincipen i Natoprocessen.
– Finland bör förstärka sin roll när det gäller vapenkontroll och nedrustning. Diplomatins betydelse kommer inte att försvinna, underströk Koskinen. Enligt honom kan det nordiska samarbetet inom Nato ha en mycket positiv inverkan på den internationella utvecklingen.
Följande del av seminariet handlade om klimatkrisen.
Generalsekreterare Keira Dignan från ReGeneration 2030 tog scenen. Hon representerar en ungdomsrörelse för hållbar utveckling i hela Östersjöregionen som har sitt ursprung i Åland.
– Vi har inte så mycket tid kvar, varnade Dignan. Hon påminde om att vi har kontroll över växthusgaserna och vi är medvetna om att planeten kan bli obeboelig.
– Klimatkrisen kommer att vara den definierande kampen under vår livstid, sade Dignan.
Efter Dignan talade Hanna Westerén från Gotland som är medlem i miljö- och jordbruksutskottet i Sveriges riksdag.
– Det är på oss det beror att faktiskt ställa om och styra mot en mer hållbar framtid, sade Westerén som påminde om att det finns väldigt mycket shaming där man lägger skuld på individen, t ex i form av köttskam och flygskam.
– Det är en omställning vi måste göra gemensamt och politiken måste gå före, konstaterade hon och påminde om att målet för Socialdemokraterna i Sverige är att åstadkomma världens första fossilfria välfärdsland. Hon talade om behovet av att bromsa uppvärmningen och att det gäller att signalera tryggheten i förändringen.
– Det här måste vara ett samhällsbygge. Vi ska pressa Ryssland och vi ska stärka Sverige, sade Westerén som betonade vikten av att stärka bereskapen och att uppnå en bättre och mer robust energisystem. Det gäller att uppnå ett livsmedelssystem med tillgång till bra livsmedel med lägre klimatavtryck.
– Det är klart att vi ska gradvis fasa ut de fossila bränslena. Reduktionsplikten eller bränslebyten är ett av de mest potenta medel. Vind, sol och vattenkraft är vad man vill investera i.
Westerén talade om de nya hållbara lösningarna med avsevärt lägre klimatavtryck.
– Investeringsviljan finns i de hållbara lösningarna. Vi har möjligheten att erbjuda en mycket bättre morgondag.
FSD:s Johan Kvarnström hade varit tvungen att ställa in sin resa till Mariehamn men riksdagsledamot Heidi Viljanen påpekade att man har godkänt en ny klimatlag i Finland.
– Det handlar om hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi. Vi förnyar bilparken och söker fler klimatsmarta lösningar. Det viktigaste är att vi är ambitiösa och visar vägen för EU och hela världen.
Följande programpunkt var en paneldiskussion om socialdemokratins framtid med vice ordförande för Nordiska rådet Gunilla Carlsson, gruppledare Annelie Karlsson från Socialdemokraterna i Sverige, partisekreterare Antton Rönnholm från SDP och partiordförande Camilla Gunell från ÅSD.
– Målet är världens mest integrerade hållbara region till 2030, sade Gunilla Carlsson om Norden.
– Jag vill understryka hur viktigt samarbetet är för oss, både det nordiska men också mellan Finland och Sverige. Indirekt har socialdemokratin byggt den åländska välfärden. Rotverket går inte att utrota, konstaterade Camilla Gunell.
– Om vi går i den här riktningen, hänger ni med, följer ni oss? Politikens dynamik och rörelsemönster är helt annan än aktivismens. Vi har ingen legitimitet att gå för snabbt om vi inte har folket bakom, fortsatte Gunell.
– Det finns politiska ledare som Boris Johnson som egentligen är skådespelare. Han tittar vart de andra är på väg och så ropar han kom hitåt. Det är inte ledarskap det är opportunism, sade Antton Rönnholm om den populistiska politiken.
Rönnholm fortsatte med att tala om negativ och positiv fred så som Johan Galtung har definierat begreppen. Dels handlar det om negativ fred, dvs. avsaknaden av konflikt, men den positiva freden innebär också att man har alla strukturerna på plats som bidrar till fred i samhället. Rönnholm underströk betydelsen av utbildning och hälsovård.
Följande teori som Rönnholm hänvisade till var Abraham Maslow och hans behovspyramid.
– Vi har fysiologiska behov. Toppen av pyramiden är att alla kan bli det som de kan bli. De fysiologiska behoven och behovet av trygghet är vad valen kommer att handla om, sade Rönnholm som menade att hälsa, utbildning och pensioner fortfarande är de viktigaste frågorna.
– Det är lätt att se var våra väljare står. Vår dagordning är ganska lik oavsett om var vi är, i Sverige, Åland eller Finland. Vi har blivit bättre förhandlare än vad vi var innan, konstaterade Annelie Karlsson.
– Vi har tappat vanligt folk, vi har tappat arbetarväljarna. Vi måste förtjäna deras förtroende igen. Vi måste ha arbetarrepresentanter som är med oss och sätter dagordningen. Politiken har blivit för snobbig, fortsatte Karlsson.
– Natodebatten gick för snabbt för att producera ingående kunskap om vad vi skulle fatta beslut om. Ändå hade vi gott om tid om man tänker på en sådan krissituation där man har femton minuter på sig, sade Rönnholm som menade att det är viktigt med gemenskapskänsla och samhörighet.
– Vi trodde inte att det kunde hända. Människorna har känt sig oroliga, sade Gunilla Carlsson om pandemin.
– Klimatet kommer att kräva att vi vid flera tillfällen måste agera både kraftfullt och dramatiskt, konstaterade Gunell. Hon påpekade dessutom att Nato är ett nytt spelplan som vi måste hantera.
– Vi har lärt oss att hantera saker som vi inte visste hur man skulle hantera, sade Karlsson och lyfte fram pandemin som ett exempel.
Rönnholm sade att det gäller att se vad som är nödvändigt och hur är det möjligt.
– Vi måste bli bättre på att marknadsföra våra mål. Man ska lära sig kompromissa och känna empati med människor som inte tänker lika och det lär man sig i ett parti, sade partisekreteraren för SDP.
– Våra statsministrar och partiledare har gjort ett viktigt arbete genom att visa att man tror på samarbetet, konstaterade Carlsson.
– För Finland är ingenting så njutbart som den uppmärksamhet som man får av Sverige, sade Gunell och jämförde uppmärksamheten i frågor som gäller beredskap och Nato med att vinna VM i ishockey.
– Om någon kan rädda världen, så är det socialdemokratin. Vägen är kantad med kompromisser, med populister och personer från höger som bromsar, konkluderade Gunell.
På presskonferensen underströk Gunell sin glädje över att så många hade kunnat åka över till Åland och delta i firandet av 100-årsjubileet.
– Vi har haft friluftsprogram och spelat discgolf och gjort allt möjligt roligt, sammanfattade Gunell den föregående dagens friare program. Hon betonade att säkerhetspolitik hade valts som seminariets tema för att våren hade varit så turbulent. Dessutom hade det varit väldigt stark fokus just på socialdemokratisk politik, i och med att socialdemokratiska politiker i Finland och Sverige hade spelat en central roll när man hade fattat beslut om Natomedlemskap.
Annelie Karlsson betonade att det hade kommit fram hur liknande lösningar man har, att inte bara utmaningarna är liknande.
– Det känns väldigt bra att vi har gjort det tillsammans, konstaterade Karlsson om hur man har tacklat det förändrade säkerhetspolitiska läget efter Rysslands anfallskrig i Ukraina började.
Enligt Karlsson har de socialdemokratiska partimedlemmarna rört sig i den riktningen att man inte ser något annat alternativ än ett Natomedlemskap, också om man anser att alliansfriheten tidigare har fungerat bra.
Antton Rönnholm konstaterade att processen hade varit smidig och snabb.
– Vad vi vill ha av det samarbetet är också viktigt, sade Rönnholm gällande det nästa steget ifall Finland och Sverige blir godkända som medlemmar i Nato.
Johannes Koskinen betonade att Finlands riksdag och utrikesutskottet där han är medlem har varit enhälliga gällande att behålla Ålands nuvarande status.
ABL frågade om samarbetet i kommande valrörelserna. Först ut är Sverige, sedan Finland och därefter Åland.
-Det är svenskarna som har val först. Vi får utgå ifrån att vi får lära oss av det som händer med dem, svarade Rönnholm och betonade att gallupsiffrorna ser bra ut i Sverige.
– Eventuellt får vi knacka dörr med någon kamrat i Sverige.
Gunell konstaterade att ÅSD tittar mycket på Sverige därför att man där prövar på nya metoder.
– Att vara i kontakt med väljarna på ett brett fält, det är ett väldigt imponerande arbete. Vi hoppas på valframgångar i Sverige. Sedan efter det är det riksdagsval i Finland i april 2023 och därefter kommer Åland. Med bra framgångar i era val så tror vi att vi kommer att göra ett bra val här också.
– Då kommer vi att knacka dörr! inflikade Karlsson.
-Det här är en styrka vi har som nordiska socialdemokrater, vi har så goda relationer och så mycket kontakt. Jag vill hävda att inget annat parti på Åland som har så god relation och så många möjligheter att få ta del av rikspolitik i både Finland och Sverige, konstaterade Gunell.
Rönnholm påminde om att Hjalmar Branting hade varit på plats när SDP i Finland grundades. Samarbetet med Sverige har således funnits med från första början.
Kommentarer
Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.
Mer om ämnet
Nyheter
Huvudnyheter
Huvudnyheter
Nyheter