Annika arbetade som anstaltsvårdare på gamla Nykarleby bäddavdelning runt millennieskiftet och sedan som biträde på samma stället. Med sin städbakgrund har hon gått uppåt i karriären via ledarskapsskolningar.

– I Jakobstad var jag städchef från 2008 till 2016. Sedan bolagiserades vi till Alerte och där var jag i två år. Nuförtiden arbetar Annika Hautala som utvecklingsplanerare på Karleby stad, städ- och matservice.

– Jag har en 33-årig son som är svårt handikappad, på ett boende. På det sättet har jag erfarenhet av Kårkulla och dess tjänster. Jag är frånskild och gifte om mig för ett par månader sedan, berättar hon.

Annikas modersmål är finska men svenskan har kommit hemifrån via den svenskspråkiga ex-mannen.

– Det var tack vare min dåvarande svärfar Alf Stenvik som jag blev politiskt engagerad. Vi debatterade mycket och han väckte intresset för samhällsfrågor.

Intresset för frågor som har med välfärd att göra har kommit både via sonens situation och från yrkesidentiteten.

– 2017 frågade Bjarne Strengell mig med till kommunalvalet, berättar Annika Hautala.

Hon säger att hon är en sådan som vill arbeta för det gemensamma bästa och sätta sig in i olika frågor.

– Jag brinner framför allt för tre saker, berättar Annika om vilka saker hon fokuserar på i sin kampanj.

– I och med mitt yrke ser jag ganska mycket av förvaltningen. Det gäller stora helheter och hur man får saker och ting att fungera. Tack vare Lean Master-utbildningen har jag tankar kring hur man kan förslimma saker så att det inte påverkar kunden.

Utöver förvaltningen är det frågor som rör de funktionsnedsatta och språkfrågorna som hon brinner för.

– Sonen har det bra nu men jag vill att det ska vara bra för alla som är på Kårkulla eller Eskoo, säger hon om de som bor på serviceenheter.

– Jag pratade först finska med sonen men vi bytte språk, eftersom han behöver Kårkullas service, kommenterar hon hur blev intresserad av språkfrågorna.

– Jag är dessutom engagerad i Frida, före detta Kvinnojouren i Jakobstad. Föreningen är ideell och erbjuder praktiska tjänster för kommuner runt omkring, som vi får ingen direkt ersättning för, utan vi ansöker om föreningsbidrag. Vi erbjuder hjälp för människor i alla åldrar och tjänsterna är avgiftsfria för våra klienter. Det gäller bl.a. öppen vård i form av stödgrupper och individuellt stöd för dem som har drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp, samt träffpunktsverksamhet och sorgebearbetningsgrupper. Speciellt i coronatider har behovet av våra tjänster exploderat, inte minst hos ungdomar. Vår verksamhetsledare besöker skolor i olika kommuner mot minimal ersättning för att berätta om var hjälp finns att få om man drabbas av våld. Vi vill ändra verksamheten så att vi skulle få mera hjälp till det arbete som hon gör. Vi samarbetar dessutom med barnskyddet, polisen, familjerådgivningen och sjukvården, berättar Annika Hautala.